Forskare slår nu larm om att vägsalt förutom att få bilar att rosta även dödar vattenlevande organismer.
Döda plankton ger en kaskadeffekt som påverkar fiske och växter i sjöarna.
– Det är oroande att det sker en storskalig påverkan på livet i sötvatten redan vid salthalter som ligger under gränsvärden som används inom EU, säger Silke Langenheder, professor i limnologi vid Uppsala universitet och en av de svenska deltagarna i studien.
Vägsalt används frekvent nu på vintern för att bekämpa halkan. Men saltet kan ha större påverkan än vad vi tidigare anat, visar ny forskning. Förutom att få våra bilar att rosta bort i förtid påverkas livet i sjöar och sötvattensystemen av vägsalt, gruvdrift och konstgödning.
I Sverige har forskningsinfrastrukturen SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) bidragit med undersökning av tre sjöar från norr till söder: Stortjärn i Västerbotten, Erken i Uppland och Feresjön i Småland. Studien har gjorts med så kallade mesokosmer i sjöarna, behållare som fylls med tillräckligt mycket sjövatten för att rymma nästan ett helt ekosystem. Ytterligare 13 provtagningslokaler i Europa och USA har undersökts.
Studien visar att även salthalter som ligger under lokala gränsvärden för vad som fram tills nu betraktas som säkra halter för vattenlevande organismer, kan ha en negativ påverkan på djurplankton, som är en viktig födoresurs för många fiskarter.
På hälften av provtagningslokalerna, bland annat en i Sverige, kunde man också se en så kallad kaskadeffekt, där minskningen av djurplankton hade lett till en ökning av växtplankton eller mikroalger. Detta leder till att mindre ljus når sjöbotten, vilket i sin tur kan påverka bottenlevande djur och växter. Som en följd av det kan rekreationsvärden, fiske och dricksvattenkvalitet påverkas negativt.
– Det är oroande att det sker en storskalig påverkan på livet i sötvatten redan vid salthalter som ligger under gränsvärden som används inom EU, säger Silke Langenheder, professor i limnologi vid Uppsala universitet och en av de svenska deltagarna i studien.
– Det betyder att saltning kan utgöra ett större hot mot den biologiska mångfalden och sötvattenekosystemens funktion än vad vi tidigare har trott. Vi ser inga tydliga problem i Sverige i dagsläget, men våra resultat visar att vi måste bevaka det här området noggrant.
Hjalmar Laudon, professor i skogsmarkens biogeokemi, konstaterar att studien visar att det finns stor anledning att hålla koll på vägsaltets negativa effekter framöver.
– Åtminstone i norra Sveriges ser vi att klimatförändringarna leder till mer frekventa perioder då vintertemperaturen svänger runt nollstrecket, vilket orsakar allt isigare vintervägar. Det skulle kunna leda till ökad användning av vägsalt som kan skada livet i sjöarna, säger Hjalmar Laudon.
Forskarna bakom studien pekar på behovet av att utvärdera befintliga gränsvärden för salthalter och att överväga att utforma sådana i de länder som saknar gränsvärden. I Sverige till exempel finns endast gränsvärden för dricksvatten, vilket omfattar dricksvattentäkterna.
Studien har letts av forskare från University of Toledo i USA och Queen’s University i Kanada. Ett flertal svenska forskare och studenter har medverkat i projektet, från SLU, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Karlstads universitet och Lunds universitet.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
