Rattfyllo fick böta 600 000 kronor. Därför är det så mycket dyrare att köra berusad i Norge än i Sverige.
I Sverige baseras dagsböter på inkomst, men det finns ett lagstadgat tak på 1000 kronor. Ofta slutar dagsböterna för grovt rattfylleri på 80-100 dagsböter. I Norge straffas det betydligt. Där är huvudregeln att bötesbeloppet vid rattfylleri ska motsvara 1,5 gånger den dömdes brutto månadslön – och det finns inget övre tak för hur dyrt det kan bli.
En man i Stavanger greps utanför en butik efter att polisen observerat honom bakom ratten. Trots att mannen nekade och hävdade att han åkt svarttaxi, trodde rätten inte på hans historia. Blodprovet visade över 1,2 promille, uppger NRK.
När rattfyllan kom upp i tingsrätten blev boten 200 000 kronor. Men efter att domen överklagats till lagmannsrätten valde domstolen att tredubbla beloppet till 600 000 norska kronor. Orsaken till den höga summan är att mannen hade en inkomst på över 10 miljoner kronor och en förmögenhet på 30 miljoner kronor.
– Hans inkomst- och förmögenhetsförhållanden gör att han är i en väsentligt bättre ekonomisk ställning än en vanlig löntagare, skriver Gulating lagmannsrett i domen.
För svenska bilister kan de norska beloppen verka overkliga. I Sverige stannar den absoluta maxboten vid 150 000 kronor (150 dagsböter à 1 000 kr), oavsett om du är miljardär. I Norge är principen däremot att straffet ska vara lika kännbart, oavsett inkomstnivå.
– Jag brukar säga att ekonomin styr boten och promillen styr fängelsestraffet, säger domaren Magnus Matningsdal till NRK.
Praxis sedan 1988 är att boten normalt ska motsvara 1,5 brutto månadslön, en regel som Högsta domstolen godkänt. Enligt Matningsdal finns det i dagsläget ingen övre gräns:
– När vi kommer upp i sådana belopp så är det snack om en person med hög inkomst. Stor förmögenhet kan också spela in.
Mannens försvarare, Anne Kroken, är kritisk till domen och menar att beräkningen är orimlig trots klientens goda ekonomi.
– Min klient har visserligen god ekonomi, men min syn är att detta saknar grund. Det har inte gjorts en korrekt beräkning när boten satts så högt, säger Anne Kroken till NRK.
Fallet kommer nu att överklagas till norska Högsta domstolen. Det blir en unik prövning då man för första gången ska ta ställning till om det bör införas ett tak för bötesbelopp i promilleärenden. Förutom rekordboten dömdes mannen även till fängelse, då han har dömts för rattfylleri vid tre tillfällen tidigare sedan 2021.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
