Carup kan avslöja polisens okända jättesatsning som gör att fartkamerorna slår rekord i böter. Nu blixtrar det oftare från kamerorna – förra året togs 105 000 fortkörare. Och i år kan nya superkameror göra att det blir ännu fler.
I fredags avslöjade Carup att svenska fartkameror ökade antalet fasttagna med 32 procent förra året. Från 79 000 bötfällda 2023 så lyckades Sveriges fartkameror sätta fast hela 105 000 fortkörare under 2024. Nu kan Carup kan den okända orsaken till den stora ökningen: Polisen har fått kraftigt utökade resurser för att utreda fortkörningar i hastighetskamerorna.
På ATK-avdelningen i Kiruna (Avdelningen för automatisk trafiksäkerhetskontroll) har det anställts fler utredare. Då kan kamerorna vara aktiverade betydligt oftare.
– Vi på ATK-sektionen hade större utredningskapacitet 2024 än föregående år. Vi är fler medarbetare. Vilket innebar att vi kunde aktivera kamerorna mer än året innan, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning i Kiruna, till Carup.
För varje timme som kamerorna är påslagna åker flera fortkörare fast. Trafikverket och polisen arbetar hela tiden med att analysera läget. Kamerorna ska vara aktiva när trafikläget är som mest intensivt och riskerna för olyckor som störst.
– Vi skulle kunna ta fast miljontals med fortkörare, men det är en utredningsteknisk fråga. Man kan inte ha hur mycket personal som helst, säger Magnus Lindholm, djupanalytiker på Trafikverket.
Fortkörare får ändå räkna med betydligt större risk än tidigare att åka fast i kamerorna. I år ser det som att kamerorna kommer att vara påslagna minst lika mycket som under förra året. Då kan vi räkna med ett stort antal fasttagna. Men det finns också en möjlighet att polisen får ännu mer resurser under året.
– Vi på ATK-avdelningen kommer, som det ser ut nu, ha samma kapacitet i år som förra året, säger Lis Marie Svonni.
Från och med i år kommer fartskåpen dessutom att få nya kameror som är mer tekniskt avancerade. Den gamla Argus-tekniken ersätts med en uppdaterad version. Från våren och sommaren ska Trafikverket dessutom projektera för att börja sätta upp ungefär 140 nya fartkameror som kommer att installeras i år.
– Det arbetet görs under våren och sommaren. Sedan kommer kamerorna att monteras upp till hösten, så brukar det gå till, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
Med den nya tekniken kommer den utökade styrkan med utredare hos polisen att få bättre bilder. Tidigare har var femte varit av så dålig kvalitet att man inte kunnat identifiera föraren. Tillsammans med nya utredare bäddar det för att ännu fler får böter i fartkamerorna.
– Vi granskar och bearbetar alla bilder som kommer in men det är ungefär 20 procent som inte går att utreda, säger Lis Marie Svonni.
Så här fungerar fartkamerorna:
På ungefär 100 meters avstånd börjar radarn mäta hastigheten. När bilen är 14 meter från kameran tas bilden om du kört sex kilometer eller mer för fort. Bilden skickas sedan till polisens ATK-avdelning i Kiruna. Där arbetar utredare med att jämföra bilder från kameran med fotografier från pass och körkortsregister. Om bilden överensstämmer med fordonsägaren skickar de ut handlingar. Annars tillfrågas bilens ägare vem som kört bilen.
Andreas Jemn är journalist och författare.
