Mannen reagerade blixtsnabbt. Men hans försök att lura lagen räckte inte och han åkte ändå dit. Och det är bara ett av många försök där svenska bilister misslyckats med att lura fartkameror.
Blixten från fartkameran kom utan förvarning. Föraren hann inte bromsa men han hann reagera på ett sätt som säkert många bilister känner igen när de uppmärksammar en fartkamera och kör lite väl fort. I samma ögonblick som det blixtrade for handen upp mot ansiktet, som ett sista försök att slippa bli igenkänd. Sekunden senare var det för sent. Bilden var redan tagen och bilen fortsatte bort längs vägen.
Men knepet som många bilister hoppas ska rädda de fungerade inte denna gång. Trots att mannen försökte skymma sig gick det att se tillräckligt mycket av ansiktet för att domstolen senare skulle slå fast att det var han som körde. Fartkameran hade fångat honom både när han körde 32 kilometer i timmen för fort på en 80-väg och vid ett annat tillfälle på en 60-sträcka. Försöket att lura kameran blev i stället ett extra bevis på att han visste att han gjort fel.
Södran som skriver om fallet med mannen som försökte skymma ansiktet har också skrivit om flera andra förare som försökt överklaga fartkameraböter med lika dåligt resultat. En man hävdade att bilen var såld bara någon timme innan kameran blixtrade, men rätten jämförde bilderna från kameran med hans körkort och pass och slog fast att det var samma person.
I ett annat fall som Carup skrivit om påstods att en spekulant provkörde bilen när bilden togs och att han själv satt i baksätet domstolen bedömde det som en efterhandskonstruktion. I ett tredje fall friades en förare först eftersom bilden ansågs för suddig, men hovrätten ändrade domen och fällde honom efter en ny genomgång av bildmaterialet och uppgifter om bilen.
Det finns också exempel på förare som försökt skylla på tekniken. En man menade att farthållaren varit inställd på rätt hastighet men måste ha krånglat i just det ögonblick kameran tog bilden. En annan skyllde på att hastighetsmätaren visade fel, trots att kameran visade 12 kilometer i timmen för fort. Båda dömdes eftersom domstolen slog fast att det är förarens ansvar att ha kontroll på farten, oavsett vad bilen visar.
Flera har även försökt lägga skulden på någon annan. En förare sa att han låg och sov när bilen fotograferades och att någon av hans bröder kan ha kört. En annan hävdade att det lika gärna kunde vara kompisen bakom ratten. I båda fallen jämfördes bilder från fartkameran med körkortsbilder men detaljer i ansiktet räckte för att peka ut rätt person.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
