Hon lever livet i sin husbil. I september berättade vi om Annelie Gripenberg som sålde allt och gav sig ut på sitt livs äventyr i Europa. Nu har hon kommit fram.
– Jag har det så skönt, det är bättre än man kunde förvänta sig, säger hon.
Vi pratar med Annelie precis efter morgonkaffet. Det är en lite molnig och skön morgon vid den spanska solkusten.
– Jag har inte bestämt mig för vad som händer i dag, först ska jag dricka kaffe. Det blir alltid två koppar och jag har med mig egna bönor som mals i husbilen, berättar Annelie.
Det var den 18 september som hon tog farväl av nära och kära i hemstaden Göteborg efter att ha sålt av sin lägenhet och andra ägodelar. Efter en kort paus i Falkenberg körde hon den sista biten genom Sverige, över bron till Danmark.
– Därefter började det stora äventyret. Jag har tagit det lugnt och stannat till på vägen, det finns så otroligt mysiga små samhällen i Tyskland och Frankrike, sådana platser som man vill stanna på och se mer av, säger Annelie.
Hon som aldrig tidigare har kört husbil. Gav sig ändå iväg på sitt livs äventyr. Det har varit både utmanande men ibland ställs hon också inför ett och annat bekymmer som måste lösas.
– Det är lite småstrul ibland, men man lär sig hela tiden av att lösa problemen. Ett sådant är när jag körde om större bilar, då var det som om motorn stänger av sig, då blev jag lite rädd. Men så lärde man sig att det bara var att släppa på gasen och glida förbi, sedan gasa igen, då är det inga problem, säger Annelie.
Hon kryssade genom Europa med sin nya husbil. Efter att Annelie sålt lägenheten och gjort sig av med gammalt skräp är detta hennes nya hem.
– Jag tog vägen förbi Bremen, sedan in i Frankrike och förbi Lyon. Det behöver inte gå snabbt, jag tar allt i min egen lilla takt, säger Annelie.
Men nu har hon kommit fram till Medelhavet. Där ställde Annelie upp sin husbil och pustade ut efter många och långa mil bakom ratten.
– Jag har en ställplats någon mil norr om Alicante. Det är väldigt fint här och jag börjar komma in i egna rutiner, säger Annelie.
Husbilen får stå där som ett eget litet hus. När hon ska resa runt och upptäcka trakten kring den legendariska turistorten använder Annelie samma metod som lokalbefolkningen.
– Det går väldigt bra kommunikationer, så jag tar tåget dit jag ska för att titta på saker. Men sedan promenerar jag mycket också, det blir omkring 18000 steg varje dag. Men jag går på måfå och försöker att inte använda mig så mycket av kartan, säger Annelie.
Efter sin europeiska genomresa passar det bra med lite avkoppling. Men Alicante är inte slutdestinationen
– Nu ska jag ha det skönt här ett tag till. Men därefter blir det nog att jag fortsätter neråt, men någon särskilt plan det har jag inte. Det får komma undan för undan, säger hon.
Dagarna kommer och går som de vill. Annelie har lämnat sitt vanliga liv kvar där hemma. Mäklarkarriären avslutade hon på ett snyggt sätt med en tidig pension.
– Ibland när jag saknar mina nära och kära tänker jag på vädret där hemma. Häromkvällen hade vi en trevlig middag i närheten, det var andra svenskar som också håller till här. Dessutom kom vi på att det fanns gemensamma bekanta, så världen är verkligen liten, säger Annelie.
Hon lever livet med så lite saker som möjligt. Annelie Gripenberg är ett levande exempel på att man inte blir lyckligare med prylar.
– Jag tycker det är väldigt skönt att ha allt downsizat, jag gjorde mig av med en hel del kläder, men har ändå mer än jag behöver. Man går ändå bara runt i shorts och linne här nere, säger Annelie.
Men nu har de spanska meteorologerna varnat för att det kommer att bli kyligare.
– De pratar om 25 grader, men det har man sagt tidigare också. Om det blir kyligare får jag plocka fram tjockare kläder, säger Annelie.
Med modern teknik är det inga problem att hålla kontakten med alla som hon lämnat bakom sig.
– Jag pratar nästan mer med dem där hemma nu än när jag bodde i Göteborg. Dessutom är mina barn vuxna, säger Annelie.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
