Dolda fällan vid bilköpet – kostar 10 000-tals kr

Fallgroparna ruinerar 1000-tals svenska bilköpare. Samma fel återkommer gång efter gång hos ARN. Och kostar tiotusentals kronor att fixa.

Ett litet missljud från motorn. En varningslampa som plötsligt tänds. Eller en bil som känns helt normal tills verkstaden ringer med ett besked som kan kosta mer än vad bilen är värd. Varje år hamnar tusentals svenska bilägare i tvister om haverier, dolda fel och dyra reparationer. Många av fallen slutar hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN. I vissa fall får bilägaren rätt och slipper notan.

I andra fall blir kostnaden helt och hållet deras egen. Carup har gått igenom en lång rad ARN-fall, expertråd och tidigare granskningar. Mönstret är tydligt. Vissa fel återkommer gång på gång och de kan slå stenhårt mot plånboken. I värsta fall handlar det om reparationskostnader på över 100 000 kronor. Här är fem vanliga bilfällor som kan förvandla bilägandet till en ekonomisk mardröm.

Dolda rostskador
Rost är fortfarande en av bilägarnas största fiender. Problemet är att skadorna ofta utvecklas långsamt och upptäcks först när bilen ska besiktigas eller säljas. Har rosten angripit bärande delar kan reparationskostnaden snabbt överstiga bilens värde. Carup har tidigare berättat om Veronica som köpte en nybesiktigad begagnad bil. Kort därefter upptäcktes omfattande rost på bakaxeln.

Bilhandlaren hävdade att skadan uppstått efter köpet, men ARN gav köparen rätt. Rost är dessutom inte bara ett problem på äldre bilar. I ett annat ARN-fall som vi rapporterat om rostade bakluckan på en Tesla Model 3 flera gånger. Efter två reparationer hävdade tillverkaren att ägaren själv orsakat skadorna genom att stänga bakluckan för hårt. Men just rost på bakluckan är ett vanligt problem för både Tesla Model 3 och Model Y.

För många bilägare blir den verkliga smällen inte verkstadsnotan när bilen rostar. Utan att bilens andrahandsvärde rasar över en natt. Kryp under bilen eller låt en oberoende verkstad kontrollera den före köp. Titta särskilt på bakaxel, fjäderfästen, trösklar och bärande balkar. En ny besiktning är ingen garanti för att bilen är fri från rostproblem.

Igensatt partikelfilter (DPF): Dieselägarnas största fälla
Dieselbilar är beroende av att partikelfiltret regelbundet rengörs genom så kallad regenerering. Men den processen fungerar inte alltid som den ska. Kortkörningar, låg motortemperatur, låg batterispänning eller för lite bränsle i tanken kan göra att filtret inte rensas.
– Partikelfiltret behöver regenereras och det finns många saker som gör att det inte fungerar som det ska, har Stefan Olsson på BSR tidigare sagt.

Resultatet blir varningslampor, nedsatt motoreffekt och i värsta fall ett dyrt filterbyte. Många dieselägare märker inte problemen förrän bilen går in i felsäkert läge. Då kan verkstadsräkningen redan vara på väg att bli femsiffrig.Diesel passar bäst för den som kör längre sträckor regelbundet. Kontrollera servicehistoriken och fråga hur bilen använts. En dieselbil som mest gått korta stadsturer kan vara en betydligt större risk än många tror.

Spökande elektronik
Moderna bilar innehåller hundratals sensorer, styrenheter och datorer som kommunicerar med varandra. Det gör bilarna säkrare och bekvämare men också betydligt svårare att felsöka. I vissa fall kan ett till synes litet fel skapa en kedjereaktion av varningar och felkoder. I ett fall orsakade ett punkterat däck att bilens elektronik kunde utlösa ett trettiotal felkoder och slå ut flera säkerhetssystem.

Elektronikproblem dyker också ofta upp i ARN-ärenden. I ett uppmärksammat fall köpte en kvinna en nästan ny laddhybrid som visade sig ha 18 registrerade felkoder. Trots flera verkstadsbesök lyckades problemen aldrig försvinna helt. När elektronikproblem uppstår finns det ofta ingen snabb lösning. Verkstäder kan behöva lägga många timmar på felsökning innan de ens hittar orsaken.

För bilägaren innebär det ofta dyra verkstadsbesök utan garantier för att problemet försvinner. Kontrollera att inga varningslampor lyser vid provkörning. Be om ett diagnostikutdrag eller låt en verkstad läsa av felkoder innan köp. En instrumentpanel som lyser som en julgran är alltid ett varningstecken.

Havererad automatlåda
Få fel skrämmer bilägare lika mycket som problem med automatlådan. Särskilt äldre dubbelkopplingslådor, som Volkswagens tidiga DSG-lådor, har genom åren gett många ägare kalla kårar. Ryckiga växlingar, vibrationer, slirande kopplingar och plötsliga felmeddelanden är några av symptomen som kan vara början på en mycket dyr historia.

När en automatlåda havererar är det sällan en billig historia. Byte eller renovering kostar ofta tiotusentals kronor och på vissa modeller kan notan närma sig 50 000–60 000 kronor eller mer. I ett ARN-fall som Carup rapporterat om fick en bilägare besked om att en trasig automatlåda skulle kosta 55 000 kronor att reparera. Tvisten slutade med att bilhandlare och försäkringsbolag försökte skjuta över ansvaret på varandra.

Växellådsproblem leder också ofta till omfattande felsökningar. I ett annat fall bytte en verkstad både motor och växellåda flera gånger utan att få bort ett missljud. Till slut visade det sig att problemet egentligen satt i ett hjullager. Det som gör växellådsproblem så lömska är att de ofta börjar försiktigt. Många bilägare vänjer sig vid små ryck, tveksamma växlingar eller ett svagt missljud.

När symptomen blivit tydliga kan skadan redan vara omfattande. Därför bör du provköra bilen både kall och varm. Känn efter om växlingarna sker mjukt eller om bilen rycker, tvekar eller vibrerar. Kontrollera att växellådsoljan bytts enligt tillverkarens rekommendationer och var extra uppmärksam på äldre bilar med dubbelkopplingslåda där servicehistoriken är bristfällig.

Kamremsras – den ekonomiska katastrofen
Det finns få bilfel som kan slå hårdare mot plånboken än en kamrem som går av. När kamremmen brister kolliderar ofta ventiler och kolvar inne i motorn. Resultatet blir ett totalhaveri där hela motorn kan behöva renoveras eller bytas ut. Vi har rapporterat om flera ARN-fall där kamremsproblem lett till enorma kostnader. I ett fall drabbades en Volvoägare av ett motorhaveri där reparationskostnaden uppskattades till omkring 150 000 kronor. Det motsvarade nästan hela bilens värde.

I ett annat fall visade det sig att en bilhandlare uppgett att kamremmen var bytt bara veckor före försäljningen. När bilen senare undersöktes visade det sig att bytet aldrig genomförts. Kort därefter rasade motorn. Just därför brukar experter återkommande peka ut kamremmen som en av de viktigaste punkterna att kontrollera vid köp av begagnad bil. Begär alltid kvitto eller verkstadsfaktura på utfört kamremsbyte. Nöj dig inte med muntliga uppgifter från säljaren. Saknas dokumentation bör du räkna med att kamremmen kan behöva bytas direkt efter köpet.

LÄS MER: