Vägräckena i Sverige är inte dimensionerade för tunga elbilar eller SUV:ar, kan Carup avslöja. Räckena testas bara för att klara äldre personbilar som endast väger 1500 kg.
– Jag ser den här frågan som oerhört angelägen. Det finns en sannolikt ökad risk för genomkörning med tunga fordon, säger Jan Wenäll, forskningsingenjör på VTI till Carup.
Bilderna och filmen på elbilen Rivian R1T som brakar rakt genom ett vägräcke har väckt stor uppmärksamhet. Bilen testades av amerikanska forskare mot ett vägräcke som inte hade en chans att stå emot den tunga elbilen i 96 km/h. Räcket krossas till småbitar och elbilen bromsas knappt upp. Nu kan Carup avslöja att svenska vägräcken överhuvudtaget inte är krockprovade med dagens tunga elbilar eller SUV:ar. Normen kräver inte ens att de ska klara dagens tyngre elbilar eller SUV:ar.
Vägräckena på svenska vägar byggs enligt en standard för krockprov och godkännandeprövning som heter EN1317-2:2010 och som gäller från 1998. Det är en standard som gäller i EU och finns olika trappsteg. Sverige har för de flesta vägräcken valt en kapacitetsklass som heter N2. Vägräckena i Sverige ska klara ett krockprov med en personbil som väger 1500 kg i 110 km/h i 20 graders vinkel.
På bilden ovan testas en 1990-tals Volvo som väger 1550 kg. Problemet är att nästan alla bilar i Sverige idag är betydligt tyngre. Många SUV:ar väger omkring 2000 kg. Eldrivna SUV:ar väger ofta 2200-3000 kg. Till exempel väger nya Volvo EX90 2818 kg eller Mercedes EQS SUV som nyligen testades av Carup 2987 kg.
– Det valet var helt säkert relevant ungefär 1994-1998, när vi började använda denna provmetod. Bilar vägde då kanske 1200-1300-1500 kg. Men vi provar inte med SUV:ar med hög markfrigång. Vi provar inte med bil och släp. Vi provar inte med tunga lastbilar. Vi provar inte med husbilar. Vi provar inte med motorcyklar. Listan kan göras lång. Samt, till slut, vi provar inte med tunga elbilar, säger Jan Wenäll, forskningsingenjör på VTI till Carup.
Jan Wenäll som forskar vid Statens väg- och transportforskningsinstitut har arbetat med vägräcken sedan 1990 har lämnat in en forskningsansökan till Trafikverket för att kunna forska på hur räckena klarar de nya tyngre SUV:ar och elbilar, men ännu har Trafikverket inte beviljat ansökan. Vid ett tillfälle har VTI testat vägräcken med en Volvo XC90 som väger 2090 kg. Vägbanan var något förhöjd och bilen välte över räcket.
– Jag kan säga så här att officiellt så vet jag inte om elbilar är ett problem eller ej, eftersom jag ännu inte haft tillfälle att prova. Men jag kan ha en föraning, en hypotes, om att det är ett problem som vi behöver studera. . Min hypotes är att vissa vägräcken, troligen vajerräcken och betongräcken, har en viss överkapacitet och att de troligen klarar kollisioner med lite tyngre fordon, men med större arbetsbredd än vad vi tidigare sett. Däremot är jag mera försiktig när det gäller balk- och rörräcken. Där finns en sannolikt ökad risk för genomkörning med tunga fordon. Några räckestyper bör man enkelt kunna förstärka, till exempel med stagband, men en del räcken kan komma att behöva bytas ut, säger Jan Wenäll.
Trafikverket bekräftar för Carup att de flesta räckena i Sverige endast är testade för bilar som väger 1500 kg.
– Ja det stämmer att vanliga vägräcken krocktestas med personbil enligt en Europeisk standard SS-EN 1317-2. Standarden beskriver ett antal kapacitetsklasser där vi har olika kapacitetsklasser på olika platser utmed vägarna. Transportstyrelsen har mandat att ange minimikrav för vägar i Sverige och sen kan väghållare använda denna miniminivå eller ställa högre krav. Exempelvis använder Trafikverket högre krav på bland annat motorvägar och även på broar, uppger Felicia Danielsson, Presskommunikatör på Trafikverket för Carup.
Borde inte kraven uppdateras nu när bilarna blivit både större och tyngre?
– Kraven uppdateras allt eftersom, både från Transportstyrelsen och Trafikverkets sida. För några år sedan höjdes exempelvis kraven för räcken på motorvägar från N2 till H1. Detta är dock krav för nybyggnation av räcken. Att byta ut samtliga räcken omgående när kraven förändras är inte görbart rent ekonomiskt. Det som görs är att vi allt eftersom byter ut föråldrade räcken, samt byter till kraftigare räcken på förbi propelare på motorvägar. Detta görs dock efter de resurser som finns, och det är högre prioriterat att få upp räcken på vägar som saknar mittseparering än att byta ut räcken på vägar som faktiskt har räcken – om än med lägre standard än nybyggnadskraven, uppger Trafikverkets presskommunikatör.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
