Avslöjat: Därför måste svensk asfalt bullra så högt

Ny svensk forskning avslöjar varför svensk asfalt måste bullra mer. Därför skulle tyst tysk asfalt bli en mardröm i Sverige. 
– Detta bekräftar komplexiteten hos de porösa asfaltblandningarna och att en avvägning mellan bullerreducerande och mekanisk prestanda behövs, skriver VTI-forskaren Ehsan Ghafoori.

Många svenska bilister har ställt sig frågan på semestern: Varför rullar bilen så tyst och mjukt på vägarna nere i Europa, medan svenska vägar får däcken att bullra rejält? När vi testat NYA bilar i Europa kan de vara en knäpptyst komfortdröm, medan de bullrar hemskt här hemma.

Ljudet från däcken när de rullar mot asfalten är en av de största källorna till buller och förar-trötthet i moderna bilar. En ny forskningsrapport från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) avslöjar nu svaret. Och förklarar varför “tyst” asfalt snabbt förvandlas till en mardröm i det svenska klimatet, något Vi Bilägare var först med att rapportera.

I länder som Tyskland och Nederländerna används ofta så kallad porös asfalt (eller dränerande asfalt). Den har öppna hålrum som effektivt “sväljer” däckbullret och suger upp vatten, vilket kan sänka bullernivån med hela 3 till 6 dB(A), uppger VTI-forskaren.
– Resultaten av denna studie visade att ingen enskild blandning resulterade i både optimal akustisk prestanda och optimal hållbarhet. Detta bekräftar komplexiteten hos de porösa asfaltblandningarna och att en avvägning mellan bullerreducerande och mekanisk prestanda behövs, skriver Ehsan Ghafoori i sin VTI-rapport.

Kalla vintrar och dubbdäck förstör beläggningen
Orsaken till att den tysta kontinentala asfalten inte fungerar i Sverige beror på frys-tö-cykler, fukt, snöröjning och inte minst de svenska dubbdäcken. När vatten tränger in i den porösa asfaltens hålrum och fryser till is sprängs beläggningen inifrån. Samtidigt nöts de friliggande stenarna snabbt loss när miljontals dubbdäck smattrar mot vägbanan under vinterhalvåret – ett fenomen som kallas stenlossning (eller ravelling).

– Porös asfalt är en lämplig beläggning för att minska vägtrafikbuller men är ofta förknippad med minskad hållbarhet, särskilt i kalla länder. Defekter som uppkommer genom nötning, vattenkänslighet och accelererad åldring är de vanligaste faktorerna som utlöser tidiga underhållsåtgärder, förklarar forskningen från VTI.

Erfarenheten från tidigare svenska försök visar att där vanlig tät asfalt kan hålla i många år, har tyst porös asfalt ibland tvingats rivas upp och ersättas redan efter några få säsonger på grund av totalt slitage. I studien tillverkade och utvärderade VTI åtta olika asfaltblandningar i laboratoriet. Man kombinerade svenska bergartstyper (som hård granit och diabas-kvartsit) med avancerade polymermodifierade bindemedel från bland annat Nederländerna, Japan och Sverige.

Resultaten visade att frys-tö-cyklerna i sig inte förstörde själva ljudabsorptionen, men att motståndskraften mot mekaniskt slitage skilde sig enormt. Den mest slitstarka asfalten var en tätare variant utvecklad för kalla regioner i Japan. Den klarade nötning och frysning bäst, men bullrade ännu mer än vår svenska asfalt. De recept från Nederländerna som dämpade ljudet allra bäst drabbades i stället av katastrofal stenlossning när de utsattes för slitageprover. Däremot var inte friktionen sämre i den europeiska asfalten.

Framtidens hopp: Rätt kombination av sten och lim
Betyder detta att svenskar måste leva med bullriga vägar för alltid? Inte nödvändigtvis, men VTI understryker att Trafikverket inte bara kan kopiera lösningar från Tyskland eller Holland.
För att skapa en tyst väg som faktiskt överlever en svensk vinter krävs en extremt noggrann kemisk matchning mellan den lokala stenen och specialutvecklade “gummiberikade” bindemedel (polymerer).

Forskningen ger nu Trafikverket viktig kunskap för att i framtiden kunna skräddarsy kompromissfria asfaltblandningar som både klarar dubbdäckens raseri och håller kupebullret på en behaglig nivå.

FAKTA: Så presterade de olika asfaltblandningarna i VTI:s tester

I VTI-studien utvärderades totalt åtta olika porösa asfaltblandningar. För att hitta den bästa kombinationen för det svenska klimatet testades två olika sorters svensk bergart (granit samt en blandning av diabas och kvartsit) tillsammans med tre olika gummimodifierade bindemedel från Sverige, Nederländerna och Japan.

Här är de uppmätta laboratorieresultaten för asfaltsorterna (oskadat tillstånd före frys-tö-konditionering för ljudabsorptionen):

Blandnings-ID	Bergart	Bindemedel (Ursprung)	Recept / Struktur	Ljudabsorption	Slitage (Prall)	Stenlossning (Cantabro)
DBQ-T-JPR	Diabas+Kvartsit	PMB 58/64-97 (Japan)	Japanskt (Tätare)	0,483	9,9 %	8,5 %
G-T-SE	Granit	PMB 58/64-97 (Japan)	Svensk standard	0,959	11,7 %	8,8 %
DBQ-T-SE	Diabas+Kvartsit	PMB 58/64-97 (Japan)	Svensk standard	0,943	11,4 %	9,4 %
DBQ-F-SE	Diabas+Kvartsit	PMB 80/120-75 (Sverige)	Svensk standard	0,945	9,5 %	11,2 %
G-F-SE	Granit	PMB 80/120-75 (Sverige)	Svensk standard	0,896	10,5 %	13,1 %
DBQ-F-SE+	Diabas+Kvartsit	PMB 80/120-75 (Sverige)	+0,5 % extra lim	0,885	17,4 %	11,2 %
G-E-SE	Granit	PMB 60/90-70 (Nederländerna)	Svensk standard	0,911	17,1 %	10,5 %
DBQ-E-SE	Diabas+Kvartsit	PMB 60/90-70 (Nederländerna)	Svensk standard	0,980	24,5 %	76,8 %

Så tolkas siffrorna i testet:

• Ljudabsorption: Mättes med impedansrör. Värdet visar hur mycket av däckljudet asfalten absorberar. Ett högre värde (närmare 1,0) innebär en betydligt tystare beläggning, medan ett lågt värde (under 0,5) innebär en bullrigare väg. 
• Slitage (Prall-test): En maskin med små stålkulor hamrar mot asfalten för att simulera det extrema slitaget från svenska dubbdäck. En lägre procentuell massaförlust betyder att vägen tål dubbdäck bättre. 
• Stenlossning (Cantabro-test): Asfalten roteras i en stor plåttrumma (utan stålkulor) för att testa dess inre mekaniska hållbarhet och hur väl stenarna sitter fast i varandra. En låg procent betyder en stark väg, medan höga tal (som 76,8 % för DBQ-E-SE) innebär ett katastrofalt haveri där vägen snabbt smulas sönder. 

LÄS MER: