Klimatsmart biobensin eller e-bensin ses som frälsning och EU:s räddning för motorer. Men nu krossar svenska forskare klimatdrömmen.
– Hur stort bensinproblemet blir beror ytterst på hur många bensinbilar som finns kvar i framtiden, säger Tobias Gustavsson Binder på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Ny biobensin har lyfts fram som räddning för befintliga bensinbilar. Det är också EU:s kryphål för att förbränningsmotorer ska få leva efter 2035. Men nu slår svenska forskare hårt hål på den drömmen. I en helt ny rapport döms storskalig förnybar bensin ut som en kommersiell omöjlighet.
Trots den snabba elektrifieringen rullar det fortfarande hundratusentals bensinberoende fordon på de svenska vägarna, och bensinbilar utgör alltjämt en betydande del av nybilsförsäljningen. Enligt färska scenarier från Trafikverket förväntas nämligen över en miljon bensinbilar och en halv miljon laddhybrider finnas kvar i Sverige år 2040. Men den som hoppas på att framtidens bensinbilar ska kunna räddas av ett mirakelbränsle i pumpen får nu tänka om. En ny, omfattande rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att en storskalig omställning till helt förnybar bensin är mer eller mindre osannolik.
Forskarna konstaterar att det rent tekniskt är fullt möjligt att framställa både förnybar biobensin och syntetisk e-bensin (så kallade drop-in-bränslen) genom avancerade processer. Problemet är att de storskaliga miljardinvesteringarna lyser med sin frånvaro. Eftersom personbilsflottan i snabb takt ställs om till ren eldrift, krymper bensinmarknaden för varje år som går. För bränsleproducenterna innebär det att det blir ekonomiskt omöjligt att motivera de enorma investeringar som krävs för att bygga upp helt nya fabriker.
– Man kan producera både biobensin och e-bensin, som skulle motsvara HVO för diesel, men det innebär inte att det kommer ske i nämnvärd skala. Tvärtom ser vi stora marknadsmässiga och tekniska hinder mot att etablera nya tekniker för just förnybar bensin, säger Tobias Gustavsson Binder, klimatanalytiker på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Till skillnad från förnybar diesel (HVO), som även kan användas inom tunga transporter, sjöfart, flyg och entreprenadmaskiner, är bensin hårt nischat mot just personbilar. Det gör att riskerna för investerare blir alldeles för höga. Dessutom råder det hård konkurrens om de råvaror såsom förnybar metanol som krävs, där flyg- och sjöfartssektorn ofta har högre betalningsvilja på grund av hårdare EU-krav.
På kort och medellång sikt pekar IVL-rapporten på att den enda realistiska vägen framåt är att trimma det system vi redan har – det vill säga att öka inblandningen av befintliga förnybara komponenter direkt i den vanliga bensinen. Det handlar framför allt om etanol och bionafta. Bionafta uppstår naturligt som en biprodukt vid produktion av förnybar diesel och förnybart flygbränsle.
– I nuläget bör man fokusera på att gradvis öka låginblandningen av förnybara bensinkomponenter, exempelvis genom en höjd reduktionsplikt. Men en storskalig övergång till helt förnybar bensin är helt enkelt inte realistisk, säger Tobias Gustavsson Binder.
Rapporten lyfter även fram det klassiska etanolbränslet E85 som ett alternativ. Men även här finns det stora utmaningar. Efterfrågan på E85 i Sverige är i dagsläget i princip stendöd. Flexfuel-bilarna har i princip försvunnit från nybilsmarknaden. Att efterkonvertera moderna, komplexa direktinsprutade bensinmotorer till etanoldrift är både dyrt och tekniskt svårt.
Forskarnas slutsats är kastar tillbaka bollen till politikerna. Det finns ingen flytande mirakelkur som kommer att trolla bort utsläppen från miljonen bensinbilar som rullar vidare under 2030-talet. Den enda faktorn som på riktigt avgör hur stort det framtida bensinproblemet blir, är hur snabbt vi kan skrota ut förbränningsmotorerna till förmån för elbilar.
– Hur stort bensinproblemet blir beror ytterst på hur många bensinbilar som finns kvar i framtiden. Ju snabbare elektrifieringen går, desto mindre blir beroendet av alternativ till fossil bensin, säger Tobias Gustavsson Binder.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
