Våren är här och så är även stenskotten på vindrutorna. Ny statistik från Norge visar att stenskotten fördubblats de senaste 25 åren. Bara under år 2023 ökade antalet rapporterade skador på norska bilar med hela 13,1 procent.
– Nu är bilarna mer aerodynamiska vilket gör det lättare för gruset att träffa rutan, säger Benny Christensen, expert på norska NAF.
Under vårmånaderna är risken för skador på bilrutor ungefär 30 procent högre än under genomsnittliga månader. Nya siffror från branschorganisationen Finans Norge visar att cirka 309 500 sten- och glasskador på norska bilar rapporterades år 2023. Det är en ökning med 13,1 procent från 2022, skriver den norska tidningen Motor. Totalt resulterade det i en skadekostnad på över 2 miljarder kronor, en ökning med nästan 20 procent från föregående år.
– Vi gjorde en ordentlig genomgång av stenskottsskador förra året, och såg då att antalet stenskott och glasskador på norska bilar har mer än fördubblats på 25 år, säger Ellen Paulsen, kommunikationsrådgivare på If.
1997 anmäldes drygt 117 000 skador till försäkringsbolagen i Norge, medan den norska försäkringsbranschen 2022 ersatte 274 000 glasskador till en total skadekostnad på över 1,6 miljarder svenska kronor, enligt skadestatistik från Finans Norge.
– Stenskotten hör till årstiden, men är ganska lätta att undvika. Det handlar helt enkelt om att hålla avstånd till framförvarande bil och vara försiktig runt korsningar och andra påfarter, säger Jan Harry Svendsen, som är rådgivare på NAF, i ett pressmeddelande.
Statistiken från If visar, föga förvånande, att det är i övergången mellan vinter och vår som de flesta vindrutor drabbas, värst är det i mars och april. När snön försvinner kommer mjuka vinterdäck att fånga upp småsten och när farten ökar lossnar stenarna och slungas som små raketer. Oftast sker det på vägar med parallella körfält, vid påfarter och i omkörningar.
– Får man en skada är det bra att reparera den så fort som möjligt. I många fall är det gratis om du har helförsäkring eller delvis helförsäkring. Om skadan däremot utvecklas så att rutan spricker måste vindrutan bytas ut och du betalar en självrisk, säger Jan Harry Svendsen, NAF.
För att undvika att sprickor i glaset förvärras av smuts och rusk kan genomskinlig tejp vara en temporär lösning, innan man tar bilen till verkstaden. För att undvika kostsamma följdskador av repor i lacken är det bra att fylla i dessa med lackstift för att minska risken för rost och att smuts tar sig in.
Varför ökningen har varit så stor sedan millennieskiftet är Svendsen osäker på. Han undrar om det kan hänga ihop med att Vägverket lägger mer grus. Siffror från de senaste tio åren visar att så inte är fallet. Mängden som använts i vinter är dock inte klarlagd och Vägverket säger att den troligen är hög på grund av en hård vinter. Mängden eller typen av grus ger med andra ord ingen förklaring till ökningen.
Tekniska konsulten Benny Christensen på NAF Advokat tror att förklaringen kan ligga i hur den moderna bilen är konstruerad.
– Förr hade bilar stora överhäng, nu sitter hjulen i varje hörn för att utnyttja innerutrymmet maximalt. Stänklappar är inte lika vanliga heller. Därmed har gruset ett friare flöde från hjulet till bilen bakom.
Han poängterar också att väldigt många av dagens bilar är stadsjeepar med en högre markfrigång och stora hjul. Det gör hjulen mer utsatta och mer benägna att skjuta stenskott.
– Dessutom har själva karossen förändrats. Förr var den mer kantig, med rak front. Då var det vanligt med stenskott längst fram, samtidigt som det hindrade mycket sten från att nå fönstret. Nu är bilarna mer aerodynamiska vilket gör det lättare för gruset att träffa rutan, säger Benny Christensen.
Så minskar du risken för stenskott
– Håll avståndet till bilen framför.
– Ligg inte för nära mitten av körbanan.
– Sänk farten ordentligt vid möte.
– Om du har en modern bil med ”ögon” framför backspegeln för autobroms med mera krävs kalibrering, vilket tar lite mer tid och det är viktigt att det görs på rätt sätt så att hjälpsystemen fungerar som de ska.
Källa: If
LÄS MER:
Elis Kalmér är examinerad journalist och har bland annat arbetat på SVT och Värmlands Folkblad.