Tusentals bilister har gått på seglivad myt. Slutar med böter på 2500 kr – eller till och med indraget körkort. Det här gäller – egentligen.
Stopplikten är en av trafikens mest grundläggande regler. Ser du den röda stoppskylten ska fordonet stanna helt innan du kör vidare. Ändå är det många trafikanter som missförstår vad som faktiskt gäller. Varje år åker förare dit för att de gjort ett så kallat rullande stopp (“fulstopp“) eller på annat sätt brutit mot reglerna – ofta utan att själva inse att de gjort fel. Konsekvenserna kan dessutom bli större än många vet.
Den som bryter mot stopplikten riskerar normalt 2 500 kronor i böter om det gäller ett motorfordon. I allvarligare fall kan Transportstyrelsen även besluta om körkortsingripande och under prövotid kan det i värsta fall innebära att både teoriprov och uppkörning måste göras om. Samtidigt lever flera gamla myter kvar som fortfarande får bilister, motorcyklister, cyklister och mopedister att agera fel i korsningar. Problemet är att lagen inte bryr sig om hur man “alltid har hört”. Här är sex vanliga myter om stopplikten och vad som gäller.
Myt 1: Tomt på vägarna – inget stopp
Detta är kanske den vanligaste klassikern. Många tror att stopplikten förvandlas till en vanlig väjningsplikt om sikten är fri och vägen är tom. I själva verket måste dina hjul stå helt stilla (0 km/h). Det räcker inte att krypköra i 1 km/h, hur fri sikt du än har. Bilen samtliga fyra däck ska vara helt stilla och därefter ska du kolla sikten för att sedan köra vidare.
Myt 2: Kompisstoppet
Om du står som bil nummer två eller tre i en kö och står helt stilla medan du väntar, tror många att det räknas som att man har stannat vid stopplikten. Vissa väljer att köra vidare som andra eller tredje bil eftersom den först i kön redan har stannat. Det här är ett klockrent lagbrott. Att bilen framför stannade räknas bara för den bilen. När det är din tur måste du rulla fram till stopplinjen (eller där du har sikt om linje saknas) och göra ett eget komplett stopp. Varje fordon måste stanna individuellt.
Myt 3: Du måste stanna i höjd med stoppskylten
Många förare tvärbromsar så att de hamnar jämsides med själva stolpen där stoppskylten sitter, i tron om att det är där “zonen” är. Faktum är att skyltens placering inte har någonting att göra med var du ska stanna. Skylten är bara en upplysning om att du har stopplikt och den placeras där den syns bäst.
Det finns dock två stenhårda regler för var du ska stanna, beroende på hur korsningen ser ut. När det finns en stopplinje (heldragen vit linje) ska du stanna precis innan eller vid stopplinjen. Du får inte rulla över linjen med framhjulen innan bilen har stått helt stilla. När stopplinje saknas (eller är översnöad/bortsliten) ska du köra förbi skylten och stanna omedelbart innan du kör in på den korsande vägen. Du ska placera bilen där du har absolut bäst sikt över den korsande trafiken, utan att för den sakens skull stå i vägen för dem.
Myt 4: Du måste stanna i tre sekunder
Många tror att man måste vänta i tre sekunder vid stopplikten innan man får köra vidare. Lagen säger dock ingenting om tid. Det finns ingen “tresekundersregel”. Det enda kravet är att bilens hastighet ska vara exakt 0 km/h. Har du stått helt stilla i en mikrosekund och kollar att det är fritt, så har du uppfyllt lagen. Däremot använder många trafiklärare och utbildare detta som en tumregel för att göra ett riktigt stopp. Det är inget dåligt tips – men inte heller lag på att stanna i tre sekunder.
Myt 5: Högerregeln gäller vid ett flervägsstopp
Du har säkert sett korsningar där alla anslutande vägar också har stopplikt. Många tror att högerregeln stenhårt bestämmer vem som kör först om man kommer dit samtidigt. Det finns faktiskt ingen lag som reglerar vem som har företräde vid ett flervägsstopp. Trafikförordningen säger bara att man ska visa ömsesidig hänsyn. Praxis är “först till kvarn” (den som stannade först kör först), men om man kommer exakt samtidigt bygger det helt på ögonkontakt, kommunikation och sunt förnuft.
Myt 6: Stopplikten gäller bara motorfordon
Det är väldigt vanligt att se cyklister eller folk på elsparkcyklar swisha rakt ut i en korsning med stopplikt utan att sakta ner. Men när de färdas i trafiken gäller exakt samma trafikregler även för de. Likaså stopplikten som enligt lag gäller för alla fordon. Eftersom både cyklar, moped klass I & II och elsparkcyklar räknas som fordon, är de precis lika skyldiga att stanna helt som en lastbil eller personbil. Skillnaden om de bryter mot stopplikten är att bötesbeloppet ligger på 1 000 kronor.
LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
