Bilisterna riskerar en ny prischock efter valet. Samtidigt har bensinskatten blivit en konfliktfråga mitt i Tidösamarbetet. Tre partier öppnar för en förlängning – ett säger blankt nej.
Den tillfälligt sänkta skatten på bensin och diesel splittrar Tidöpartierna. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill förlänga sänkningen. Moderaterna öppnar också för att agera om de höga priserna består. Liberalerna går däremot åt motsatt håll.
– De tillfälliga sänkningarna är inte liberalernas fokus. Det betyder att liberalerna inte vill förlänga den här tillfälliga sänkningen av drivmedelsskatten, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till Ekot.
Beskedet gör Liberalerna till det enda Tidöpartiet som i nuläget säger nej. SD och KD vill behålla skattesänkningen, medan Moderaterna nyligen öppnade för samma möjlighet i ett besked till Carup:
– Om omvärldsläget och de höga drivmedelspriserna består är vi beredda att överväga en förlängning av den tillfälliga skattesänkningen, säger Johan Vanerell (M).
Frågan blir allt mer akut. Sedan den 1 maj har skatten sänkts i två steg, vilket tillsammans har pressat ner bensinpriset med omkring fyra kronor per liter och dieselpriset med cirka tre kronor. Men båda sänkningarna är tillfälliga och den första försvinner redan dagar efter valet. Den 30 september löper den första delen ut. Om riksdagen inte hinner fatta ett nytt beslut kan bensinen bli omkring en krona dyrare den 1 oktober. För dieseln handlar det om cirka 40 öre per liter.
Sverigedemokraterna vill inte bara förlänga sänkningen. Partiet vill göra den permanent och lägga den svenska skatten på EU:s ordinarie miniminivå.
– Vi har egen rådighet över det. Vi skulle vilja förlänga och även permanenta sänkningen. Då skulle vi ligga på EU:s absoluta miniminivå för skatt på drivmedel, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt till Sveriges Radio Ekot.
Men någon uppgörelse finns ännu inte. Tidöpartierna har inte förhandlat färdigt och enligt Oscar Sjöstedt kommer frågan inte att avgöras före valet. Det innebär att väljarna går till valurnorna utan att veta om skatten höjs bara några veckor senare. Även om SD, KD och M lyckas enas efter valet återstår ett betydligt större problem. Den första höjningen kan Sverige stoppa genom ett nationellt beslut. Den andra och klart större skattesänkningen bygger däremot på ett särskilt undantag från EU:s minimiskatt.
Sedan den 1 juli får Sverige sänka skatten med 2,40 kronor per liter under EU:s ordinarie gräns. Med moms motsvarar det omkring tre kronor vid pumpen. Tillståndet gäller dock bara till och med den 30 november. Om Sverige inte får ett nytt undantag kan därför både bensin och diesel bli ytterligare omkring tre kronor dyrare den 1 december. Tillsammans med höjningen i oktober innebär det att bensinpriset kan stiga med omkring fyra kronor per liter på bara två månader. För dieseln handlar det om cirka 3,40 kronor.
Där räcker det inte att Tidöpartierna kommer överens. En ny regering måste först avsätta flera miljarder kronor och få igenom förlängningen i Sverige. Därefter måste EU-kommissionen lägga fram ett nytt förslag och samtliga medlemsländer godkänna det i ministerrådet. Det är långt ifrån självklart att Sverige får ett nytt ja. EU har flera gånger betonat att det nuvarande undantaget ska vara strikt tidsbegränsat.
Det godkändes med hänvisning till energikrisen, det geopolitiska läget och exceptionellt höga oljepriser. Om läget förändras kan Sveriges argument för ännu ett undantag försvagas. Tidöpartiernas strid handlar därmed bara om den första delen av höstens väntande höjningar. De kan själva stoppa den första kronan men den stora tre-kronorssmällen i december kan ingen svensk regering ensam lova att få bort.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
