På bara två dagar körde 178 bilister för fort genom den lilla svenska orten. När Trafikverket vägrade agera tog kommunen saken i egna händer.
– Vi försökte få Trafikverket att ta sitt ansvar, säger kommunalrådet till VF.
Trots den uppenbara faran för byborna blev det nobben från det statliga Trafikverket, som är den formella väghållaren.I den lilla byn Gustavsfors i Hagfors kommun har de boende länge oroat sig över trafiksituationen. 50-vägen har blivit en högfartsväg för genomfartstrafik. Kommunens egna mätningar bekräftade de boendes mardröm: hela fyra av fem bilister struntade i hastighetsgränsen.
Men när Hagfors kommun krävde att Trafikverket skulle säkra vägen fick de kalla handen. Enligt kommunalrådet Boo Westlund (OR) är det ett mönster som upprepar sig för glesbygdskommunerna.
– Vi försökte få Trafikverket att ta sitt ansvar, men de har motiverat det med att det är för få människor som berörs. Och så här är det ofta, vi är för små i allting och det är samma sak när vi vill ha vägunderhåll. Då är det också för få människor som berörs och kommunen får själva vara med och finansiera det, säger Westlund till Värmlands Folkblad.
För att rädda säkerheten i byn har kommunen nu agerat på eget bevåg. Sedan tidigare har de tvingats bekosta ny vägbelysning längs sträckan, och nu har man dessutom investerat runt 100 000 kronor i egna, digitala hastighetsskyltar med fartvarning.
Svart på vitt: 178 fortkörare direkt
De nya skyltarna varnar inte bara bilisterna med blinkande röda siffror, utan bokför också exakt hur många som bryter mot hastighetsgränsen. Och resultatet kom omedelbart. Redan efter två dagar hade systemet registrerat hela 178 fortkörare. Värst var det vid byns norra infart, som ansluter till en rak skogsbilväg, där 140 av fortkörningarna ägde rum.
Bland de boende är tacksamheten stor över att kommunen till slut klev in och tog notan.
– Det här trodde jag aldrig att vi skulle få. Vi är en liten by, och jag har inte sett en annan by som har fått det, säger en anonym bybo.
Kommunen ska nu utvärdera skyltarnas dämpande effekt. Om de fungerar väl finns det en tydlig ambition att rulla ut liknande lösningar i fler värmländska byar där invånarna har tröttnat på fortkörare.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
