Biltemas spännband sågas av folket. Juristen säger sitt om saken.
– Det har kommit upp liknande fall i Allmänna reklamationsnämnden, säger Bo Ericsson på Fordonjuristen.
Biltema krämar lågprisgrejer och svenskarna vallfärdar. Många fördriver gärna en ledig söndag med att gå runt, vända och vrida på muttrar och vindrutetorkare. Sedan avslutar man med billig korv i fiket. Nu diskuterar Biltemakunder intensivt om deras billiga spännband.
Enligt kunderna saknar Biltema kvalitetsstandard för säkring. Det utfärdas av Svenska institutet för standarder (SIS). Samtidigt menar andra att det inte finns sådana krav på privatpersoner.
– Biltemas spännband är inte godkända för lastsäkring på släpvagnar. Då dessa saknar de blå lapparna, är de inte lagliga att använda efter väg enligt standarden för lastsäkring, 12195-2, skriver en kund på nätet.

Vi på Carup ringer Svenska institutet för standarder och frågar vad de säger om detta.
– Jag har talat med mina kollegor och vi hänvisar till Arbetsmiljöverket, säger Anne Rådestad på institutet.
Forskar efter sanningen
Under några timmar nosar vi på Carup runt bland svenska myndigheter. Vi försöker ta reda på vad som verkligen gäller kring Biltemas spännband. Till slut får vi tag på Bo Ericsson på Fordonsjuristen. Han sitter också med i Allmänna reklamationsnämnden och borde ha lite koll på läget.
Vi frågar Bo om Biltemas spännband och om de borde informera kunderna om att de inte blivit standardiserade av präktiga svenska ingenjörer.
– Det borde också framgå även om det inte är avgörande. Det viktigaste är att det finns instruktioner om hur spännbandet ska användas, säger han.
Bo Ericsson menar att bruksanvisningen är det viktigaste. Även om en märkning av standard också skulle vara önskvärd.
– För lastsäkringsutrustning till exempel spännband, surrningar eller annan utrustning för att säkra last är frågan särskilt viktig eftersom felaktig användning kan innebära säkerhetsrisker. Enligt bland annat regler om produktsäkerhet och information till konsumenter ska en produkt normalt förses med de anvisningar som behövs för att den ska kunna användas på ett säkert och korrekt sätt. säger Fordonsjuristen.
Biltema svarar inte
Vi försöker också få tag på Biltema för en kommentar. Men de svarar inte. Det gör däremot Bo Ericsson.
– I Allmänna reklamationsnämnden har vi haft ärenden och bedömt att bristande eller uteblivna instruktioner kan utgöra fel i varan och ge konsumenten rätt till exempelvis prisavdrag, hävning eller annan kompensation. Bedömningen beror dock på om instruktionerna varit nödvändiga för att använda produkten på avsett sätt.
Många Biltemakunder är missnöjda med Biltemas spännband.
– Riktigt skräp till spännband använder dessa till att stormsäkra utemöblerna. Håller knappt till det, skriver en kund.
Andra är inte så petiga.
– Jag tänkte fortsätta lastsäkra med spännband från biltema oavsett vad någon träskobeklädd yrkeschaffis tycker, skriver en annan.
Konsekvenser
Så länge det inte inträffar en olycka händer det nog inget. Men skulle du köra runt med spännband som inte är kvalitetssäkrade kan det bli problem om det inträffar något. Om din last inte varit säkrad på ett korrekt sätt kan du bli ansvarig för olyckan. Dessutom kan det bli problem med försäkringsbolaget.
Det kan också bli du som får skadestånd. Bo Ericsson berättar om ett fall som kom upp i ARN.
– Som ett exempel från ett av mina nämndmöten sålde ett företag en bogserlina utan instruktion. Konsumenten använde bogserlinan på ett felaktigt sätt vilket ledde till att dennes bakgavel i aluminium förstördes. Konsumenten fick bifall i det ärendet och företaget som sålt bogserlinan blev tvungen att ersätta kunden vilket uppgick till ca 28 000 kronor, säger Bo Ericsson.
Krav på Lastsäkringsutrusning
LASTSÄKRINGSUTRUSTNING SKA VARA lämpad för lasten och får inte vara skadad på något sätt som påverkar funktionen eller säkerheten. Lastsäkringsutrustningen ska, under hela tiden den används, fungera och säkra lasten.
För lös utrustning som används för att säkra gods ska styrkan kunna visas antingen genom certifikat eller företrädesvis, där så är tillämpligt, genom märkning i enlighet med någon av följande standarder:
- EN 12195-2 för spännband
- EN 12195-3 för kätting
- EN 12195-4 för vajer
- EUMOS 40511 för stöttor
För andra låsningsdon eller förstängningsanordningar, såsom till exempel A-bock, ska styrkan intygas genom certifikat1 , vilket ska kunna uppvisas vid kontroll. För friktionsmellanlägg av andra material än gummi ska friktionsfaktorn intygas genom certifikat från tillverkaren. Undantaget från kravet på märkning är kilar och tillfälliga träkonstruktioner. Källa: Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA)
LÄS MER:

Andreas Jemn är journalist och författare.





















