EU backar om utsläppshandeln ETS2. Ändring öppnar för mildrad bränslechock. Men Sverige protesterar.
– Den svenska regeringen kommer att slåss med näbb och klor mot denna försvagning av regelverket, säger Romina Pourmokhtari till Politico.
Nästa år startar auktionerna i EU:s utsläppshandel ETS2. Och från 2028 får det genomslag på priset för bensin och diesel. Utsläppsavgiften gör att priset tros gå upp med 1,50-3 kronor per liter, även om inget vet helt säkert i dag. Sedan är planen att utsläppsavgiften ska höjas varje år. Experter har varnat för att systemet kan ge ett bränslepris på 35 kronor per liter.
Men nu kommer ett oväntat besked från Bryssel. EU-kommissionen väljer att mjuka upp regelverket markant, vilket drar undan mattan för de värsta skräckscenarierna vid pumpen. Efter en hel natt av intensiva interna förhandlingar presenterade EU-kommissionen på fredagen en omfattande revidering av unionens mest kraftfulla klimatverktyg, utsläppshandeln ETS. Förslaget innebär en tydlig uppmjukning av reglerna.
Sveriges klimatminister är kritisk till att utsläppsavgifterna sänks. Svenska regeringen har för avsikt att slåss med näbbar och klor mot försvagningen.
– Mitt i ett Europa som grips av extrem värme har kommissionen valt att backa och försvaga EU:s mest kraftfulla verktyg för att minska utsläppen. Detta förslag undergräver de lika villkoren för de företag som har gått i bräschen genom att investera i ambitiösa klimatåtgärder, säger Romina Pourmokhtari till Politico.
För bilägare och industri innebär de nya beskeden dock en stor lättnad. Genom att bromsa in den planerade utfasningen av utsläppsrätter minskar risken för att priset på koldioxid – och därmed priset på bensin och diesel – skjuter i höjden så kraftigt som experter tidigare befarat.
Tidigare var planen att taket för hur mycket växthusgaser som får släppas ut årligen skulle pressas ner i ett högt tempo för att nå noll till år 2039. Nu väljer kommissionen istället att lägga i en lägre växel. Mellan 2031 och 2035 sänks den årliga minskningstakten från planerade 4,4 procent till 3,7 procent. Efter 2036 blir nedtrappningen av den så kallade linjära reduktionsfaktorn ännu skonsammare – endast 1,7 procent per år. Det innebär i praktiken att industrier och transportsektorn tillåts släppa ut växthusgaser långt in på 2040-talet.
Internationella krediter ska pressa koldioxidpriset
För att ytterligare dämpa kostnaderna introducerar EU-kommissionen en helt ny säkerhetsventil. Från och med 2036 kommer företag för första gången att tillåtas köpa internationella klimatkompensationer (klimatkrediter från länder utanför EU).
Detta är en direkt strategisk åtgärd för att hålla koldioxidpriset nere på en rimlig nivå. Om de europeiska utsläppsrätterna börjar ta slut och priserna hotar att skena, kan företagen istället köpa billigare krediter utifrån – vilket dämpar kostnadstrycket på konsumentledet, däribland drivmedelspriserna.
EU:s klimatchef Wopke Hoekstra beskriver den nya inriktningen som en mer ”affärsvänlig” syn på koldioxidprissättning, men bedyrar att EU inte har övergivit sina klimatmål. Förslaget ska nu manglas vidare i Europaparlamentet och mellan medlemsländerna. Men för stunden kan Europas bilister andas ut en aning; det absoluta hotet om en omedelbar ekonomisk chock vid bränslepumparna har i och med detta dragit en bra bit ut i framtiden.
EU:s nya mildare utsläppsregler:
• Minskningstakt 2031–2035: Sänks från 4,4 % till 3,7 %.
• Minskningstakt efter 2036: Endast 1,7 % per år.
• Nyhet 2036: Tillåtet att köpa internationella klimatkrediter för att sänka koldioxidpriset.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
