Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Saab var med och förändrade bilbranschen i allra högsta grad när turbon tog steget från lastbilar till personbilar. I dag är turbon en självklar del i de flesta moderna bilar – men hur fungerar den egentligen?
I Sverige har Saab alltid varit starkt förknippat med turbo. De var tidigt ute och startade en trend, även om de inte vara allra först. År 1974 blev britten Geoff Kershaw, från företaget Garrett AiResearch, en del av det team som tillsammans utvecklade Saab 99 Turbo, en bil som på många sätt öppnade upp hela bilbranschen för personbilar med turbomotorer.
Geoff Kershaw arbetade till en början tillsammans med Saab-Scania med utvecklingen av turboladdare för Scanias lastbilar. Några månader in i samarbetet började hans företag, Garrett AiResearch, överväga om turboladdning även skulle kunna användas i personbilsmotorer. Vid den här tidpunkten användes turboladdare främst i lastbilar, men ett fåtal personbilar var också utrustade med turbo. Garrett AiResearch beslutade sig för att presentera idén om en personbil med turbo för Saab och de blev genast intresserade.
Saab 99 Turbo. Foto: Saab Car MuseumBåde Anders Johansson och Per Gillbrand var med och tog fram Saabs första turbomotor. Foto: Saab Car Museum
– Det var under den här tiden som jag började arbeta med motorutvecklingsingenjören Anders Johansson, och vi knöt omedelbart en vänskap utöver ett arbetsförhållande. Anders var väldigt praktisk och hade en positiv inställning till alla problem – det var trevligt att arbeta med. Hans chef var den legendariske Per Gillbrand – också trevlig att arbeta med, skriver Geoff Kershaw i Turbo Technics.
Det tog sedan ett år innan den första prototypen var klar, och en kväll i november 1975 monterades den för allra första gången. Testet blev en stor framgång och dagen därpå pratade alla på fabriken om hur motorn hade presterat bättre än vad någon hade förväntat sig. Nästa steg var att skaffa fram fler turbos och Saab gjorde en beställning på 20 prototyper.
Saab 99 Turbos motor.
När Saab fick tillgång till de första prototyperna började man genast testa motorerna för att utvärdera deras hållbarhet. Saab hade tagit fram en testcykel som bestod av en blandning av hög belastning och tomgångskörning, och denna kördes dygnet runt i en automatiserad testcell. Trots den hårda påfrestningen kunde man aldrig se några tecken på ovanligt slitage eller nedbrytning. Saab började även provköra två testbilar i Södertälje, båda utrustade med varsin turbomotor.
Efter att flera hållbarhetstester hade genomförts bestämde sig Saab för att utrusta 100 olika bilar med turbomotorer. Förarna till dessa bilar valdes ut för att utföra verkliga tester under vardagliga förhållanden. Samtidigt fortsatte laboratorietesterna fram till 1977, då motorns grundläggande design ansågs vara färdigställd. I september samma år visades turbomotorn upp för allmänheten, först på bilmässan i Frankfurt, och sedan på Svenska Mässan i Göteborg. Detta var en förhandsvisning inför den planerade produktionsstarten.
Motorproduktionen inleddes i Södertälje i november 1977. Delar av turbon flögs då från Storbritannien till Los Angeles för balansering, skickades tillbaka till Storbritannien för slutmontering, och transporterades därefter vidare till Sverige för installation i bilarna. År 1978 lanserades Saab 99 Turbo, en banbrytande modell som kom att förändra synen på turbos i personbilar. Sedan dess har turbomotorer i stort sett blivit en självklarhet i nästan alla moderna bilar.
Bilmotorer utvecklar ett mekaniskt vridmoment genom att förbränna bränsle i cylindrarna, en process som kräver tillgång till syre. Det atmosfäriska lufttrycket pressar in luft i motorns cylindrar, men för att öka mängden luft som fångas i cylindrarna kan man använda en pump. En sådan pump är oftast en turbo, förklarar Turbotech.
Turbon är monterad på motorn för att öka dess effekt. Med hjälp av en turbo kan man uppnå en högre kraft som motsvarar en större motor, utan att själva motorn behöver vara större. Med turbon får man in mer luft i motorn som gör att den mindre motorn kan producera mer kraft än vanligt. Men hur lyckas turbon med det egentligen?
Hur fungerar en turbo
Ett turbosystem är uppbyggt av flera olika komponenter. Enligt Garrett som är en av världens ledande turbotillverkare kan man dela upp turbon i nio olika delar kullagret, oljeinloppet, turbinhuset, turbinhjulet, mitthuset, oljeutsläppet, kompressorhuset, kompressorhjulet och bakplattan.
Turbotillverkaren Garrets skiss på hur en turbo fungerar.
Först passerar luften genom luftfiltret innan den kommer in i kompressorn. Där komprimeras luften, vilket ökar dess densitet. Numera är de flesta turbomotorer utrustade med en luftkylare som kyler ner luften ytterligare, vilket ökar densiteten och motståndskraften mot detonation. Därefter passerar luften genom insugningsröret och når cylindrarna i motorn. Eftersom luften har en högre densitet kan varje cylinder dra in ett större flöde av luft. Ett högre luftmassflöde möjliggör ett högre bränsleflöde. Denna förbränning av mer bränsle resulterar i att mer effekt kan produceras för en given motorstorlek.
Motorns avgaser förs sedan mot turbinhjulet som skapar ett mottryck på motorn. Turbinen utnyttjar avgasernas energi för att ge den kraft som krävs för att driva kompressorn. Turbinhjulet är monterat på samma axel som kompressorhjulet.
Vanliga problem med turbo
Om oljeförbrukningen ökar mer än vanligt kan det vara ett tecken på att turbon är sliten eller inte fungerar som den ska. En försämrad turbo kan även göra att motorn känns svagare. Det finns dock sällan några tydliga mellanlägen, när turbon väl går sönder uppstår ofta kraftig rökutveckling, något som är svårt att missa.
Att byta turbo är ingen enkel reparation och bör utföras av en auktoriserad verkstad. I samband med bytet är det också viktigt att motoroljan, oljefiltret och luftfiltret byts ut, för att säkerställa optimal funktion och förhindra framtida problem.
Knep för att hålla turbo vid liv längre
Att regelbundet kontrollera motoroljan är avgörande för att förlänga livslängden på din turbo. Oljan spelar en särskilt viktig roll i turbomotorer eftersom den inte bara smörjer, utan också hjälper till att kyla ner turbon, som kan bli extremt varm under drift. Använd alltid en högkvalitativ olja med rätt specifikation, och byt den minst så ofta som tillverkarens rekommenderade intervall.
Det är dessutom mycket viktigt att ha koll på luftfiltret. Turbomotorer är extra känsliga för luftflödet och kan lättare drabbas av igensatta filter jämfört med andra typer av förbränningsmotorer. Ett rent luftfilter är därför avgörande för att motorn ska fungera optimalt och undvika onödigt slitage.
Du kan även anpassa hur du använder en bil med turbo beroende på väderförhållandena. Vid kallt väder bör du alltid låta motorn värmas upp innan du belastar turbon hårt, så att oljan hinner nå rätt arbetstemperatur. Om oljan är för kall och trögflytande finns det en ökad risk för slitage på turbinhjulet och andra rörliga delar.
Vid varmt väder är det i stället viktigt att inte stänga av motorn direkt efter körning, särskilt efter hård belastning. Låt motorn gå på tomgång en kort stund med låg belastning och låga varvtal, så att turbon får möjlighet att kylas ner gradvis. Annars finns risken att oljan börjar koka eller brännas fast i turboladdaren på grund av de höga temperaturerna som turbomotorn kan uppnå.
Även om turbomotorer ofta återfinns i prestandabilar behöver du inte pressa motorn i onödan eller varva högt genom varje växel. Genom att köra med omtanke och följa dessa tips ökar du chanserna att din turbomotor håller längre, så att du kan njuta av både prestanda och driftsäkerhet under lång tid framöver. LÄS MER:
Många väljer att köra om. Men det misstaget leder till att polisen stoppar dig. I bästa fall får du böter – i värsta fall väntar åtal och indraget körkort.
Du ligger bakom en cyklist eller A-traktor som kryper fram i 30 km/h. Vägen är fri men en heldragen linje skiljer dig från mötande körfält. Många tror att den långsamma trafikanten räknas som ett hinder och att det därför är tillåtet att köra om. Det kan bli ett dyrt antagande för enligt trafikförordningen får ett fordon inte passera över en heldragen linje eller köra på ett spärrområde.
Det finns undantag, bland annat om det krävs för att passera ett hinder på vägen. Men ett fordon som rullar framåt är inte ett sådant hinder även om det går betydligt långsammare än övrig trafik. I juridisk mening handlar ett hinder i stället om något som blockerar vägen och står stilla. Det kan vara en havererad bil, ett vägarbete, en TMA-bil eller ett nedfallet träd. En cyklist, A-traktor eller moped är däremot en del av den vanliga trafiken och måste behandlas därefter.
Att ett fordon framför dig kör långsamt är inte en giltig anledning för att köra över den heldragna linjen.
Det innebär att du i praktiken bara har två lagliga alternativ. Vänta tills den heldragna linjen övergår i en streckad linje eller hoppas att den långsamma trafikanten frivilligt lämnar tillräckligt med utrymme på vägrenen så att omkörningen kan genomföras utan att du själv korsar den heldragna linjen. Den som ändå chansar riskerar ett ordningsböter på 1 500 kronor. Men konsekvenserna kan bli betydligt större än så.
Heldragna linjer placeras ofta där sikten är begränsad, exempelvis före backkrön, i skymda kurvor eller på andra olycksdrabbade vägavsnitt. Om polisen bedömer att omkörningen varit särskilt riskfylld kan körkortet omhändertas direkt på plats. Därefter kan Transportstyrelsen besluta om en spärrtid som innebär att föraren blir av med körkortet under flera månader. Flera rättsfall visar att domstolar ser allvarligt på den här typen av överträdelser.
I ett fall från Stenungsund körde en 65-årig man om en A-traktor över både heldragen linje och ett spärrområde, skriver ST-Tidningen. Föraren hävdade att A-traktorn hade kört åt sidan och att han inte passerat linjerna på det sätt som polisen påstod. Tingsrätten godtog inte förklaringen och dömde mannen för brott mot trafikförordningen till 1 500 kronor i böter. I ett annat uppmärksammat fall som NWT rapporterade om åtalades en ung man för grov vårdslöshet i trafik efter att ha gjort en omkörning över heldragen linje på E18.
Manövern slutade med en kollision i hög hastighet och beskrevs av som nära en dödsolycka. Hans körkort omprövades. Det kan vara frestande att köra om en långsam A-traktor eller cyklist när vägen ser tom ut. Men så länge den heldragna linjen finns kvar är omkörningen i regel förbjuden och ett ögonblicks otålighet kan bli betydligt dyrare än de flesta tror. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
Bilchefens Ferrari fick servas för 600 000 kr efter 50 mil
Legendarisk bilchef köpte Ferrari F40 och körde den knappt. Efter bara 50 mil har den servats för 600 000 kronor. Nu ska den säljas.
Det var i Michigan 1965 som den första Mustangen kom till världen. Lee Iacocca var hjärnan bakom projektet. Precis som många andra gillade den amerikanska bilbossen Ferraris röda fartmonster och 1990 lade han en beställning på en Ferrari F40. Modellen introducerades 1987 och var den sista som personligen godkändes för produktion av Enzo Ferrari.
F40 var dyr när den var ny och kostade 3,8 miljoner kronor. Detta var däremot ingen summa som skrämde Lee Iacocca och hans Ferrari F40 var nummer 94 av 213. Den började tillverkas i oktober 1990 och färdigställdes i december. Bilbossen åkte själv ner till Modena i Italien och hämtade bilen och till en början registrerades den i Italien. Han körde den nog en del innan den skeppades över Atlanten och precis som en del andra F40-bilar är denna byggd efter amerikanska utsläppsregler.
Legendariske Lee Iacocca körde 50 mil med sin Ferrari F40.
Kärleken till bilen varade däremot inte länge alls. Redan 1992 såldes den på auktion efter att ha körts bara 11 mil. Efter detta försvann den från rampljuset innan den dök upp igen 2006 på en auktion i Las Vegas. Den hade då gått 26 mil. Två år senare krävdes en service på 12 600 dollar, vilket motsvarar 122 000 kronor. Kamremmen byttes av en specialist i Kalifornien. Specialisten gjorde däremot ett misstag med några vakuumslangar, vilket bidrog till att motorn gick sämre än tidigare.
När Ferrarin bytte ägare 2012 fick den sin motor renoverad efter att ha gått 35 mil. Nu ska den säljas igen och i dag har den rullats 50 mil. Men för att säkerställa att den säljs i ett bra skick har den servats igen, vilket kostade 388 000 kronor. Bara att fixa till motorn ska ha kostat 194 000 kronor.
Nu när Lee Iacocca Ferrari F40 ska säljas ännu en gång får hoppas säkert den nya ägaren slippa betala lika mycket servicekostnader. Genom åren ska bilen ha kostat runt 600 000 kronor att hålla i ett bra skick trots att den bara gått omkring 50 mil, uppger The Autopian. Hur mycket bilen kommer att säljas för återstår att se. Det är RM Sotheby’s som håller i auktionen som äger rum i Monterey. För ett tag sedan såldes en F40 signerad av F1-legendaren Alain Prost för 38 miljoner kronor. Den hade också en liknande låg körsträcka. LÄS MER:
Mekaniker varnar: De här bilmodellerna skulle jag aldrig köpa. – De är som en gammal Audi, allt går sönder till slut, säger Fredrik Grufman.
Bilköpet är den investering som flest konsumenter våndas inför. Blir det fel kommer plånboken att straffas. Därför drar man ut på processen. Många besöker många handlare och lyssnar med ett halvt misstänksamt öra på locktonerna. Vi på Carup ringde till den oberoende Teslaexperten Fredrik Grufman och frågade. Han fick i uppdrag att lista fem bilmodeller som han själv inte skulle köpa. Många blir kanske förvånade att en Teslamodell hamnar på listan.
Tesla Model S.
1) Äldre Tesla Model S
Fredrik förklarar: – De är fina, men för dyra att reparera. Som en gammal Audi S8. Allt går sönder till slut.
Undvik denna motor menar Fredrik Grufman.
2) Jeep/Dodge/Ram med 3.0 CRD motor – oavsett om det är en Mercedes eller VM-motor så är det junk.
Fredrik förklarar: – När avgasreningen börjar strula, vilket den alltid kommer göra förr eller senare så töms bankkontot snabbt. De äldre Mercedes-motorerna hade väldigt stora problem med läckande packningar och det har de fortfarande. De är hemska och mycket tidskrävande att arbeta med
Jeep Cherokee.Jeep Compass.
3) Fiat-Jeep (Tex Cherokee och Compass).
Fredrik förklarar: – Man sitter trevligt, men när elektroniken eller motorn börjar strula blir det snabbt jobbigt. Det är svårt att få tag på delar och dåliga servicemanualer gör bilen dyr och komplicerad att reparera.
Cadillac SRX.
4) Cadillac SRX
Fredrik förklarar: – Förr sedd som en prisvärd lyxkryssare har blivit ett sönderrostat bojsänke som borde tvångsskrotas. Allt från trasiga lyktor, läckande tak, kamkedjestrul, problem med skärmar och infotainment, läckande och sönderrostade servorör, komfortelektronik, hjullager, hjulupphänging, awd-problem. Listan kan göras lång. Den dagen alla SRX är borta från vägarna är det en dag att fira med en stor tårta.
Ford F150.
5) Ford F150 3.5L V6 Ecoboost 2017-2022.
Fredrik förklarar: – Stora problem både med kamkedjor som rasslar och blir slappa och växellådor som slår i växlarna. Den 10-växlade lådan (10R80) i dessa bilar (sitter även i Mustang) är välkänd för allvarliga växlingsproblem, och det blir alltid mycket dyrt. Alla bilar med denna motor och växellådskombination kommer förr eller senare att behöva renovera både kamkedjor och växellåda. Lägg undan minst 200 000 kronor för dessa framtida reparationer. LÄS MER:
