Prischocken för många handlar inte om vad som händer vid pumpen. De som reser kollektivt har drabbats minst lika hårt, skriver en ledarskribent.
– Har någon väljargrupp under de senaste åren betraktats som lika utsatt som bilisterna? Jag skulle inte tro det.
Så inleder DN:s ledarskribent Susanne Nyström sin ledarartikel, där hon ifrågasätter bilden av bilisten som den stora förloraren. Under flera år har politiken riktat in sig på att göra det billigare att köra bil. Efter valet 2022 gick stora delar av reformutrymmet till sänkta drivmedelsskatter och förändrade reseavdrag. Reduktionsplikten sänktes och från den 1 maj justeras skatten på bensin och diesel ner till EU:s miniminivå.
Samtidigt öppnar regeringen för fler åtgärder. Motiveringen har varit att hushåll som är beroende av bilen ska få ekonomin att gå ihop. Men enligt Nyström finns det en annan grupp som hamnat i skymundan:
– Men tänk om han (Ulf Kristersson, reds. anmärkning) – eller kanske klimat- och miljöministern – någon gång kunde prata lika inkännande om andra grupper som också är beroende av motordrivna fordon för att få vardagen att rulla: nämligen bussresenärerna, skriver hon.
För trots att drivmedelspriser ofta dominerar debatten är det inte där den största ökningen finns enligt henne. Statistik visar att bensinpriset har stigit med 91 procent sedan år 2000, medan diesel ökat med 121 procent. För kollektivtrafiken är motsvarande siffra hela 161 procent. Det innebär att de som är beroende av buss och tåg i många fall fått se sina kostnader öka mer än bilisterna.
Samtidigt handlar det ofta om hushåll med mindre marginaler. Forskning pekar på att kollektivtrafiken för många i förorter fungerar på samma sätt som bilen gör på landsbygden – den är avgörande för att få vardagen att fungera. I studier där resenärer fått resa gratis beskriver de inte bara lättnaden i ekonomin, utan också en ökad frihet i vardagen.
Parallellt har frågan nu börjat få politiskt genomslag. I Stockholm vill Centerpartiet införa ett nytt biljettpaket i SL. Förslagen handlar bland annat om pristak på biljetter, längre giltighetstid och billigare alternativ för korta resor.
– Dagens biljettsystem och sortiment upplevs ibland för stelbent och dyrt. Det är dags för en politik som ger mer tillbaka till stockholmarna, säger Michaela Haga (C).
Debatten kommer samtidigt som skillnaderna i landet redan är stora. I en tidigare genomgång som Carup gjort har det visat sig att ett månadskort i Stockholm inte ens är dyrast. I flera andra län kostar det betydligt mer, i vissa fall nästan det dubbla. Det som ökat mest och som riskerar att bli nästa stora plånboksfråga är inte priset vid pumpen. Det är kostnaden för att ta sig fram utan bil.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
