Mängder med gamla fartkameror får nya superkameran Argus 4. Dessutom ska 200 nya fartkameror sättas upp i Sverige nästa år. Så här fungerar nya kamerorna.
Vid årsskiftet kommer det att finnas 2800 fartkameror längs svenska vägar. Trafikverkets historiska utbyggnad är i full gång. Och man tänker fortsätta i samma takt även nästa år.
– Vi planerar att bygga ut ytterligare 200 stycken nästa år. Det är ingen förändring i tidigare besked, utbyggnaden sker som planerat, säger Per Hurtig, nationell samordnare.
Det betyder att Sverige kommer att ha 3000 fartkameror senast 2027. Det innebär en massiv utbyggnad. Samtidigt planerar polisen att bygga ännu en ATK-central i Sollefteå. När antalet fartkameror blir fler ökar också antalet böter.
– Det innebär att vi får ett större utredningsunderlag. Polisen ansvarar för att utreda de hastighetsöverträdelser som kamerorna registrerar. Trafikverket ansvarar för etablering och drift av kamerorna, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-central i Kiruna.
Ny teknik
Trafikverket sätter dessutom upp sina nya fartkameror Argus 4. Bilden är så skarp att den ser allt som sker i bilen. Varenda liten detalj syns hos polisens utredare. De här kamerorna kommer också att ersätta den gamla tekniken.
– Vi kommer att byta ut de äldre kamerorna successivt under de kommande åren. Det blir ungefär 500 om året, säger Per Hurtig.
Det innebär totalt att 700 nya kameror av nya supertypen sätts upp nästa år. Nya Argus 4 fungerar efter samma principer som de gamla kamerorna. Men bilden blir mycket skarpare. Det gör att fartsyndare riskerar att fällas för fler brott, bland annat rattsurfning.
– Ja, vi kommer att få ett nytt system efter en upphandling eftersom den gamla tekniken blivit föråldrad och har gått ut. Men det här kommer inte allmänheten att märka av, säger Per Hurtig.
Trafikverket kan inte avslöja var de nya kamerorna kommer att sättas upp nästa år.
– Var de kommer att hamna kan vi inte helt klart säga ännu då det beror på hur snabbt vi får fram el och om det behöver markförhandlas, säger Per Hurtig.
Trafikverket använder svarta kablar i vägen för att bestämma var fartkamerorna ska placeras. De här kablarna är myndighetens ögon och öron ute på de svenska vägarna.
– Dessa kablar mäter olika saker i trafiken. Främst mäter de hur mycket trafik som åker på en specifik väg, men även hastigheten, säger Daniel Mossberg.
Myndighetens utredare går sedan igenom statistiken. Därefter tar man beslut om var kamerorna ska placeras.
– Man tar beslut om var fartkameror ska sättas upp med tanke på trafikmängd, hastighet och olycksstatistik, säger Trafikverket.
Avslöjar andra brott
Vi på Carup har tidigare berättat om flera fall där man avslöjat rattsurfare som åkt fast i fartkameror. Nu visar det sig att de även kan komma åt andra lagöverträdelser. Den som fuskar med bilbälte, rattsurfar, kör utan körkort eller kör en avställd eller obesiktigad bil riskerar att bli lagförd om de samtidigt kör för fort.
– När polisen utreder ett ärende så tar de med alla lagöverträdelser som de ser, till exempel bilbälte och mobilanvändning, säger Per Hurtig.
Trafikpolisen är tacksamma över kamerorna. Det ger dem en hjälp att hålla koll på vad som händer i trafiken.
– Ja, ser man att det begås något annat brott så kan man lagföra dem för det. Det är inte bara rattsurf och om man saknar bilbälte, det gäller även om man inte har något körkort. Eller att man saknar behörighet, då kan det bli olovlig körning, säger trafikpolisen David Askeröd.
Tidigare har det fungerat att täcka ansiktet. Men polisens ATK-sektion som ansvarar för utredningarna kring fartkameror har fått mer resurser och blivit allt mer effektiva.
– Om det är så att ett fordon förekommer ofta hos oss i våra fartkameror men att vi inte kan identifiera föraren, då tar vi hjälp av lokal polis för att delge den informationen som vi har. De kan med hjälp av oss identifiera föraren av det aktuella fordonet, säger Lis Marie Svonni.
Så här fungerar fartkamerorna:
- Radarn börjar mäta hastigheten på 100 meters avstånd.
- Om du kör sex kilometer för snabbt 14 meter före kameran tas en bild.
- Du klarar dig om du hinner bromsa före fototillfället.
- Bilden skickas till polisens ATK-enhet i Kiruna. Där jämför utredarna bilden med körkortsregistret.
- Därefter skickas ett underlag hem till den misstänkta som får ta ställning till anklagelsen.
- Personer som inte svarar på utskicket kan få besök av uniformerad polis.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
