Regeringens nya utredning föreslår höjd skatt både på många nya elbilar och bilar med förbränningsmotor. Dessutom ska bränslet chockhöjas. Detta är utredningen som politikerna vill sopa under mattan och blunda för.
Den officiella slutrapporten från den så kallade Styrmedelsutredningen har nu landat på miljödepartementets bord. Samtidigt som politikerna utåt sett försöker hålla god min och prata om ”innovation”, blottar betänkandet en politisk mina regeringen försöker desarmera. För att klara EU:s klimatkrav föreslår utredningen en massiv skattehöjning på bensin och diesel med 1,80 kronor litern och en chockerande återkomst för en stenhård reduktionsplikt.
Det var i oktober 2024 som regeringen tillsatte Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle, i folkmun kallad Styrmedelsutredningen. Uppdraget som utredaren och docenten Svante Mandell fick i knäet var monumentalt : Analysera hur fossila bränslen i princip kan fasas ut till år 2045 och hur Sverige ska lyckas nå sina bindande klimatmål inom EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR). Allt utan att ruinera svenska hushåll eller sänka näringslivets konkurrenskraft.
Nu i maj 2026 har utredningen överlämnat sitt betänkande Vägen mot utfasning. Styrmedel för ett fossilfritt samhälle (SOU 2026:33). Rapporten slår fast att om inga radikala åtgärder vidtas omedelbart, missar Sverige sitt bindande ESR-åtagande till 2030 med ett underskott på knappt 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. För att stänga det gapet levererar utredningen en serie förslag som innebär en tvärvändning för den rådande svenska bränslepolitiken.
Prischocken: Höjd drivmedelsskatt med 1,80 kr/litern
Utredningen gör bedömningen att de nuvarande bränslepriserna i Sverige är alldeles för låga i ett normalläge för att på ett kostnadseffektivt sätt driva fram den elektrifieringstakt som krävs. För att tvinga fram en omställning föreslår utredningen därför att beskattningen på flytande drivmedel måste skruvas upp ordentligt.
– Utredningen föreslår att energiskatten på bensin höjs med 1,80 kronor per liter och att energiskatten på diesel (utom på s.k. lågbeskattad olja) höjs med 1 800 kronor per kubikmeter den 1 januari 2028.
Förutom den rena skattehöjningen vill utredningen dessutom städa upp i skattesystemet genom att helt slå samman den nuvarande energiskatten och koldioxidskatten till en enda enhetlig energiskatt år 2028. Detta eftersom koldioxidskatten på drivmedel i dag har förlorat sin verkan och inte längre prissätter de faktiska fossila utsläppen i pumpen.
För den nuvarande regeringen, som gick till val på att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå på 6 procent, är utredningens slutsatser en ren mardröm. Utredningen slår fast att dagens låga nivåer är helt otillräckliga för att Sverige ska klara sina klimatmål och EU-åtaganden.
Eftersom fordonsflottan inte hinner ställas om tillräckligt snabbt till eldrift före 2030 finns det bara en utväg: Användningen av förnybara biodrivmedel i tanken måste öka dramatiskt. Därför föreslås en kraftig och successiv skärpning:
2028: Reduktionsplikten höjs till 21 procent.
2029: Reduktionsplikten höjs till 23 procent.
2030: Reduktionsplikten höjs till 25 procent.
Det gemensamma kravet ska dessutom göras helt enhetligt för både bensin och diesel, vilket innebär att det tidigare systemet med separata kvoter skrotas. Det är dock en legal omöjlighet eftersom EU förbjuder inblandning av mer än 10 procent etanol i dag.
Dubbla skattechocker på bilar
Det är inte bara i bränsletanken som utredningen vill klämma åt de svenska bilisterna. Även reglerna för att köpa och äga bil föreslås stramas åt kraftigt för att påskynda utfasningen av konventionella bilar:
Förlängd och skärpt malusskatt
Utredningen vill förlänga malusperioden för lätta fordon från tre till fem år. Det betyder att den förhöjda fordonsskatten hänger med och drabbar även bilens andrahandsägare. Dessutom vill man sänka gränsen för när malusskatten kliver in från dagens 75 gram till 50 gram koldioxid per kilometer.
Slopad skattelättnad för elbilar som tjänstebilar
Den populära nedsättningen av förmånsvärdet för elbilar, laddhybrider och gasbilar ska fasas ut stegvis under en treårsperiod. Från och med den 31 december 2030 ska skattelättnaden vara helt utplånad för alla nyregistrerade tjänstebilar. Utredningen anser att elbilsmarknaden då är så mogen att generella subventioner inte längre är samhällsekonomiskt motiverade. Det kommer att innebära att elbilar blir rejält mycket dyrare att ha som förmånsbilar.
Dödsstöt för pumplagen
Den gamla pumpplagen från 2006, som tvingar större stationer att tillhandahålla förnybara drivmedel som E85, föreslås helt upphöra att gälla vid utgången av 2027 eftersom den spelat ut sin roll.
Plåstret på såren: Sänkt elskatt
Som kompensation för de kraftigt ökade drivmedelskostnaderna och införandet av EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 föreslår utredningen en bred kompensationsåtgärd: en sänkning av den generella elskatten med 20 öre per kilowattimme. Det ska både mildra fördelningseffekterna för hushållen och göra det rörliga priset för att ladda en elbil ännu mer fördelaktigt jämfört med bensin och diesel.
Jämförelse: Så slår förslagen mot plånboken
| Styrmedel / Regel | Referensscenario (Beslutad politik) | Styrmedelsutredningens nya förslag |
| Reduktionsplikt (2030) | Låst till 10 % (inkl. elkrediter) | Höjs till 25 % (gemensam för bensin/diesel) |
| Energiskatt på bensin | Indexeras enligt KPI | Höjs omedelbart med 1,80 kr/litern (2028) |
| Energiskatt på diesel | Indexeras enligt KPI | Höjs omedelbart med 1,80 kr/litern (2028) |
| Malus-period (Fordonsskatt) | Gäller bilens 3 första år | Förlängs till bilens 5 första år |
| Gräns för Malus-skatt | Går vid 75 g CO2/km | Sänks till 50 g CO2/km |
| Förmånsvärde (El-tjänstebilar) | Fast nedsättning med 350 000 kr | Fasas ut helt till den 31 december 2030 |
| Generell elskatt | Oförändrad basnivå | Sänks med 20 öre / kWh (2028) |
Regeringens känsliga läge: ”Sverige ligger före”
Det är uppenbart att utredningens slutsatser kastar grus i regeringens politiska valmaskineri. Att gå till val på sänkta bränslepriser och sedan tvingas hantera en statlig utredning som kräver nära två kronors skattehöjning och mer än fördubblad reduktionsplikt är ett mardrömsscenario för regeringen. Sverige riskerar dryga rullande viten och mångmiljonbelopp i engångsböter från EU-domstolen vid efterlevnadskontrollen om ESR-budgeten spricker, vilket sätter stenhård press på regeringen att agera.
När betänkandet togs emot valde den vikarierande klimat- och miljöministern Johan Britz att hålla en extremt diplomatisk och nedtonad profil, och försökte flytta fokus från de obekväma prishöjningarna till den generella elektrifieringen:
– Utredningen bekräftar regeringens bild om att Sverige ligger före i elektrifieringen och att det är den enda långsiktiga lösningen för klimatet. Sverige ska fortsätt vara ett globalt föredöme – genom elektrifiering, innovation och fossilfri energi. Jag ser fram emot att få sätta mig in i alla förslag i detalj, säger Johan Britz.
Rapporten har nu skickats vidare för intern analys och beredning inom Regeringskansliet. Helst verkar regeringen vilja gömma och glömma förslagen som dyker upp väldigt olägligt mitt i en energikris. Men en sak är säker: Kampen om vad som ska hända med de svenska bränslepriserna och reduktionsplikten fram till 2030 har bara börjat.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
