Tusentals bilister slipper halkbanan trots att den är obligatorisk i Sverige. De får köra på svenska vintervägar utan att ha genomgått utbildningen.
– Risken är större att hamna i en olycka, säger Transportstyrelsens utredare Ted Lilja.
För att få ett vanligt B-körkort i Sverige måste man genomgå två obligatoriska riskutbildningar. Den ena handlar om alkohol, droger och andra risker i trafiken. Den andra är den så kallade halkbanan, där förarna får lära sig hur bilen reagerar när väggreppet försvinner. Men långt ifrån alla som får svenskt körkort behöver genomföra utbildningen.
Hittills i år har nästan 10 000 personer bytt sina utländska körkort mot svenska, enligt siffror från Transportstyrelsen som SVT Nyheter Uppsala rapporterar om. Många av dem behöver varken göra om teoriprovet, köra upp eller sätta sin fot på en halkbana. Det gäller personer med giltiga körkort från andra länder inom EES.
Får köra på isiga vägar utan halkbana
Reglerna innebär att en person som tagit körkort i exempelvis Spanien kan köra bil i Sverige utan att någonsin ha tränat på halka. Ett giltigt EES-körkort gäller nämligen här, även om föraren är folkbokförd i Sverige. Den som är permanent bosatt i Sverige kan dessutom under vissa förutsättningar byta sitt utländska körkort mot ett svenskt.
Någon svensk halkutbildning krävs normalt inte. Bakgrunden är att länderna inom EES erkänner varandras körkort. Men utbildningarna är inte identiska. I flera länder saknas motsvarigheten till Sveriges obligatoriska halkbana.
– Det bygger på att alla förare har en gemensam grund av både teoretiska och praktiska erfarenheter, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till SVT.
Men den gemensamma grunden innebär inte att alla förare har erfarenhet av svenska vintervägar. Att bromsa på is kan vara något helt annat än att köra på torr asfalt.
– Har du aldrig varit ute på hala vägar är risken större att hamna i en olycka, sen kan man kompensera för det om man kör försiktig och är en van körare, säger Ted Snölilja.
Sverige har skärpt reglerna
Möjligheten att byta utländska körkort har tidigare också utnyttjats för att kringgå svenska körkortskrav. Fenomenet kallas körkortsturism och innebär att personer först byter körkort i ett annat EES-land för att sedan försöka få ett svenskt. Sedan den 1 maj 2026 gäller därför hårdare regler.
Den som har ett EES-körkort som ursprungligen kommer från ett land utanför EES måste uppfylla särskilda krav för att få byta det till ett svenskt. Men skärpningen förändrar inte huvudregeln för körkort som tagits inom EES. Den som redan har ett giltigt sådant körkort behöver normalt inte genomgå den svenska halkbanan.
Okända kryphålet – även svenska förare kan slippa halkbanan
Men det finns ytterligare ett undantag som många svenska bilister kan ha nytta av. Det gäller den som har tagit körkort för automatväxlad bil och vill uppgradera det för att även få köra manuellt växlade bilar. Normalt får den som har automatkörkort inte köra en bil med manuell växellåda. Begränsningen anges med villkorskod 78 på körkortet.
Men för att få bort begränsningen behöver föraren inte göra om hela körkortsutbildningen. Varken ett nytt teoriprov, riskettan eller halkbanan krävs. Det enda obligatoriska provet är en ny uppkörning med manuellt växlad bil. Klarar föraren körprovet kan automatbegränsningen tas bort. Trots stora skillnader mellan de olika växellådorna på halt underlag.
I en automat sköter bilen växlingarna själv. I en manuell bil måste föraren även hantera kopplingen och välja rätt växel. En för snabb nedväxling eller ett häftigt uppsläpp av kopplingen kan orsaka en kraftig motorbromsning. På isiga vägar kan det i värsta fall få drivhjulen att tappa greppet och bilen att sladda.
Trots det behöver den som uppgraderar från automat till manuell inte genomföra någon ny halkutbildning. Den som haft automatkörkort i flera år kan i stället träna på manuell växling och sedan boka en uppkörning hos Trafikverket. Den tidigare halkutbildningen behöver inte göras om, även om den genomfördes för många år sedan.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
