Här är motorvägen som Trafikverket glömde. Övergiven ända sedan 1960-talet. Ett miljardprojekt som gick rakt ner i avloppet.
Mitt i staden finns något som nästan ingen ser. En övergiven stump med motorväg utan någon som helst rimlig förklaring. Man får gå till Riksarkivet och gräva fram Trafikverkets gamla planering för att hitta svaret. Den här övergivna motorvägen finns i Solna och var en del av ett storslaget projekt.
Trafikverkets ingenjörer hade tagit fram omfattande ritningar över hur framtidens motorvägar skulle koppla samman Stockholms olika delar med varandra. Det här utspelade sig under 1960-talet när Essingeleden och andra stora motorvägsprojekt kom till. Men något hände. Miljörörelsen och nya ekonomiska villkor kom emellan. Här är berättelsen om motorvägen som aldrig blev av.
I begynnelsen var allt grönt
I början av 1960-talet växte Stockholm så det knakade i fogarna. Beslutsfattarna förstod då att det var bråttom. Här behövde man bygga för att hänga med i utvecklingen. Inte minst nya vägar skulle det vara. Och gärna då de där moderna motorvägarna som länderna på kontinenten stoltserar med. Essingeleden blev ett av de stora projekten. En åtta kilometer lång stadsmotorväg från norr till söder genom Stockholms city. Därutöver skulle den ansluta till en motorvägsled till Bromma som fick namnet Huvudstaleden.
Arbetet med Huvudstaleden började några år efter Essingeleden. Båda projekten var delar i de storslagna planer som man hade för huvudstaden. Det första spadtaget togs 1964 och den första etappen invigdes redan 1967.
Pampas blev gränsen
Vid Pampas trafikplats som ligger på gränsen mellan Solna och Stockholm byggdes en anslutning och det fanns stora planer på att bygga ut den här vägen ordentligt inför framtiden. I öst skulle Huvudstaleden kopplas samman med Frösundaleden. Där byggdes en 200 meter lång motorvägsramp. Men projektet fick grus i maskineriet. Den allmänna opinionen började ogilla motorvägsprojekt.
Vid tiden för Miljöpartiets grundande var svenskarna mer gröna än betongvurmande. Man ville inte ha stora vägar att susa fram bekvämt med bensinslukande bilar. Fordon blev ett nödvändigt ont när man inte kunde cykla fram med blommor i håret. Opinionen krävde att Huvudstaleden skulle grävas ner under marken i en 1000 meter lång tunnel. Det blev för dyrt tyckte dåtidens Vägverket. Man stoppade därför projektet i en malpåse och byggde aldrig färdigt Huvudstaleden efter den ursprungliga planen.
Kvar blev en 200 meter lång motorvägsstump som finns kvar än idag. Det är en så kallad ruinmotorväg. En av få i Sverige och alla finns i Stockholm och är kopplade till de storslagna motorvägsprojekten under 1960-talet.
I Solna har de flesta glömt bort den här motorvägsstumpen. När vi ringer till Trafikkontoret får de undersöka saken lite närmare. Efter en stund ringer de tillbaka.
– Ja, det finns en sådan vägsträcka i Solna. Den går under namnet Oskarsrovägen och ansluter i väster till Huvudstaleden. Området kommer att omdanas i samband med att Mälarbanan breddas till fyra spår, säger Makan Afshinnejad, presschef i Solna stad.
Det betyder att även den här ruinmotorvägen kommer att försvinna. Tidigare har på vi på Carup skrivit om den som finns på Kungsholmen mitt i smeten. Den stängdes för tio år sedan och var en del av Kristinebergs trafikplats. Men när vägen byggdes om för att ta mindre plats blev den överflödig. Nu håller den på att rivas för att ge plats åt kontorsbyggnader och en idrottshall. Precis som ruinmotorvägen ska ge plats för den nya järnvägssträckningen.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
