Sveriges nya fartkameror övervakar bilisterna från ovan. Nu ska forskare avslöja deras verkliga effekt.
– Vi kommer att redovisa hur hastigheterna har ändrats i samband med införandet av hastighetskamerorna i portaler, säger Anna Vadeby, forskningsledare vid VTI.
Vid det senaste årsskiftet fanns omkring 2 735 trafiksäkerhetskameror längs svenska vägar. Under 2026 sätts fler upp och antalet fartkameror närmar sig 3 000. Enligt Trafikverket är huvudsyftet inte att bötfälla så många som möjligt, utan att sänka hastigheterna och minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Men nu riktas forskarnas blickar mot en ny typ av fartkamera.
I ett försök har kameror monterats högt ovanför vägen i portaler, i stället för i skåp vid vägkanten. Tekniken testas på tre platser i Sverige och kan användas där vanliga fartkameror är svåra att placera. Från sin plats bland vägskyltarna kan de nya kamerorna bevaka flera körfält samtidigt. De fotograferar både registreringsskylten och föraren, innan bilderna skickas krypterade till polisens ATK-utredare i Kiruna.
Vid en av platserna, i Trollhättan, registrerade fyra kameror 130 fortkörningar på drygt två månader. Men den siffran säger inte om kamerorna verkligen har fått bilisterna att lätta på gasen. Ett registrerat ärende innebär bara att ett fordon har fotograferats. Det betyder inte automatiskt att föraren har identifierats eller fått böter. Kamerorna fångar dessutom inte alla som kör för fort. Därför ska forskarna nu granska det som bötesstatistiken inte kan avslöja: hur svenskarnas körbeteende förändras när en fartkamera sätts upp.
På två av testplatserna har särskilda mätslangar lagts över körbanan för att registrera trafiken och fordonens hastigheter. På den tredje platsen använder forskarna anonymiserade positionsuppgifter från navigationsföretaget TomTom. Hastigheterna före och efter att kamerorna sattes upp ska jämföras.
– En nackdel med den här typen av data är att man inte definierar sträckan själv utan får utgå från redan definierade sträckor som finns i TomTom, säger Anna Vadeby till Ttela.
Forskarna ska undersöka om medelhastigheten har sjunkit och om fler förare håller hastighetsgränsen. Vid årsskiftet väntas forskarnas rapport vara klar. Då kommer svaret frågan om de nya kamerorna får svenskar att sänka farten – eller bara fångar de som redan kör för fort.
Så fungerar processen steg för steg:
- Mätning: Radarn börjar mäta hastigheten på cirka 100 meters avstånd.
- Fototillfället: Bilden tas när du är 14 meter före kamerastolpen.
- Gräns för fortkörning: Det räcker med att köra 6 km/h över hastighetsgränsen för att kameran ska lösa ut.
- Nya kameror: Trafikverket installerar nya Argus 4-kameror som tar skarpare bilder och kan sitta i portaler över vägen.
- Utredning: Polisens ATK-sektion i Kiruna jämför bilden på föraren med körkortsregistret.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
