Trafikverket har blivit dubbelt så stort – men allt mer av pengarna försvinner till annat än bättre vägar. I genomsnitt överskrider svenska infrastrukturprojekt sin budget med 76 procent.
– Vi skjuter till mer pengar men får inte ut mer infrastruktur, varnar Carl Bergkvist på Stockholms Handelskammare.
Regeringen planerar för historiska investeringar på 1 200 miljarder kronor i vägar och järnvägar de närmaste åren. Men nu kommer en larmrapport om att Trafikverket blir allt mindre effektivt. Rapporten ”Bättre styrning, bättre infrastruktur” visar att pengarna inte räcker trots fördubblade anslag sedan 2010. På 15 år har Trafikverket vuxit från 6 000 till 11 000 anställda. Trots resursökningen har investerings- och underhållsvolymen per anställd sjunkit med 18 procent.
– Det är tydligt att dagens modell inte fungerar som den ska. När Trafikverket blir större samtidigt som effektiviteten faller, har vi inte bara ett investeringsproblem utan ett rent genomförandeproblem, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
I genomsnitt överskrider svenska infrastrukturprojekt sin budget med 76 procent. Denna enorma felräkning innebär att vi i dag får en femtedel mindre infrastruktur per satsad krona jämfört med för 15 år sedan, justerat för inflation. Enligt rapporten uppstår de största kostnadsökningarna långt innan första spadtaget tagits. Det handlar om sena ändringar i planeringsfasen, stigande krav och en intern regelbörda inom myndigheten som blivit för tung att bära.
Regeringen har redan börjat titta på alternativ. I december 2025 presenterades en utredning (SOU 2025:120) som föreslår att ett statligt bolag tar över utvalda projekt – inspirerat av det norska framgångskonceptet Nye Veier. Tanken är att bryta Trafikverkets monopol och skapa en organisation som kan jobba mer likt ett privat företag.
Handelskammaren välkomnar förslaget men menar att det inte räcker att bara byta skylt på dörren.
– Det räcker inte att flytta projekt om man tar med sig samma arbetssätt. Vi måste våga prova modeller där samma aktör har ansvar för både finansiering, bygge och drift. Det skapar incitament att hålla nere kostnaderna över tid, säger Niclas Hvalgren, policystrateg på Handelskammaren.
Nu vill Stockholms Handelskammare ha ett nytt effektivare system för att styra de enorma investeringarna i infrastruktur som väntar.
– Sverige behöver inte bara större budgetar. Vi behöver bättre styrning, skarpare prioriteringar och fler sätt att faktiskt få projekt genomförda. Regeringen har nu chansen att göra något åt ett system som blivit för dyrt, för långsamt och alldeles för ineffektivt, säger Carl Bergkvist.
Fakta från rapporten ”Bättre styrning, bättre infrastruktur”
- Anställda: Ökat från 6 000 till 11 000 sedan 2010.
- Effektivitet: Investeringar per anställd har sjunkit med 18 %.
- Budgethaverier: Genomsnittsprojektet blir 76 % dyrare än beräknat.
- Mindre för pengarna: Vi får 25 % mindre väg/järnväg per krona idag än år 2010.
- Byråkrati: Andelen utgifter som går till ren förvaltning har ökat från 17 % till 21 %.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
