En fartkamera fångade Volvon på bild i 98 km/h. Bilägaren fick hem böteskrav på 2 400 kronor. Bilägaren blånekade till böterna på 2400 kronor – och sade att bilen stod på bilverkstad. Nu frias han i tingsrätten.
Sverige tillämpar föraransvar vid fortkörning, vilket innebär att det är den person som faktiskt kör bilen som ska få böterna. Inte den som står som registrerad ägare för bilen. Det räddar en man i 25-årsåldern från en fortkörningsbot.
Mannens bil fångades på bild av en av Trafikverkets fartkameror utanför Sigtuna norr om Stockholm när den drog förbi i 98 kilometer i timmen på en skyltad 80-sträcka. Polisens ATK-enhet i Kiruna matchade registreringsnumret med ägaren och skickade ut ett böteskrav på 2400 kronor där mannen i 25-årsåldern delgavs misstanke om hastighetsöverträdelse.
Men mannen valde att neka och fallet gick vidare till åtal och rättegång i tingsrätten. När mannen kallades till förhör hävdade han bestämt att det inte var han som satt bakom ratten på fartkamerabilden. Han berättade för polisen att han befann sig på sitt arbete vid tidpunkten för fortkörningen. Bilen hade han lämnat in på en bilverkstad. Mannen uppgav att han inte mindes vilken verkstad han hade lämnat bilen till.
Han uppgav dessutom att han i vanliga fall aldrig brukar låna ut sin bil till andra, och att han inte alls kände igen personen som satt bakom ratten på polisens bild. Domstolen granskade fartkamerans bild och jämförde den med bilägaren. Tingsrätten konstaterade att det visserligen fanns en “viss likhet” mellan den åtalade 25-åringen och föraren på bilden. Bildbeviset var dock inte tillräckligt skarpt och tydligt för att rätten, bortom rimligt tvivel, skulle kunna slå fast att det faktiskt var ägaren som körde.
Eftersom det inte gick att helt utesluta att det var någon annan – till exempel en verkstadsanställd – som satt bakom ratten, valde tingsrätten att fria mannen helt från anklagelserna, skriver Upsala Nya Tidning (UNT).
FAKTA: Så fungerar föraransvaret för fartkameror (ATK) i Sverige
- Föraransvar: I Sverige får böterna endast utfärdas till den person som körde bilen. Kan polisen inte bevisa vem som satt bakom ratten läggs ärendet ner.
- Matchning: Kamerans bild jämförs i första hand med pass- eller körkortsbilden på fordonets ägare.
- Misstanke: Om bilden liknar ägaren skickas ett underrättelsedokument ut. Om ägaren nekar kan polisen kalla till förhör eller skicka bilden för manuell identifiering innan ärendet eventuellt går till domstol.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
