Fungerande elbilsbatterier blir avfall när bilen skrotas. Små verkstäder och bildemonterare får inte längre agera på egen hand även om de kan rädda batteriet.
– Naturvårdsverkets svar till er och många andra är tufft att läsa om, säger batteriföretaget Rebattex vd Andy Rietschel.
Carup avslöjade i går hur ett fullt fungerande batteri kan klassas som avfall bara för att bilen som det sitter i lämnas till skroten. Nu visar en närmare granskning att reglerna samtidigt flyttar en stor del av makten över batterierna till producenterna och deras organisationer.
– Enbart avfallsaktörer som valts ut av producent eller producentansvarsorganisation får samla in eller behandla batteriavfall, skriver Naturvårdsverket.
Det betyder att det inte räcker att en mindre bildemonterare eller verkstad har rätt utrustning, kunskap och möjlighet att testa batteriet. Företaget måste också ha blivit utvalt av en bilproducent eller en godkänd organisation som sköter producenternas ansvar. Annars får aktören inte på egen hand behandla batteriet och sälja det vidare som en begagnad reservdel. Batteriet måste lämnas över till producenten, organisationen eller ett företag som någon av dem har valt.
I Sverige finns två godkända organisationer som får hantera producentansvaret för elbilsbatterier. Den ena är FoRetur, som ägs av Mobility Sweden. Branschorganisationen företräder bland annat Sveriges bil-, buss- och lastbilstillverkare samt fordonsimportörer. Den andra är Batterikretsen, som ägs av El-Kretsen och är godkänd för samtliga fem batterikategorier. Det är alltså inte enbart bilbranschens eget bolag som kan hantera elbilsbatterier. Men det är fortfarande producenterna och deras organisationer som väljer vilka verkstäder, skrotar och återvinningsföretag som släpps in i systemet. Det ger dem en tydlig grindvaktsroll.
Naturvårdsverket uppger att en fristående aktör inte får behandla ett förbrukat batteri utan att först ha valts ut av en godkänd producent eller organisation. Samtidigt får producenterna inte välja företag hur som helst. Enligt myndighetens vägledning måste urvalet ske på öppna och rättvisa grunder och får inte lägga en oproportionerligt stor börda på små och medelstora företag. Mindre aktörer är alltså inte utestängda, men de måste bli utvalda innan de får behandla batteriavfallet

Efter Carups avslöjande hörde Andy Rietschel, vd för batteriföretaget Rebattex, av sig. Företaget arbetar med system för att kontrollera batteriernas skick, dokumentera deras historia och göra det möjligt att handla med dem på ett spårbart sätt.
– Naturvårdsverkets svar till er och många andra är tufft att läsa och visar på en restriktiv tillämpning av regelverket. Men man ska samtidigt komma ihåg att det handlar om ett nytt europeiskt regelverk som nu ska fungera i praktiken tillsammans med en befintlig infrastruktur som ännu inte är fullt utvecklad för återanvändning av elbilsbatterier., säger han.
Han anser att problemet inte behöver vara reglerna i sig, utan att dagens system inte är byggt för att rädda fungerande elbilsbatterier. Ett batteri från en krockad elbil kan vara värt tiotusentals eller i vissa fall hundratusentals kronor. Det kan också innehålla fungerande moduler som kan användas för att reparera en annan bil betydligt billigare än genom att byta hela batteripaketet.
– I grunden tycker vi att intentionen i regelverket är helt rätt – att förebygga att batterier blir avfall och möjliggöra en cirkulär batteriekonomi. Utmaningen ligger i att få infrastrukturen runt detta att fungera i praktiken.

Han anser att reglernas grundtanke är riktig, men att systemen runt batterierna ännu inte fungerar fullt ut.
– I grunden tycker vi att intentionen i regelverket är helt rätt – att förebygga att batterier blir avfall och möjliggöra en cirkulär batteriekonomi. Utmaningen ligger i att få infrastrukturen runt detta att fungera i praktiken, säger Andy Rietschel.
I det nya systemet räcker det alltså inte att ha kunskapen och utrustningen för att rädda ett fungerande batteri. Företaget måste också bli utvalt för att få göra det.
LÄS MER:

Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.





















