Här här många svenskar tillbringat veckor av sina liv i kö. Nu fyller Essingeleden 60 år. I dag passerar dubbelt så många bilar som den är byggd för.
– Det går nästan inte att överskatta Essingeledens betydelse för Stockholms utveckling. Den gjorde det möjligt för staden att växa både norrut och söderut samtidigt som den avlastade innerstaden och skapade bättre förutsättningar för människor att leva, bo och arbeta i hela regionen” säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet.
Den 21 augusti 1966 klipptes bandet för en av Sveriges genom tiderna mest avancerade infrastrukturprojekt: Essingeleden. I dag fyller den berömda pulsådern 60 år. Men vägen som skulle rädda Stockholm från trafikkaos belastas i dag med mer än dubbelt så många fordon som den från början byggdes för.
Under sex decennier har miljarder resor genomförts över Essingeledens broar och viadukter. Pendlare, semesterfirare, yrkestrafik och godstransporter har alla trängts på det åtta kilometer långa vägavsnittet som binder samman Stockholms norra och södra delar som en del av Europaväg E4. När leden öppnade 1966 var den Sveriges första stora nord-sydliga motorvägsförbindelse väster om huvudstadens innerstad.
Byggdes över vatten för att rädda innerstaden
Behovet av Essingeleden växte fram under det bilburna 1950-talet. Stockholm växte i snabb takt, antalet personbilar ökade kraftigt och flaskhalsarna på stadens gator var ett ständigt faktum då nästan all genomfartstrafik tvingades genom innerstaden.
Att bygga en modern motorväg genom en skärgårdshuvudstad präglad av öar, tät bebyggelse och strida vatten var en enorm teknisk utmaning. Leden kom att till stor del byggas upp på ett omfattande system av broar och viadukter. Trots det komplexa projektet gick arbetet snabbt från de första skarpa planerna i början av 1950-talet till att den första etappen öppnades för trafik 1966.
Från 80 000 till 170 000 fordon om dagen
När Essingeleden ritades och invigdes fanns det omkring 160 000 registrerade personbilar i hela Stockholms län – en fördubbling jämfört med 1960 då siffran låg på 88 000. Leden dimensionerades ursprungligen för att klara av cirka 80 000 fordon per dygn.
I dag ser verkligheten helt annorlunda ut. Essingeleden är Sveriges i särklass mest trafikerade väg och under ett normaldygn passerar mellan 140 000 och 170 000 fordon. Att vägen överhuvudtaget lyckats svälja mer än dubbla mängden trafik jämfört med den ursprungliga kalkylen beror på kontinuerligt underhåll, införandet av smart digital trafikstyrning och att körbanorna trängts ihop från tre till fyra körfält i vardera riktningen.
Sex decennier efter invigningen står Essingeleden fortfarande kvar som huvudstadens i särklass mest kritiska pulsåder – och en vägsträcka som nästan alla svenska bilister har en relation till.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
