Så gömde mystiske mannen 81 ovärderliga bilar

Nyheter 27 juli 2024, 17:28av Andreas Jemn

En ovärderlig bilsamling funnen vid foten av Pyreneneerna. Kronjuvelen är en Lamborghini Miura från 1968. Ägaren var den mystiska Henry Ruggieri som lämnade efter sig en märklig gåta.
– Han hade tagit delar från varje bil, säger bilexperten Stéphande Bonoron till La Dépéche.

Henry Ruggieri hade aldrig varit som alla andra. Det kunde grannarna i den franska staden Pau vid foten av Pyreneerna skriva under på. Men han hade alltid varit vänlig, med en touché av något aristokratiskt över sig. Därför drog man slutsatsen att han härstammade från en gammal adelssläkt från Nicetrakten.
Man lät Henry vara ifred i sitt hem och eftersom han inte störde dem, bråkade ingen med honom.

Men en dag reagerade människorna i Pau på att man inte sett till Henry på ett tag. Då kontaktades myndigheterna som tog sig till hans hus. Där hittade man Henry hädangången vid en ålder av 80. Dessutom lämnade han efter sig en sällan skådad bilskatt.

Omkring på gården och vid hans semesterboende i Aulihan vid Atlantkusten upptäcktes 81 bilar. En av dem var en mycket värdefull Lamborghini Miura P400 från 1968. En samlarbil av magnitud som bara tillverkades i omkring 700 exemplar.

Där fanns också bilar från alla tänkbara länder. Man hittade en Hotchkiss från 1947 och några andra jänkare som Corvette, Cadillac och Lincoln. Men mest verkade det som Henry uppskattade den europeiska bilfloran. Han hade allt från Porsche och Jaguar till små franska sardinlådor.

Det verkar inte som att priset eller bilens exklusivitet engagerade honom, det var mångfalden, han ville ha en bukett med så många sorters blommor som möjligt. Eftersom Henry inte hade några anförvanter ringde man efter en auktionsförrättare som anlände med bilexpert för att värdera samlingen. Det var då man gjorde en mycket märklig upptäckt.

Henry hade plockat någon del från varje bil. En lite för kvicktänkt motorjournalist spred genast ut ryktet om att hans bakomliggande motiv var rädslan för tjuvar. Men sanningen var mer komplex än så. Henry Ruggieri hade hela livet varit fascinerad av förbränningsmotorn. Någon älsklingsbil hade han inte, utan drömde om att få bygga en egen. Det var anledningen till att han köpt på sig så många.

Det som folk trodde var impulsköp var egentligen bara en manisk längtan att få bygga något eget. Om han växt upp i vårt tidevarv hade Henry säkert fått en autismdiagnos. Men på hans tid blev man förklarad som byfåne om man var fattig. Men nu hade han pengar och blev därför istället ansedd som excentrisk.

Inte heller hade han bara köpt bilarna och ställt in dem i garaget. Varvmätarna avslöjade att han faktiskt kört dem ett tag. Till exempel Lamborghini Miuran hade nästan 8000 mil på sitt samvete innan han ställde undan den för att aldrig köra igen. I alla fall inte av Henry.

Men tyvärr lyckades inte Henry Ruggieri göra något av sin bilskatt. Åren gick och livet kom ikapp honom, till slut började han bli lite skröplig och hade inte orken att bygga med sina bildelar längre. Samtidigt försjönk hans samling allt djupare ner i dyn och naturen tog över. Bilarna blev överväxta och många gick knappt att hitta när man kom dit.

Därför kontaktade de lokala myndigheterna bilexperten Stéphane Bonoron. Han anlände från Paris och blev överväldigad. Det var en samling utan motstycke, där Lamborghini Miuran var den ohotade kronjuvelen. Dessutom var alla bilar i originalskick, ingen hade på något sätt förändrats genom åren och när nyheten kom ut drog stormen fram.

Bilentusiaster från hela världen ringde till auktionsförrättaren i Tarbes som fått den betungande men spännande uppgiften att sälja bilarna. Auktionsdatum är ännu inte satt, men man förväntar sig fullt hus.