Nu kommer stenhård kritik mot regeringens nya förslag till förstärkt bonus-malussystem från flera håll. Skatten på nya bensin- och dieselbilar ska chockhöjas nästa år.
Till och med de egna myndigheterna kritiserar regeringen.
– Transportstyrelsen anser att det saknas tydliga incitament i lagstiftningen för ökad energieffektivitet hos klimatbonusbilar och etanolbilar, skriver generaldirektör Jonas Bjelfvenstam.
Enligt regeringens förslag ska malusskatten på nya bensin- och dieselbilar höjas kraftigt igen den 1 april nästa år. En vanlig personbil får flera tusenlappar i höjd årlig skatt de första tre åren. Elbilar ska få sin bonus höjd till 70 000 kr, medan laddhybrider får sänkt bonus med 10 000 – 20 000 kr.
Nu har tiden för att komma in med remisser på förslaget gått ut, och regeringen får hård kritik för förslaget från ett antal tunga aktörer. Till och med statens egna myndigheter riktar kritik mot delar av förslaget. Transportstyrelsen ifrågasätter höjningen av skatten på transportbilar och husbilar till 25 000 – 30 000 kr per år, då kraven i övriga EU är lägre på dessa bilar.
LISTA: SÅ MYCKET HÖJS SKATTEN PÅ VANLIGA BILMODELLER
– Transportstyrelsen anser att man i konsekvensutredningen i större utsträckning behöver utreda hur företag och ägare av lätta lastbilar och husbilar påverkas av förslaget, då förändringar i bonus-malus-systemet tenderar att få stora och oförutsedda konsekvenser för ägare av sådana fordon,skriver generaldirektör Jonas Bjelfvenstam.
Myndigheten är också kritiska till att etanolbilar slipper skatt, medan HVO-dieslar ska betala full straffskatt på i vissa fall 15 000 kr.
– Transportstyrelsen tolkning av promemorian är att etanolbilar gynnas ganska kraftigt av förslaget medan bilar som kan drivas med HVO inte gör det. Detta anser Transportstyrelsen ger en snedvridande styreffekt mellan dessa två bränslen trots att båda sänker CO2-utsläppen markant. HVO kommer förmodligen att kunna ha större potential än etanol för framtida minskningar av koldioxidutsläpp eftersom det medför en högre energieffektivitet totalt sett.
Inte heller Energimyndigheten godkänner förslaget fullt ut, de tycker att en helhetsanalys saknas och önskar att situationen för husbilar och hantverkarbilar måste belyses, då det i stor utsträckning saknas bonusalternativ.
– Energimyndigheten önskar ett helhetsgrepp i den fortsatta styrningen av nyförsäljningen av lätta fordon. Detta förslag omfattar endast en del av den totala styrningen av nyförsäljning vilket gör att det blir svårt att bedöma konsekvenserna av förslaget.
Att bilbranschens egna tunga aktörer MRF och Bil Sweden skulle ha invändningar var mer väntat. MRF vill stoppa förslaget för att det skapar stor osäkerhet i branschen och hos kunderna och ger fel signalvärde och ha en ny utredning som tar ett helhetsgrepp.
– Vi är positiva till att bonusen för rena elbilar höjs från 60 00 kronor till 70 000 kronor men ställer oss frågande till att bonusen minskas med 8 000 – 10 000 kr för de vanligaste laddhybriderna. Detta är olyckligt då laddhybriderna står för drygt 70 % av de laddbara bilarna och utgör en inkörsport till laddbara bilar för många kunder.
– Sedan malusen ersatte den tidigare koldioxidbaserade fordonsskatten har skatteuttaget ökat med mellan ca 250 och 800% beroende på bilmodell. Det är viktigt att de som i dagsläget inte har möjlighet att skaffa en laddbar bil eller gasbil har möjlighet att välja en så snål bil som möjligt och köra den på så hög andel biodrivmedel som möjligt, skriver Charlie Magnusson på MRF.
Även Volvo Cars är skeptiska till hur regeringen avser att förändra systemet och varnar för att den utveckling som sker när det gäller att minska klimatpåverkan från lätta fordon stannar av. Effekten av förändringarna kan bromsa infasningen av koldioxidsnåla och elektrifierade fordon på den svenska marknaden, menar Volvo i en frivillig remiss.
– Ett ytterligare exempel på bristande konsekvensanalys, är det faktum att malusen inte i någon del länkas samman med de skärpta kraven avseende reduktionsplikt. En dieselbil belastas med malus utifrån att denna körs på diesel, samtidigt som reduktionsplikten föreskriver att fordonet i själva verket drivs med upp till 40% förnybara drivmedel. Volvo Cars samtliga dieselvarianter sedan år 2015 är typgodkända för att köras enbart på HVO100, som enligt Energimyndigheten ger lägre klimatpåverkan än fordon som körs på biogas. Trots detta beskattas modellerna som att de till 100% framförs med ren diesel. Här blir följderna i malusbeskattningen allt annat än teknikneutrala.
Även Svenskt Näringsliv är starkt kritiska och vill stoppa förslaget i papperskorgen. Bara ett fåtal remissinstanser godkänner förslaget utan invändningar. Till dem hör Konsumentverket, Skatteverket, Trafikverket och Sveriges kommuner och Regioner.
CarUp har sökt finansmarknadsminister Per Bolund för en kommentar.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
