Nytt lagförslag öppnar för fartkameror mitt i städer

Nytt lagförslag öppnar för kommunala fartkameror mitt i städer. Regeringen vill skrota den nuvarande kamerabevakningslagen. Öppnar för att kommuner ska få utökade befogenheter att filma och lämna över bevis till polisen.

Att Trafikverket och Polisen har ett absolut monopol på Sveriges fartkameror kan snart ändras. När Malmö stad nyligen meddelade att man tänker sätta upp egna trafikkameror för att sätta dit fortkörare vid dödsdrabbade korsningar slog kommunens egna jurister bakut. Eftersom kommuner saknar lagstöd för att samla in och dela individ- och fordonsdata med Polismyndigheten varnade trafiksamordnaren för att medarbetare riskerade att göra sig straffskyldiga till lagbrott. Men nu får de upproriska kommunpolitikerna oväntad draghjälp direkt från Regeringskansliet.

Vill skrota kamerabevakningslagen
I ett nytt kommittédirektiv (Dir. 2026:66) som regeringen beslöt om den 2 juli 2026 ger man nu en särskild utredare i uppdrag att göra om hela den svenska kamerakartan. Regeringen anser att dagens regelverk är alldeles för komplicerat, snårigt och att det hindrar kameror från att användas där de faktiskt behövs. Därför vill regeringen nu utreda om hela kamerabevakningslagen ska upphävas. I stället ska kameraanvändning flyttas in under de mer flexibla generella dataskyddsreglerna. Enligt regeringen skulle en sådan förändring ta bort onödiga hinder och direkt bidra till att aktörer kan utöka sin kamerabevakning.

Utökad makt till kommunerna att hjälpa polisen
Det mest centrala för debatten om kommunala fartkameror är att regeringen pekar ut just kommuner som en nyckelaktör i den lokala brottsbekämpningen. Idag faller kommunala fartkameror på att kommunen saknar en tillräckligt precis lagparagraf (uppgift av allmänt intresse) i dataskyddslagstiftningen för att övervaka trafiksyndare.

Utredaren får nu ett rakt direktiv: att ta fram författningsförslag som ger kommuner och liknande aktörer Ett tydligare och utökat rättsligt stöd för att bedriva kamerabevakning. I första hand är det tänkt för grövre brott, men lagen öppnar även för trafikkameror. Regeringen slår fast att kommuner kan ”bidra till att utreda och lagföra brott genom att dela med sig av uppgifter som inhämtas med kameror till de brottsbekämpande myndigheterna”.

Kan bli verklighet 2027
Det är med andra ord exakt den juridiska motorväg som Malmö och andra drabbade storstäder har efterlyst för att lagligt kunna montera upp egna ”plåtpoliser” mot livsfarliga fortkörare och bullrande sportbilar på kommunala gator. Den särskilda utredaren ska ha kartlagt alla regelverk och lämna över de färdiga lagförslagen till regeringen senast den 31 augusti 2027. Fram tills dess lär det pilotprojekt med kommunala fartkameror som Malmö startar redan under hösten 2026 fortsätta att befinna sig i en mycket dramatisk juridisk gråzon.

FAKTA: Regeringens nya kamera-utredning (Dir. 2026:66)

• Beslutat: 2 juli 2026.
• Syfte: Att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att bedriva kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten.
• Största förändringen: Utredaren ska bedöma om hela Kamerabevakningslagen (2018:1200) ska skrotas till förmån för det generella dataskyddsregelverket.
• Kommunernas roll: Kartlägga och ge kommuner (aktörer som utför uppgift av allmänt intresse) ett utökat och tydligare lagstöd för att filma och dela filmmaterial med Polismyndigheten för att lagföra brott.
• Tidsplan: Redovisas senast den 31 augusti 2027.

LÄS MER: