Vad händer när du pressar en liten stads-elbil till bristningsgränsen? Carwow och Mat Watson körde 8 billiga små elbilar tills de dog.
– Den låste sig i parkeringsläge, vilket var fruktansvärt, säger testföraren Nick som fick stopp i en rondell.
Carwow och Mat Watson tog 8 billiga elbilar på hårdtest. Alla åtta bilarna laddades fulla till 100 procent under natten inför testet. Reglerna var enkla: Kör enligt hastighetsbegränsningen fram tills räckvidden blir kritiskt låg, därefter försöka spara på batteriet. Under hela resan var luftkonditioneringen påslagen i den 33 gradiga sommarvärmen.
Elbilarna som sattes på prov var den lilla mopedbilen Microlino, Honda e:Ny1, Dacia Spring, Leapmotor T03, Citroën e-C3, BYD Dolphin, Fiat Grande Panda och nya Hyundai Inster.
– Jag har alla de senaste små elbilarna och jag ska ta reda på exakt hur långt de kan köra på en enda laddning, förklarar Mat Watson innan startskottet går. Vi ska köra dem norrut tills de får slut på batteri och vi ska ta reda på exakt vad som händer när de ger upp. Blir vi strandsatta?
Hondan fick mycket beröm för sin körkänsla och utrustning, inklusive funktioner som uppvärmd ratt och adaptiv farthållare.
– Jag säger dig vad, jag gillar också att den kostar 19 000 pund. Den är billigare än Microlinon, men ändå oändligt mycket bättre, konstaterar Watson.
Men på motorvägen tog batteriet snabbt slut. Den kom endast 195 kilometer (121 miles), vilket motsvarar 95 procent av dess utlovade räckvidd, innan den fick backas av en trailer. När bilen dog tappade den kraften gradvis och höll liv i viktiga funktioner till det bittra slutet.
– Det var faktiskt ganska bra, förklarar föraren Jack. Den saktade ner väldigt gradvis och även när den var död fanns det tillräckligt med laddning för att kontrollera växlarna om man behövde det och hissa upp fönstren.
Dacia Spring – Billig men plastig
Dacia Spring kritiserades hårt för sitt plastiga utförande och svajiga köregenskaper på motorvägen. Den rumänska elbilen stannade till slut på 198 kilometer (123 miles), vilket motsvarar 88 procent av dess angivna räckvidd. Bilen dog dock relativt smidigt och gick att knuffa sista biten till laddaren.
– Det låter som att stänga en skåpbilsdörr. Det känns mycket billigare på insidan. Som billigt och osmakligt faktiskt för att säga sanningen, muttrar Watson under körningen.
En ofta förbisedd fara med elbilar är att de kan låsa sin hjul vid en nödsituation, och inte ens går att knuffa undan. Citroën e-C3vägrade att laddas och låste fast sina bromsar, vilket krävde en bärgningsbil för att flytta den till en långsammare laddare innan den började ta emot ström.
Fiat Grande Panda kom 325 km, men när bilen fick nödstopp i en rondell, 50 meter från en laddare, blev det dramatiskt.
– ESP- och ABS-systemen fick fel och sedan rullade den till ett stopp och låste sig i parkeringsläge, vilket var fruktansvärt, berättar testföraren Nick.
Hyundai Inster – Bäst i test
Den stora vinnaren i testet var Hyundai Inster. Mat Watson hyllade bilen för sin motorvägskomfort, rymliga baksäte och solida körkänsla. Dessutom kom den allra längst av samtliga bilar, 341 km.
– Ända från början är det här min favoritbil att köra. Den här bilen känns som att den har tillräckligt med kraft, 115 hästkrafter, men det känns som mer, säger Watson.
Räckvidd och effektivitet – Så gick det
- Hyundai Inster: 341 km (95% av utlovad räckvidd)
- Fiat Grande Panda: 325 km (102%)
- BYD Dolphin: 300 km (93%)
- Citroën e-C3: 275 km (86%)
- Leapmotor T03: 225 km (85%)
- Dacia Spring: 198 km (88%)
- Honda e:Ny1: 195 km (95%)
- Microlino: 185 km (101%)
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
