Krossar stora myten – du åker dit ändå

Tror du också på de vanliga myterna om svenska fartkameror? Det kan kosta 1000-lappar i böter. Här krossar vi 8 vanliga skrönor om blixtskåpen. 

I Sverige finns det i dag nästan 2800 fartkameror längs svenska vägar., och målet är att nå 3000 stycken inom något år. Trots att vi levt med tekniken länge finns det många myter om hur man överlistar systemet. Carup har vid ett flertal tillfällen intervjuatbexperter från Trafikverket och polisens ATK-avdelning (Avdelningen för Automatisk Trafiksäkerhetskontroll).Härmed kan vi slå hål på de mest seglivade myterna.

Myt 1: Dölj ansiktet så slipper du böter
En mycket utbredd myt är att man kan bränna förbi en fartkamera ostraffat om man bara fäller ner solskyddet och gömmer ansiktet. Polisen kan identifiera förare genom att jämföra fartkamerans bild med pass- och körkortsfoton, även om inte hela ansiktet syns. En fortkörare som dolde sitt ansikte med en lapp upprepade gånger åkte nyligen fast. 

Om ett specifikt fordon ofta fastnar på bild utan att föraren kan identifieras direkt, kontaktar ATK-avdelningen den lokala polisen för att få hjälp att spåra föraren. Ett extremt exempel på detta var en fortkörare i Dalarna som fastnade 140 gånger iförd mask; polisen lyckades till slut identifiera personen med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik. Snart tas dessutom nya kameror i bruk som ger ännu skarpare bilder, likt uppgraderingen till en ny mobiltelefon.

Myt 2: Många kameraskåp är tomma
Förr i tiden, under den analoga eran, var det vanligt att polisen manuellt flyttade runt kamerorna mellan olika plåtskåp, vilket lämnade vissa tomma. I dagens digitala tidevarv sitter det aktiva kameror i samtliga skåp. Enda undantaget är under installationsfasen; Trafikverket sätter ofta upp skåpen under våren och sommaren, men själva kamerainstallationen kanske inte slutförs förrän till hösten.

Myt 3: Kamerorna är oftast avstängda
När man passerar en svart kameralins är det lätt att tro att skåpet är avstängt. Jonas Nygren på Trafikverket uppger att de fotograferar alla överträdelser hela tiden, men sanningen är aningen mer teknisk. Radarn i mätstationen är alltid igång för att registrera hastigheten på alla fordon som passerar. Detta görs för att föra statistik över medelhastigheter och andelen överträdelser. Däremot är själva kamerafunktionen som utlöser blixten ibland bara påslagen under vissa tider beroende på trafikflödet.

Myt 4: Man kan köra snabbare än blixten
Tror du att kameran inte hänger med om du kör tillräckligt fort? Falskt. De svenska fartkamerorna klarar galant av att registrera fordon som kör i hastigheter på långt över 300 kilometer i timmen.

Myt 5: Det är bara att neka till fortkörningen
Att stoppa huvudet i sanden fungerar sällan. Om du väljer att ignorera breven från polisens ATK-sektion i Kiruna händer det att lokalpolisen gör hembesök. Om du formellt nekar till fortkörningen går ärendet ofta vidare till domstol. Där blir du betalningsskyldig om du inte själv kan bevisa att du inte körde bilen vid tillfället.

Myt 6: Staten sätter upp kameror för att tjäna pengar
Detta är en stor myt. Fartkamerornas enda funktion är att få ner hastigheterna och göra trafiken säkrare. Över hälften av svenskarna kör för fort, vilket forskning pekar ut som en stor orsak till många dödsolyckor. Kamerorna placeras heller inte enbart ut på olycksdrabbade vägar, utan prioriteras där trafikflödet är högt och många kör för fort.

Myt 7: Folk hatar fartkameror
När de moderna kamerorna gjorde entré på de svenska vägarna (runt 2006 och 2008) var de illa omtyckta och blev inte sällan angripna av ilskna bilister. Med åren har dock inställningen vänt. Idag visar opinionsundersökningar att omkring 70 procent av bilisterna är positiva till kamerorna, eftersom man förstått att de syftar till att rädda liv.

Myt 8: Bilderna är ofta för suddiga
Dagens moderna kameror, kända som Argus 4, tar så skarpa och högupplösta bilder att polisen även kan använda dem för att avslöja rattsurfare och personer som slarvar med bilbältet. Även motorcyklister, som ofta kommer undan på grund av avsaknad av skylt framtill, har i vissa fall lyckats identifieras av polisen efter upprepade försyndelser.
LÄS MER: