Vad kommer hända med reduktionsplikten? Hur stor inverkan kan den få på bränslepriset?
Här reder vi ut vad som är på gång efter de senaste regeringsbesluten.
Den 1 juli 2018 trädde lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från bensin och diesel i kraft. Syftet med lagen är att minska utsläppen av växthusgaser från dessa drivmedel. Lagen innebär att företag som säljer bensin och diesel är skyldiga att öka andelen förnybara bränslen i sina produkter. För konsumenten kan detta leda till högre priser vid bensinstationen.
Genom att blanda in biobränslen i diesel och bensin minskar koldioxidutsläppen med upp till 75 procent på den del av drivmedlet som utgörs av biobränsle. När lagen om reduktionsplikten infördes 2018 låg inblandningsnivån på 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel. Dessa nivåer har ändrats flera gånger under de senaste åren, vilket vi nu kommer att titta närmare på.
Detta har hänt genom åren
Mellan 2018 och 2023 ökade inblandningsnivån successivt. I slutet av 2023 låg nivån på 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Eftersom biodrivmedel generellt har högre produktionskostnader än fossila bränslen bidrog denna höga inblandningsnivå till att drivmedelspriserna nådde rekordhöga nivåer, vilket påverkade konsumenter i allra högsta grad.
För att motverka de höga drivmedelskostnaderna genomförde regeringen omfattande förändringar av reduktionsplikten år 2024. I början av året sänktes kravet för diesel från 30,5 procent till 6 procent, och för bensin från 7,8 procent till 6 procent. Denna sänkning kritiserades av Miljöpartiet och företrädare för den svenska bränslebranschen, men näringsminister Ebba Busch avfärdade snabbt kritiken.
– Det är klart att det finns en bra affärsmodell som många har tjänat mycket pengar på. Det är jobbigt när förutsättningarna förändras. Min uppgift som vice statsminister är att stå på folkets sida. Det är många hushåll som burit alldeles för tungt, säger hon till TV4.
Men efter jättesänkningen som skedde 2024 har regeringen återigen höjt reduktionsplikten. Den 1 juli 2025 ligger kravet nu på 10 procent för både bensin och diesel. Nytt från den 1 juli är att el vid publika laddstationer också nu får räknas in i reduktionsplikten. Det gör att bolagen kan räkna hem utsläppsminskningen utan att behöva blanda in lika mycket biobränsle.
Hur påverkas du som tankar bensin eller diesel av den höjda reduktionsplikten?
Efter den stora förändringen som trädde i kraft den 1 juli 2025 har många bilägare undrat hur bränslepriserna skulle påverkas. Eftersom biobränslen är dyrare att tillverka än fossila bränslen skulle drivmedelspriserna normalt öka. För att motverka detta införde regeringen samtidigt en skattesänkning på 40 öre per liter drivmedel. Effekten på bränslepriserna blev därför minimal, då dessa förändringar i stort sett tog ut varandra.
Samtidigt har dieselpriset påverkats mer än bensinpriset av den senaste höjningen. I början av sommaren låg dieselpriset på samma nivå som bensinpriset. Nu är skillnaden återigen oftast över en krona, där diesel har blivit dyrare än bensin.
Reduktionsplikten för el
Efter den första juli får bränslebolagen också tillgodoräkna sig publikt laddad el i reduktionsplikten. Det kan faktiskt sänka laddningspriserna, men kan göra att bränslebolagen klarar reduktionsplikten med lägre inblandning av biobränsle.
Ändringen gjordes för att Sverige ska få ner sina CO2-utsläpp på papperet. Annars finns risk att vi drabbas av straffavgifter från EU. När utsläppen kommer från förnybara källor räknas de inte, till skillnad mot när vi förbränner bränsle från fossila källor. Men lika mycket CO2 hamnar i atmosfären.
– Eftersom skatten samtidigt sänks på bensin och diesel räknar regeringen med förhållandevis oförändrade bensin- och dieselpriser, säger Viktor Gunnarsson, expert på Drivkraft Sverige.
Vad händer med reduktionsplikten framåt?
När den höjda reduktionsplikten på 10 procent presenterades sa Ebba Busch att det skulle gälla fram till 2030 om inte omvärldsförutsättningarna ändrades. Men under hösten 2024 avslöjade miljöminister Romina Pourmokhtari på en presskonferens att regeringen har tillsatt en utredning för undersöka hur reduktionsplikten ska utformas i framtiden. Alltså är det stor risk att reduktionsplikten kommer att höjas snart igen.
Svante Mandell, miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet, har fått detta på sitt bord. Hans rapport är väntad att komma våren 2026 och kan tidigast på hösten bli till lagförslag, men då har valet redan varit. Han har fått i uppgift att utreda hur reduktionsplikten bör utvecklas tillsammans med andra styrmedel för att få bort fossila bränslen.
Förutom att ta fram en nivå ska utredningen också ta fram ett gemensamt reduktionskrav på diesel och bensin, justerad reduktionsavgift, att föra in rena och höginblandade flytande biodrivmedel och biogas i systemet samt en särskild kvot för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen.
Även om bränslepriserna i dag är historisk låga, kommer de nog inte att förbli så för evigt. Utredningen kommer med stor sannolikhet presentera en höjd reduktionsplikt och den 1 januari 2027 träder EU:s nya utsläppsregler i kraft, vilket innebär att vi då kommer att behöva betala för våra koldioxidutsläpp.
– Regeringen vågar inte höja priset på drivmedel nu, då blir det en svekdebatt. Det ligger en utredning kring framtidens skatter som ska vara klar om ett år. Min gissning är att den blir klar efter valet, säger experten Ronny Svensson.
LÄS MER:
William Karlsson är examinerad journalist och har bland annat arbetat på Sveriges Radio och Sörmlands Nyheter.
