Nya bilar har blivit säkrare men samtidigt har en ny risk smugit sig i. Och det kan vara orsaken till nästa olycka om du inte vet hur du ska agera.
– Ingen teknik kan helt ersätta en medveten och uppmärksam förare, säger en trafiklärare.
För att klara tuffare krocktester och skydda passagerarna har bilarnas konstruktioner blivit kraftigare. Det märks inte minst på A-stolpen som är den del av karossen som sitter mellan framruta och sidoruta. Den har vuxit rejält i tjocklek, vilket innebär att föraren kan få betydligt sämre sikt än i äldre modeller.
– En modern bil är byggd för att skydda oss vid en olycka. Det gör att dagens bilar har betydligt kraftigare konstruktioner än äldre modeller, särskilt de bärande delarna vid vindrutan. Samtidigt har fönsterytorna blivit mindre, vilket påverkar förarens sikt, säger Amer Adam som till vardags är trafiklärare på Autoklar Trafikskola i Vällingby.

A-stolpen är den del av karossen som sitter mellan framruta och sidoruta. Den kan i praktiken dölja mycket mer än man tror. Gångtrafikanter, cyklister och till och med hela bilar kan under några ögonblick försvinna helt bakom den. Det märks särskilt i korsningar, vid vänstersvängar, rondeller, parkeringar och i villaområden där sikten redan är begränsad.
Problemet med A-stolpen är särskilt tydligt för motorcyklister. Eftersom motorcyklar både rör sig snabbt och är smala kan de enkelt försvinna helt bakom stolpen, även på stora vägar. På motorcykelutbildningar pratar man därför mycket om hur man ska läsa av trafiken och hela tiden vara medveten om de döda vinklarna för bilister. För att som motorcyklist vara redo för det värsta.
– Stolparna kan vara större än många tror och det är lätt att bli lurad. Man tror att man ser allt, men plötsligt är någon helt dold. Det är en risk som man måste vara medveten om hela tiden, säger Amer Adam.

I körutbildningen för bilkörkort fokuserar man på praktiska metoder för att hantera problemet.
– Vi uppmuntrar eleverna att luta sig framåt eller åt sidan för att se ”runt” stolpen, och vi kopplar alltid övningarna till verkliga situationer som korsningar, rondeller och parkeringar. Ibland använder vi koner i den skymda vinkeln för att konkret visa hur lätt man kan missa något, säger Adam.
Många elever tar själva upp detta som en svårighet, särskilt när de ska göra körprovet i en annan bilmodell än den de tränat med. Stolparnas utformning och fönsterstorlek kan variera mycket mellan modeller, vilket gör sikten annorlunda än man är van vid.
– Elever frågar ibland om vi kan använda enklare bilar där sikten är bättre, men bilmodellen är aldrig en giltig anledning till att inte klara provet. Det visar bara hur viktigt det är att träna på avsökningsteknik, rörlig blick och riskbedömning, säger Adam.
Problemet med stora stolpar är inte nytt. Forskning och bilindustrin har länge varit medvetna om risken. Redan för tio år sedan testade Saab en stolpe som expanderar vid krock och idag utvecklar flera tillverkare digitala lösningar där kameror och skärmar kan göra stolpen ”genomskinlig”. Trots det är det fortfarande föraren som måste kompensera för den begränsade sikten.
– Som trafiklärare skulle jag gärna se förbättringar i konstruktionen som kan förena säkerhet med bättre sikt. Samtidigt förstår jag att stolparnas utformning har andra fördelar: de är byggda för att minska krockvåldet och förstärka deformationzonerna. Nackdelen är att de begränsar sikten, vilket i sin tur gör föraren mer ansvarig för sina egna handlingar i trafiken, säger Amer Adam.
Han betonar att man som förare måste utveckla vanor som minimerar risken oavsett vilken bil man kör. Att alltid vara medveten om potentiella dolda trafikanter, att anpassa hastigheten efter sikten och att använda speglar och huvudet aktivt är avgörande för att undvika olyckor.
Medan biltekniken fortsätter utvecklas kan dessa enkla men viktiga vanor göra skillnaden mellan en nära miss och en olycka.
– I slutändan är det alltid föraren som ansvarar för sin egen säkerhet och andras. Ingen teknik kan helt ersätta en medveten och uppmärksam förare, säger Adam.
LÄS MER:

Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.