Tusentals svenskar betalar extra – oftast helt i onödan. 98 oktan ger ingen extra effekt i en vanlig bil. Nu reder OKQ8:s expert ut den vanliga missen.
– 95 oktan är det mest kostnadseffektiva valet, säger Erik Stenströmer Moglia, drivmedelschef på OKQ8.
Nu är det bara veckor kvar tills bränslet blir dyrare igen. För de som pendlar väntar en tydlig skillnad i plånboken i slutet av månaden. I samband med att priserna stiger undrar många samma sak: ska man välja 95 eller 98 oktan? Detta reder nu experten Erik Stenströmer Moglia ut. Han är en av Sveriges främsta experter på bensinkvaliteter, och arbetat med bensinfrågor i över 18 år. Sedan tre år tillbaka är han drivmedelschef på OKQ8.
Erik Stenströmer Moglia är tydlig i sitt svar. 98 oktan är onödigt för de flesta. Redan idag skiljer det 1,60 kronor per liter mellan sorterna. Det gör att en full tank med 98 oktan kan kosta runt 100 kronor extra.
– För en vanlig bilist gör oktantalet väldigt liten skillnad. Då rekommenderar jag att man kör på vanlig 95 oktan, säger Erik Stenströmer Moglia till Carup.

Då behövs 98 oktan
Vissa högpresterande bilar måste tankas med 98 oktan. Det beror på att bränslet måste tåla högt tryck och hög värme utan att självantända. Men för de flesta vanliga bilar gör oktantalet ingen skillnad alls. Då är 95 bäst, och är dessutom redan tillverkad med baktanken att vara så prisvärd som möjligt.
– Generellt så är 95 oktan en balansgång mellan produktionskostnad och effektivitet. 95 är ett snitt som man tror är det bästa, fortsätter han.
Det finns även vissa äldre bilar med bränslesystem och motorer som inte tål 95-oktanig bensin. Men det gäller framför allt bilar tillverkade före år 2000. Här hittar du en lista med rekommendationer från biltillverkarna.
– Alla moderna och de flesta bilar byggda på 2000-talet klarar av 10% etanol. Men du vet inte säkert om du har en äldre motor. Då kan du få plast, gummi och sånt som inte riktigt är kompatibelt. Då rekommenderar vi 98 för att det har minst risk, säger Stenströmer Moglia.

Stor skillnad – helt i onödan
För en bil med en tank på 70 liter kostar det i dagsläget 112 kronor extra per tankning att välja 98 oktan. Tankar man två gånger i månaden blir merkostnaden 224 kronor i månaden. På ett helt år handlar det om 2 688 kronor extra – oftast helt utan att det ger någon som helst märkbar effekt.
Och på det stora hela är slutsatsen tydlig. För de allra flesta vanliga bilister finns det ingen anledning att betala extra för det dyrare bränslet. Så länge din bil inte kräver högre oktantal eller har en känslig äldre motor fungerar standardbensinen alldeles utmärkt.
– Vill man vara kostnadseffektiv och kan köra på båda så skulle vi spontant säga att 95 är det mest kostnadseffektiva valet.
FAKTA: Skillnaden mellan 95 och 98 oktan (GoEasy)
Enligt leverantörer är den största skillnaden mellan deras standardbensin (95 oktan) och premiumbensin (98 oktan) mängden vårdande tillsatser samt själva oktantalet.
De viktigaste skillnaderna:
- Oktantal och prestanda: 98 oktan har ett högre oktantal som ger förbättrade förbränningsegenskaper. I nyare bensinmotorer kan detta leda till lägre bränsleförbrukning, och i vissa motorer även en ökad effekt. Men det kompenserar sällan prispåslaget som just nu är omkring 9 procent.
- 95 oktan innehåller omkring 10 procent etanol, medan halten i 98 oktan är maximalt 5 procent. Eftersom etanolen drar till sig fukt ökar risken för kondens och beläggningar i bränslesystemet när ett fordon står stilla länge. Därför tankar nästan alla veteranbilsägare och motorcyklister alltid 98 oktan innan de ställer in fordonet för vinterförvaring.
- Smörjförmåga: Premiumbränslet (98) uppges ha en högre smörjförmåga som minskar friktionen i motorn bättre än 95 oktan. Men oberoende forskning hur det påverkar motorer är svår att hitta.
- Rengöring och utsläpp: 98 oktan innehåller enligt bränslebolagen vissa extra rengörande tillsatser som snabbare bryter ner avlagringar och eventuellt sänker utsläppen marginellt.

Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.





















