EU:s nya utsläppsavgift ska göra bensin och diesel ännu dyrare från 2028. Men nu kan hela avgiften gå i graven. Energiekonomen Claes Hemberg dödförklarar avgiften.
– Det kan vi glömma, säger Claes Hemberg till Carup.
Bensin och diesel håller på att bli betydligt dyrare i Sverige. Redan den 1 december går skatten upp tre kronor när de tillfälliga skattesänkningarna tas bort. Dessutom kan priset gå upp med två-tre kronor ytterligare när EU:s nya utsläppsavgift läggs på från 1 januari 2028.
Systemet som kallas ETS2 ska göra det dyrare att släppa ut koldioxid från bland annat vägtrafik och uppvärmning. Men nu dömer energiekonomen Claes Hemberg ut den planerade avgiften. Den kommer aldrig kommer att införas i sin nuvarande form.
– Det kan vi glömma. Hormuzkrisen och hotet om gula västar skrämmer politikerna, säger Claes Hemberg till Carup.
EU:s nya utsläppshandel skulle ursprungligen börja påverka drivmedelspriserna 2027, men starten har redan flyttats fram till 2028. Systemet innebär att drivmedelsleverantörer måste köpa utsläppsrätter för koldioxiden från den bensin och diesel som säljs. Kostnaden väntas i sin tur föras vidare till bilisterna.
Nu har energikrisen kring Hormuzsundet förändrat situationen. Stigande oljepriser har redan gjort det betydligt dyrare att köra bensin- och dieselbil. Samtidigt har försäljningen av elbilar skjutit fart i Europa. Hemberg menar att marknaden själv håller på att åstadkomma den omställning som politikerna ville driva fram med nya avgifter.
– Högre pris på koldioxid och bensin kan försenas och helt skrotas. Hormuzkrisen har redan stressat upp bensinpriserna. Frågan är om högre skatter ens någonsin behövs. Hushållen har själva gjort jobbet. Elbilarna har slagit brett igenom 2026, skriver han i sin analys.
Enligt nya siffror från Automotive News Europe stod rena elbilar för 33 procent av nybilsregistreringarna i tolv stora europeiska bilmarknader under september. Det är en kraftig ökning från 22 procent samma månad förra året.
Under årets första nio månader nådde elbilarna en marknadsandel på 26 procent i dessa länder. De tolv marknaderna står för mer än 83 procent av Europas bilförsäljning. Det är alltså ännu inte en slutlig siffra för hela EU, men visar hur snabbt marknaden förändras.
Hemberg anser att utvecklingen är historisk och att vi nått en vändpunkt. Tidigare ökade elbilarnas andel långsamt, men under 2026 har höga drivmedelspriser, billigare batterier och ett större utbud av elbilar påskyndat omställningen.
– Det är vad statistiker kallar genombrott. Befolkningen har bytt fot, skriver han.
Han pekar också på att elbilar i många fall har betydligt lägre energikostnader än bensin- och dieselbilar. När fler hushåll själva väljer eldrift minskar enligt Hemberg behovet av ytterligare politiska påtryckningar.
Men EU:s planerade utsläppshandel är samtidigt en fråga som splittrar medlemsländerna. Vid EU-toppmötet den 15–16 oktober krävde bland andra Italien, Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien att ETS2 skulle skjutas upp till 2030. Länderna hänvisade till energikrisen och risken för kraftigt ökade kostnader för hushållen. Andra medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Spanien, ville behålla den nuvarande tidsplanen.
Något beslut om att skjuta upp systemet till 2030 fattades inte. I stället enades ledarna om att analysera konsekvenserna ytterligare. Claes Hemberg tror ändå att den politiska pressen kommer att bli för stor. Han bedömer att den nuvarande utformningen av ETS2 inte överlever.
– En omgjord variant lär vi se kanske 2030, säger han.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
