Fartkameror saboteras varje dag. Var femte kamera längs vägarna i Frankrike uppges vara ur funktion. Kostnaden för staten räknas nu i miljarder kronor.
Fartkameror har blivit måltavlor i Frankrike. Längs landets vägar står omkring 4 700 fasta kameror – men många av dem fungerar inte längre. Anledningen är en våg av sabotage som pågått i flera år. Under det senaste decenniet har fartkameror vandaliserats vid över 49 000 tillfällen. Det motsvarar i snitt 13 attacker varje dag och metoderna är ofta brutala.
Kameror sprayas med färg så att de inte kan fotografera och slås sönder med verktyg eller sätts helt enkelt i brand. Den franska revisionsrätten beskriver problemen som ett ständigt återkommande sabotage. Vågen av skadegörelse har ofta tagit fart i samband med stora protester. Under Gula västarnas demonstrationer förstördes mängder av fartkameror och även böndernas vägblockader de senaste åren har lett till nya attacker.
På tio år har den franska staten tvingats lägga omkring nära två miljarder kronor på att reparera eller ersätta förstörda fartkameror. Att byta ut en enda modern fartkamera kostar omkring 2,2 miljoner kronor. Bakom ilskan finns ett utbrett missnöje bland många bilister. Nathalie Troussard från bilistorganisationen LDC menar att många känner sig jagade av myndigheterna.
– Bilister upplever att de används som en kassako, säger hon till Ad.
Missnöjet är så stort att över 90 procent av de tillfrågade i en undersökning svarade att de inte skulle rösta på en borgmästarkandidat som vill sätta upp fler fartkameror. Den franska regeringen håller inte med kritikerna. Myndigheterna pekar på att fortkörning och farligt körsätt ligger bakom ungefär en tredjedel av alla dödsolyckor och menar att fartkamerorna räddar liv.
Samtidigt fortsätter Frankrike sätta upp fler fartkameror. Under 2024 registrerade landets fartkameror 14,1 miljoner fortkörningar och drog in motsvarande omkring tio miljarder kronor i böter. Även svenska bilister som kör för fort under semestern kan få böterna hemskickade. Bilistorganisationen tycker samtidigt att staten satsar på fel saker. I stället för fler fartkameror borde pengarna läggas på att rusta upp vägarna:
– Dålig asfalt, potthål och bristande infrastruktur spelar också en stor roll i många dödsolyckor.
Ilskan mot kamerorna är samtidigt inte begränsad till stora protester. Förra året greps en 78-årig man precis innan han skulle kasta en färgbomb mot en fartkamera. Hans körkort hade nyligen dragits in. Vissa kameror har också blivit ökända. En av de mest omtalade står längs RN109 utanför Montpellier. Kameran registrerar ibland över 1 000 fortkörare på ett enda dygn. Det innebär att den i genomsnitt tar en ny bild var 85:e sekund, enligt Ad.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
