Här är vägmärket många tar miste på. Vet du vad det betyder?
– Alla känner inte till samtliga vägmärken, men det är ett ansvar vi har som trafikanter, säger Monika Morén, utredare på Transportstyrelsen.
Han arbetar med att ta fram nya vägmärken. Även Kristofer Elo på Transportstyrelsen medger att den här skylten är en aning svårtolkad.
– Den är gammal. Jag vet inte hur länge den har funnits och tror att det kommer från innan vi fick internationella konventioner som reglerar det här, säger han.
Det finns mängder med vägmärken. De är noga reglerade genom trafikförordningen. Regeringen bestämmer över dem och Transportstyrelsen får i uppdrag att utforma och tillverka dem. Ett av de märkligaste tecknen är denna som av Transportstyrelsen kallar ”T10”. Det är inte många som känner igen den. Inte heller kan många klura ut vad det betyder.
– Det betyder att det förekommer personer som har nedsatt hörsel i trafiken, säger Kristofer Elo.
En annan svårtolkad skylt
En del skyltar är skrämmande lika varandra. Ändå ska vi trafikanter hålla reda på dem och förstå skillnaden.
– Två skyltar som många blandar samman är C5 och C11 som handlar om förbud mot att köra med moped klass 1 och 2.
Kristofer Elo har varit med och tagit fram ett nytt vägmärke. Det är E33 som markerar att man kommer till en cykelgata.
– Här har vi samma grundform som i gågata. Men symbolerna påminner om gångfartsområden. Sedan har vi tagit symbolen för cykel och på det viset skapat den här skylten.
En ny skylt för storstäderna
En annan ny skylt är E31 Miljözon. Vid första anblicken så ser det ut som en helt ny skylt. Men Kristofer och hans kollegor har faktiskt återanvänt en klassisk symbol.
– Om man tittar på molnet som kommer från bilen är det samma sak som A36 som varnar för järnvägskorsning utan bommar.
Att ta fram ett nytt vägmärke är en lång process. Nyligen producerade Transportstyrelsen ett helt nytt för Vasaloppsområdet i Mora.
– Vi arbetar i flera steg. Först får man tänka på vilken grundregel man vill att vägmärket ska förmedla. Och vad den ska representera. Det ska vara en illustration av något.
Utredare på Transportstyrelsen måste först ta reda på om det nya märket verkligen behövs.
– Sedan får vi tänka på om det finns något märke som har en liknande betydelse och som kan användas för detta också.
Sverige kan inte själva producera vägmärken. Vi måste ta hänsyn till internationella överenskommelser.
– Om det finns behov av ett nytt vägmärke så har vi konventioner att rätta oss efter. FN har en som ska göra att ländernas skyltar liknar varandra. Vi i Sverige tittar mycket på våra grannländer.
Olika grupper av märken
Det finns regler för hur märkena ska se ut. De är indelade i olika grupper.
– Varningsmärken ska vara triangelformade, förbud runda och ha en särskild färgsättning. Till exempel symboliserar rött fara och då ska man inte ha det på andra ställen. När det sedan kommer till anvisningsmärken blir gränsdragningen lurigare.
Alla som har varit på bilresa i främmande land har lagt märke till skillnaderna. Vägmärkena är både lika och olika på en och samma gång.
– I Sverige har vi ett speciellt formspråk. Det är lite mer grovhugget och förenklat. Kanske en aning kantigt, men ändå tydligt. När vi ska ta fram nya symboler anlitar vi ofta byråer som är bättre på att tänka friare, säger Kristofer Elo och skrattar.
Innan vägmärket kan tas i bruk måste det testas.
– Sedan pratar vi med en respondentgrupp som får titta på märket och säga vad de associerar det med.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
