Ransonering eller prioritering av bensin och diesel är inte längre någon utopi i Sverige. I dag höjdes dieselpriset till 24 kronor och bensinen gick över 19 kronor.
– Ransonering är ett verktyg, men det ligger sist i verktygslådan, säger Ola Westberg, presschef på Energimyndigheten.
Förra veckan gick Energimyndigheten ut med en varning till svenskarna. Kriget i Mellanöstern drar ut på tiden och för varje dag blir situationen allt svårare. På måndagen höjdes dieselpriset på stora mackar till 24 kronor och bensinen till över 19 kronor litern.
– Det är svårt att uttala sig om situationen. Skulle kriget ta slut om ett par dagar kanske det inte behövs några åtgärder, men skulle det dra ut på tiden kan det bli krispigt på olje- och drivmedelsmarknaderna, säger Ola Westberg, presschef på myndigheten.
Många svenskar oroar sig för att vi snart står inför ransonering. Det kommer att slå hårt och brett mot hela samhället. Men först kommer makthavarna och myndigheter att göra allt för att det inte ska bli av.
– Ransonering är ett verktyg, men det ligger sist i verktygslådan. Innan det finns möjligheten att använda förbrukningsdämpande informationskampanjer, eller se över möjligheten att prioritera vissa produkter och användare, men där är vi inte heller ännu, säger Ola Westberg.
Viktig passage
Ungefär 20 procent av världens olja transporteras genom det strategiskt känsliga Hormuzsundet. Iran har visat sin makt genom att stänga farleden. Sverige och Europa drabbas ändå inte värst.
– Just nu är det ingen brist på drivmedel i Sverige. Däremot påverkas vi av priserna globalt men Sverige är inte lika känsligt som till exempel i länderna i Asien som är mer beroende av oljan från Mellanöstern, säger Ola Westberg.
Många väntar på att kriget ska ta slut. Man hoppas att priserna rasar ner på samma nivåer som i julas. Energimyndigheten kommer med dåliga nyheter.
– Även om kriget tar slut nu så kan det dröja innan marknaderna är tillbaka till det normala. Eftersom man har lagt om transporterna så att de går runt Afrika. Det innebär förseningar och att leveranserna tar längre tid, säger Ola Westberg.
Mattias Goldmann, vd för klimatorganisationen 2030-sekretariatet, tror att vi står inför en lika stor kris som under Suezkrisen 1956 eller ransoneringen i början av 1970-talet. Och felet ligger hos makthavarna.
– Eftersom de omställningar IEA (Internationella Energiorganet) föreslår för att snabbt minska användningen inte verkar tas på allvar av politiken. Få stoppar så tydligt huvudet i sanden som den svenska regeringen, vars sänkning av skatten på fossila drivmedel ju förvärrar problemet ytterligare, men inte många länder stimulerar ökat distansarbete, kollektivt resande eller cykling som IEA föreslår, säger han.
Energimyndigheten informerar regeringen varje dag om utvecklingen. Sverige sitter på en reserv av olja som ska räcka i 90 dagar. Elbilsvännerna vädrar samtidigt morgonluft och passar på att slå på den stora trumman.
– Vi på 2030 vill låta prissignalen från marknaden nå konsumenten; oljan är dyr och osäker och då bör det bli lättare och mer attraktivt att byta till eldrift, förnybart eller annan hållbar mobilitet. Fortsätter man att ensidigt gynna fossilt, är det politikens fel om det slutar med ransoneringar – och det kan komma snart, avslutar Mattias Goldmann.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
