Trafikverket sätter upp nya fartkameror på flera nya platser. I år närmar vi oss 3000 kameror. Så här mycket kostar en enda fartkamera.
Målet med fartkamerorna är inte att bötfälla bilister eller dra in pengar till statskassan, enligt Trafikverket. Syftet är istället att sänka hastigheterna på vägarna för att förhindra allvarliga skador, rädda liv och minska koldioxidutsläppen. Vid årsskiftet 2025/2026 fanns det cirka 2 735 trafiksäkerhetskameror i Sverige, vilka beräknas spara mellan 20 och 30 liv varje år. I år byggs nya fartkameror så att vi närmar oss 3000 kameraskåp.
Under 2027 planerar Trafikverket bland annat att sätta upp fyra nya fartkameror längs riksväg 32, på sträckan mellan Tranås och Aneby, uppger Tranås Tidning. Detta innebär en milstolpe för Tranås, som fram tills nu har varit helt utan fartkameror. Fartkameranätet täcker hela Sverige, men det finns fortfarande kommuner som är vita fläckar på kartan.

Kostnaden för att sätta upp en ny fartkamera ligger i genomsnitt på cirka 750 000 kronor, vilket inkluderar både utrustning och installationsarbete. Det innebär att fartkamerorna som sitter på svenska vägar är en investering i storleksklasen 2,1 miljarder kronor. Kamerorna som sätts upp nu är av en ny, moderniserad modell, kallad Argus 4.
– Det är samma funktion, men den tar lite bättre bilder. Jag brukar säga att det är ungefär som att byta telefon, förklarar Per Hurtig, nationell samordnare inom ATK på Trafikverket.
Exakt när under 2027 kamerorna tas i drift beror bland annat på elnätsägarna, vars offerter avgör om placeringarna är ekonomiskt genomförbara. För den som kör i Västsverige gäller det att lätta på gasen. I slutet av maj 2026 driftsattes nya kameror på ett par olycksdrabbade sträckor:
- På väg 166 mellan Bäckefors och Mellerud har två nya kameror monterats i Gunnarsnäs.
- På väg 180, mellan Ebbared och Bohult, har en ny kamera satts upp i Götsered i Borås kommun.
Trafikverket har under våren 2026 även rullat ut ett helt nytt pilotprojekt för att fånga fartsyndare. På tre utvalda platser i landet testas nu kameror som, istället för att stå vid vägkanten, monteras i portaler rakt över körfälten. En av dessa platser är på väg 27/153 vid Kärda. Pilotprojektet syftar till att möjliggöra hastighetsövervakning på platser där traditionella sidomonterade kameror inte är optimala.
LÄS MER:

Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter





















