Svenska vägar kan börja kosta pengar att köra på. Nu ska lagen göras om för att öppna för privatägda betalvägar.
– Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, säger Infrastrukturminister Andreas Carlson.
Betalvägar kan vara på väg att införas i Sverige. I dag fattade regeringen ett historiskt beslut. Det innebär att det traditionella sättet att bygga vägar i Sverige i grunden utmanas. Nu vill regeringen öppna för privatägda vägar som kostar pengar att köra på. Regeringen anser att det är mycket angeläget att pröva alternativa former för att finansiera och organisera infrastrukturen.
– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas. Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, säger Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Genom att ändra den gamla väglagen och ge Trafikverket helt nya direktiv banas nu vägen för att privata miljardbolag och ett nytt statligt jättebolag ska kunna bygga och sköta de svenska vägarna. Idag är det enligt väglagen (1971:648) enbart staten som är väghållare, och Trafikverket som i myndighetsform handhar detta uppdrag. Det betyder att varken riksdagen eller regeringen i dagsläget har laglig rätt att låta någon annan aktör sköta byggande eller drift av statliga vägar.
För att bryta detta monopol har regeringen nu tillsatt en särskild utredare som ska föreslå de författningsändringar i väglagen som krävs för att ett statligt ägt aktiebolag ska kunna ta över helhetsansvaret för både projektering, byggande och förvaltning av allmänna vägar. Regeringen tror att en mindre, mer fokuserad bolagsform kan leda till snabbare processer och nya effektiva metoder. Utredningen ska vara klar senast den 1 juni 2027.
Privata jättar ska finansiera vägbyggen
Utöver ett nytt statligt bolag ges Trafikverket i uppdrag att förbereda för att statlig infrastruktur ska kunna genomföras via så kallad offentlig-privat samverkan (OPS). OPS innebär att en offentlig myndighet ingår ett långsiktigt kontrakt med ett privat projektföretag. Det privata bolaget kliver in och bär betydande risker samt ansvarar för genomförande och förvaltning. Finansieringen sker genom att det privata företaget använder eget kapital och tar upp lån, som sedan återbetalas över tid av staten via prestationsbaserade betalningar.
Här är de första vägarna som pekas ut för privat samverkan
Regeringen har i den nationella planen för 2026–2037 ringat in fyra specifika pilotobjekt som Trafikverket nu ska djupanalysera för potentiella OPS-avtal:
- E4 Kongberget–Gnarp
- E4 Förbifart Skellefteå
- Hjulsta (ny- eller ombyggnad av bro)
- Paket av utvalda vägåtgärder, exempelvis bärighetsåtgärder med geografisk koppling
Måste bevisas vara billigare och snabbare
För att ett svenskt OPS-program ska bli verklighet krävs det att projekten blir tillräckligt många över tid så att det skapas incitament och tillräcklig konkurrens bland internationella och inhemska anbudsgivare.
Trafikverket har fram till den 4 maj 2027 på sig att ta fram ett förslag till ramverk för hur detta ska gå till. Regeringen är dock tydlig med att inga avtal kommer att låsas förrän det är svart på vitt bevisat att de privata lösningarna faktiskt leder till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande än traditionella myndighetsformer. Dessutom krävs det i slutändan ett godkännande från riksdagen innan spaden kan sättas i marken.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
