Regeringen vill ge polisen möjlighet till slumpmässiga drogtester med appar i trafiken. På tisdag överlämnas en proposition med en ny lag till riksdagen.
– Jag hoppas vi snart kan göra snabbtesterna på drogfylleri. Drograttfylleriet har gått om rattfylleriet, säger trafikpolisen Anders Schääf.
Det här har svensk polis länge haft på sin agenda. Möjligheten att slumpmässigt drogtesta bilförare på samma sätt som man gör med nykterhetstester. Och nu kan Carup avslöja att regeringen ger grönt ljust på tisdag. Redan i mars kan drograttfulla börja jagas på nya sätt.
– Jag har arbetat som trafikpolis i 13 år och sedan 2016/17 har antalet drogpåverkade bilister gått om de traditionella rattonyktra, säger Anders Schääf.
För tillfället hindras polisen av lagstiftningen. För att kunna testa en förare måste det finnas skälig misstanke. Det är inte tillåtet att göra rutinkontroller som blåskontrollerna mot rattfulla.
– Regeringen föreslår därför i en proposition till riksdagen att möjligheterna att göra ögonundersökningar för att upptäcka påverkade förare i trafiken ska stärkas, skriver de i ett pressmeddelande.
Testarna kan ske med ögonundersökningar genom artificiell intelligens. Med telefonen kan man filma den misstänktes ögon. Om appen upptäcker en förändring hos pupillerna ger den utslag.
– Förslaget innebär att en sådan undersökning ska genomföras rutinmässigt, det vill säga även om det inte finns en misstanke om brott. En motsvarande möjlighet att rutinmässigt göra alkoholutandningsprov på förare i trafiken har funnits sedan länge, skriver regeringen.
För svensk polis är förändringen välkommet. Problemen med drograttfylleristerna är ett skenande problem. Drograttfylleriet har gått om rattfylleriet.
– I Göteborg har det till exempel i år varit 83 rattfyllerister och 103 som varit drogpåverkade och åkt fast, säger Anders Schääf.
Polisen kan inte göra slumpmässiga drogtester som med nykterhetsproverna. Dagens lagstiftning tillåter inte det. För att kunna ta en bilist till testning måste det finnas skälig misstanke. Men det är inte alltid det är så lätt att upptäcka om någon är drogpåverkad.
– Jag hoppas vi snart kan göra snabbtesterna på drogfylleri. Men sedan är det med den personliga integriteten, det är bra att vi har en rättsstat, men vi vill inte ha drogpåverkade förare i trafiken, säger Anders Schääf.
Om propositionen antas av riksdagen kommer den nya lagen att börja gälla från mars nästa år. Därefter ska den tillämpas i fem år för att sedan utvärderas. För Anders Schääf och hans kolleger var det här välkommet.
– Om vi skulle kunna testa på plats skulle det göra stor skillnad, säger Anders Schääf.
Trafikpoliserna ser en trend bland ungdomar som inte tycker att de klassiska lättare drogerna är så farliga.
– Bland ungdomarna finns det en liberalare syn på hasch, man tycker inte att det är värre än att dricka starköl. Men de här substanserna stannar väldigt länge i kroppen, säger Anders Schääf.
Narkotikan är inte som alkoholen och försvinner ur kroppen efter en halv dag.
– Jag jobbade vid Lernacken (Öresundsbron) och då kom det människor som varit i Holland eller i Danmark och rökt hasch, vad de gör där det är lagligt kan jag inte lägga mig i, men de hade substanser kvar i kroppen trots att det var flera dagar sedan, säger Anders Schääf.
Om polisen får resurserna att drogtesta förare krävs också effektiva metoder för att ta fast dem.
– Det gäller att ha kvalitativa och inte kvantitativa tester. Man kan stå vid en väg och knappt upptäcka en enda som är påverkad. Men en gång ställde vi oss utanför ett Systembolag och tog sju stycken på en timme, säger Anders Schääf.
Stora bilden, Foto: Trafikpolisen Väst
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
