Politikerna tystar ner bränslechocken i höst. EU tvingar Sverige att höja priset redan i höst – oavsett vad politikerna lovar inför valet.
– Åtgärden bör därför vara strikt tidsbegränsad, står det i EU:s beslut.
Svenska bilister har fått EU:s billigaste bensin. Just nu betalar svenskarna 15,64 kronor litern för 95-oktanig bensin och 19,84 kronor litern för diesel vid bemannade mackar. Regeringen och flera oppositionspartier talar gärna om prissänkningen och tävlar i att lova fortsatt billig bensin. Men ingen berättar att det är så gott som omöjligt för Sverige att behålla det låga priset. Dagens låga skatt är nämligen ingen permanent reform. Den består av två tillfälliga skatteundantag från EU med olika slutdatum. Två snabba höjningar redan i höst – och med all sannolikhet går de inte att stoppa.
Den första kommer den 1 oktober. Då återställs den energiskatt som sänktes i maj. Bensinen kan därmed bli omkring en krona dyrare per liter. För dieseln handlar det om cirka 40 öre. Men det är bara början. Den stora smällen kommer den 1 december. Då löper Sveriges särskilda EU-undantag ut och bränslet höjs med ytterligare 3 kronor. Det anmärkningsvärda är att höjningarna inte är någon dold risk eller lös prognos. Datumen finns redan inskrivna i regeringens lagstiftning.
Där anges att skatten ska ändras den 1 juli, den 1 oktober och den 1 december. Regeringen har också hela tiden beskrivit stödet som tillfälligt. När finansminister Elisabeth Svantesson (M) marknadsförde sänkningen pekade hon själv ut slutdatumet:
– Den 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att priset sänks med ytterligare tre kronor vid pump till och med den 30 november.
EU sätter stopp
Sverige har redan sänkt skatten under EU:s ordinarie miniminivå. Det blev möjligt först efter ett särskilt undantag från Bryssel. Tillståndet gäller uttryckligen under fem månader och upphör den 30 november. Sverige kan ansöka igen. Men EU skriver flera gånger i sitt beslut att det är strikt tidsbegränsat. Det nuvarande undantaget godkändes med hänvisning till den akuta energikrisen, det geopolitiska läget och ett exceptionellt högt oljepris. Samtidigt varnade EU för att skattesänkningen kostar staten stora pengar och riskerar att öka efterfrågan på fossila bränslen.
– Åtgärden bör därför vara strikt tidsbegränsad, står det i beslutet.
Om energikrisen och oljepriset inte längre bedöms vara exceptionella försvagas därmed Sveriges argument för ännu ett undantag och varför vi ska få ha lägre priser än andra EU-länder. En ny regering måste först hitta miljarderna och fatta beslut om en förlängning. Därefter måste EU-kommissionen lägga fram ett nytt förslag och EU:s ministerråd fatta ett enhälligt beslut. Mycket lite talar för att Sverige ska beviljas ett nytt undantag och få ha lägre skatter än andra EU-länder.
Kan kosta 18 miljarder
Den extra sänkningen på tre kronor vid pump kostar staten omkring 7,7 miljarder kronor under fem månader. Att behålla den under ett helt år skulle grovt räknat kunna kräva närmare 18 miljarder kronor. Nästa regering står därför inför tre hinder: hitta miljarderna, få igenom beslutet i Sverige och övertyga EU om ett nytt undantag. Misslyckas något av detta återställs skatten den 1 december. Dessutom kommer ytterligare en prischock ett år senare.
Den 1 januari 2028 blir EU:s nya utsläppshandel för vägtransporter, ETS2, fullt verksam. Då måste drivmedelsbolagen köpa utsläppsrätter för den fossila koldioxid som bensinen och dieseln orsakar. Bolagen betalar formellt kostnaden, men den väntas i praktiken hamna på bilisternas kvitton. Hur stor höjningen blir avgörs av priset på utsläppsrätterna. Beräkningar pekar mot ungefär två kronor per liter, men vid ett högre utsläppspris kan effekten närma sig tre kronor. Det är alltså ingen beslutad fast höjning på ett exakt belopp. Men systemet är beslutat och kostnaden kommer någonstans att behöva tas ut.
Det händer nu
Politikerna kan försöka mildra kostnaden genom att sänka andra skatter, men då krävs nya miljarder eller nedskärningar på andra håll. Samtidigt har en statlig utredning föreslagit höjd drivmedelsskatt och en kraftigt skärpt reduktionsplikt från 2028. Paketet skulle kunna göra bränslet omkring tre kronor dyrare. Det är ännu inte beslutat och kan inte automatiskt läggas ovanpå ETS2, men visar vilket tryck nästa regering möter när Sveriges klimatåtaganden ska klaras.
Nedräkningen har alltså redan börjat. Först omkring en krona på bensinen och 40 öre på dieseln den 1 oktober. Sedan tre kronor på båda drivmedlen den 1 december. Därefter kan ytterligare två till tre kronor följa när ETS2 slår igenom 2028. Sverige kan försöka hålla emot. Men att permanent behålla EU:s billigaste bensin kräver både ett nytt miljardpaket och ännu ett ja från Bryssel. Det är löftet inget parti ensamt kan lämna.
Höjningarna – datum för datum
- 1 oktober 2026: Den första tillfälliga skattesänkningen försvinner. Bensinen kan bli cirka 1 krona dyrare per liter och dieseln omkring 40 öre dyrare.
- 1 december 2026: Sveriges särskilda EU-undantag löper ut. Både bensin och diesel kan bli ytterligare cirka 3 kronor dyrare per liter inklusive moms.
- 1 januari 2028: EU:s nya utsläppshandel ETS2 börjar gälla fullt ut. Den kan höja priset med ytterligare omkring 2–3 kronor per liter, beroende på priset på utsläppsrätter.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
