Elpriset knäcker svenska fartkameror. Elbolagen tar så mycket betalt att kamerorna stoppas. Trafikverket tvingas skrota dem på flera sträckor.
Wermlands Nya Tidning rapporterar att Trafikverket överger planerna på nya fartkameror på riksväg 26 mellan Kristinehamn och Filipstad. Från början var planen 16 kameror. Nu kommer det bara att bli tio stycken.
– Planen var att bygga fyra till närmare Kristinehamn samt två vid Nykroppa men dessa utgick då elanslutningen var för dyr, säger Per Hurtig, nationell samordnare för ATK på Trafikverket, till NWT.
Samma problem har myndigheten haft på andra platser i landet. Längs väg 230 utanför Eskilstuna väntade man i fem år på att få igång fartkamerorna. Även där handlade det om att elanslutningen blev för dyr. Det händer varje år i Sverige. Trafikverket har som målsättning att bygga ut nätet av fartkameror med 200 stycken årligen. Ibland tvingas de till reträtt. Och då beror det ofta på för höga elkostnader.
– Det innebär att det är för höga kostnader för elanslutningen för att motivera att bygga en kamera på en viss plats, säger Angelika Knutsson på Trafikverket
Det är Trafikverket tillsammans med polisen som bestämmer var kamerorna ska sitta. Man tittar på statistik från olyckor och trafiktäthet. Alla platser väljs ut med omsorg. Det betyder att man tvingas skrota planer på fartkameror längs sträckor där de behövs. Anledningen är att elnätsägarens priser är för höga.
– Vi begär en offert från elnätsägaren på den aktuella platsen och tar efter det ställning till om vi går vidare, säger Angelika Knutsson.
Kan inte spränga budgeten
Myndigheten har en bestämd budget att gå efter. Om priset blir för högt tvingas man sätta upp kamerorna på andra platser.
– Det brukar vara några sträckor och enstaka platser per år som slopas på grund av detta, säger Angelika Knutsson.
Enligt Trafikverket är 70 procent av svenskarna positiva till fartkameror. De sätts inte ut för att bötfälla folk, utan för att sänka hastigheten och rädda liv.
– Där är skaderisken vid olyckor hög. Syftet är att sänka hastigheten på den valda sträckan så vi placerar kameror med jämna mellanrum för att de tillsammans ska ge en minskning av hastigheten, säger Per Hurtig.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
