Mitträcken ska stoppa bilar från att kastas ut i mötande trafik. Men skyddet har en gräns och starkare räcken väljs bort eftersom de kostar mer.
– Någonstans får vi de mitträcken vi betalar för, säger Jan Wenäll, forskningsingenjör på VTI.
Mitträcken har byggts ut på svenska vägar för att få bort de farligaste frontalkrockarna. Men de är långt ifrån någon garanti. Problemet har hamnat i fokus efter två allvarliga olyckor på riksväg 56 vid Bie, norr om Katrineholm. På nästan samma plats har fordon två gånger på bara några månader tagit sig över eller igenom mitträcket och hamnat på fel sida av vägen. I mars kolliderade två fordon i samband med en omkörning där två körfält gick ihop till ett. Ett av fordonen voltade över mitträcke, hamnade i diket på andra sidan och fyra personer skadades. För drygt en vecka sedan hände det igen, rapporterar Katrineholms-Kuriren.
Då tog sig en bil genom mitträcket och frontalkrockade med en mötande bil. Föraren som hamnade på fel sida av vägen avled av sina skador. Och nyligen rev ett rattfyllo ner ett helt mitträcke på E4.Men att en bil kan ta sig igenom betyder inte automatiskt att räcket är trasigt eller felkonstruerat. Ett mitträcke är nämligen inte byggt för att klara varje tänkbar kollision. På sträckan sitter ett så kallat balkräcke med sex meter mellan stolparna. Det är godkänt för att fånga upp och bromsa en personbil på 1 500 kilo som kör i 110 km/h och träffar räcket i 20 graders vinkel.
Blir hastigheten, vikten eller träffvinkeln större kan belastningen också bli större än vad räcket är konstruerat för att hantera. Och det finns betydligt kraftigare räcken. Men där uppstår nästa problem.
– Skulle man sätta upp högkapacitetsräcken skulle de bli aggressivare mot de små bilarna och väldigt mycket dyrare. Dessutom skulle inte pengarna räcka till att sätta upp räcken på en lika lång sträcka. Därför blir det en kompromiss, säger Jan Wenäll till Katrineholms-Kuriren.
Valet står alltså inte bara mellan ett svagt och ett starkt räcke. Ett kraftigare räcke kan bättre stå emot stora krafter, men samtidigt bli hårdare för en mindre bil att krascha in i. Och ju dyrare räcket är, desto kortare vägsträcka räcker samma pengar till. Trafikverket vill samtidigt inte dra slutsatsen att något varit fel på räcket vid dödsolyckan. Det är ett standardräcke som har klarat slutbesiktningen och det finns ännu inga belägg för något fel i materialet. Händelsen ska nu utredas.
Utredningen kan bli särskilt intressant av en anledning. Bilen som tog sig igenom räcket vid dödsolyckan hade en tjänstevikt på under 1 500 kilo. Det är alltså mindre än bilen som räcket är godkänt för att fånga upp i testförhållandena. Däremot är det ännu inte känt hur fort bilen körde eller i vilken vinkel den träffade räcket. Det går därför ännu inte att säga varför bilen tog sig igenom.
Trots de uppmärksammade olyckorna anser Wenäll att den valda räckesklassen ligger på en rimlig nivå. Mitträcken förhindrar enligt honom mötesolyckor i de allra flesta fall – men inget system kan stoppa varje olycka.
– Kapacitetsklassen för räcket som valts i det här fallet är en ganska korrekt nivå där man får mycket för pengarna. Samtidigt kommer man alltid att hitta olyckor där räcket inte skyddar, säger Jan Wenäll.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
