Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
BMW släpper ny billigare version av sin hajpade elbil iX3 Neue Klasse. Nya instegsmodellen blir en svår konkurrent för Volvo EX60.
Idag drar BMW täcket av nya iX3 40. Nya instegsmodell i den hajpade Neue Klasse-serien blir en rak konkurrent till Volvos instegsmodell Volvo EX60 P8. Båda bilarna är bakhjulsdrivna och har en räckvidd på drygt 60 mil.
Medan storebror BMW iX3 50 kommer med en räckvidd på 80,5 mil får köparna av nya modellen iX3 50 nöja sig med ett batteripaket på 82,6 kWh och 63,5 mils räckvidd. Det lär ändå räcka långt, åtminstone på sommaren. Det är en bit längre än Volvo EX60 P8 som kommer 61,1 mil.
Prestandamässigt kommer BMW:s instegsmodellen med 320 hk och ett vridmoment på 500 Nm. Det räcker för att bilen ska klara 0 till 100 km/h på 5,9 sekunder. Det är en sekund långsammare än toppmodellen, men fullt tillräckligt för alla normal körning.
Trots att detta är en billigare version behåller den Neue Klass-plattformens avancerade 800-voltsteknik. Det innebär att iX3 40 kan ta emot 300 kW vid snabbladdning. Att ladda från 10 till 80 procent tar 21 minuter. iX3 40 får samma interiör som de dyrare syskonen med bland annat en display som sträcker sig längs vindrutans nederkant.
BMW:s nya billigare Neue Klasse får längre räckvidd instegsmodellen av Volvo EX60. Än så länge har inte BMW berättat om de också slår Volvo med priset.
Än så länge har BMW inte gått ut med priset. Storebror iX3 50 kostar från 749 900 kronor, och iX3 40 väntas bli en bra bit billigare. Frågan är nu om BMW lyckas lägga sig under Volvo EX60:s 689 000 kronor, BMW väntas släppa priset inom kort.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Prissmällen vid de svenska pumparna slår orättvist. En ny analys från SCB visar att låginkomsttagare tvingas lägga nio gånger mer av sin disponibla inkomst på bränsleökningen jämfört med de rikaste hushållen.
Sedan kriget bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet där 20 procent av världens råolja passerar i princip stannat av. Trots att Sverige främst importerar sin olja från Norge (56 %), USA (15,4 %) och Storbritannien (12,3 %), slår de globala prisökningarna skoningslöst mot svenska konsumenter.
För att förstå effekterna har SCB gått igenom hur en höjning på bensin och diesel med 40 procent slår mot svenska hushåll. Resultatet visar en tydlig social klyfta. När hushållen delas in i tio inkomstgrupper (deciler), ser man att de med högst inkomst (decil 10) får den största kostnadsökningen i kronor räknat – cirka 470 kronor extra i månaden. Men sett till vad man faktiskt har råd med, är det de fattigaste hushållen (decil 1) som tar den största smällen.
Så slår bränslechocken mot olika hushåll. Decil 1 är de med lägst inkomst, och Decil 10 de med högst. Källa: SEB
För de med lägst inkomst försvinner 2,14 procent av inkomsten till höjda bränlspriser. Men de som har högst inkomst drabbas knappt alls. Bara 0,25 % av deras inkomsten försvinner. Det innebär att en person i den lägsta inkomstgruppen drabbas nästan nio gånger hårdare än den rikaste tiondelen, mätt i köpkraft. – Prisökningar på bensin och diesel slår mer på ekonomin som andel av inkomsten för de med lägst inkomster. Beloppsmässigt påverkas hushåll i de övre inkomstklasserna mest, förklarar Mattias Bågling, ekonom på SCB.
Sveriges oljeberoende har förändrats senaste åren. Innan 2022 kom nästan en tredjedel av all råolja från Ryssland. Efter invasionen av Ukraina stoppades den importen helt. Idag har rysk olja ersatts av råolja från främst Guyana i Sydamerika. Under 2025 importerade Sverige totalt 15 miljoner ton råolja, en minskning från toppåret 2022, men fortfarande en volym som gör Sverige extremt känsligt för världsmarknadsprisets svängningar.
Så har Sveriges oljeimport förändrats.
Källa: SCB
Fakta: Topp-5 länder som Sverige importerar olja från (2025)
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
I Europa kommer den med släta elektriska dörrhandtag. Men nu tvingas BMW tänka om i Kina. Nytt förbud tvingar fram riktiga dörrhandtag på nya elbilen iX3.
När BMW nyligen visade upp den kinesiska versionen av kommande iX3 (iX350L) var det inte bara de elva extra centimetrarna i hjulbas som väckte mest uppmärksamhet. Flera Carup-läsare har reagerat på att bilen fått riktiga dörrhandtag i Kina.
Medan den europeiska versionen av iX3 Neue Klasse stoltserar med helt infällda, elektriska handtag som poppar ut automatiskt, har den kinesiska modellen fått mer traditionella dörrhandtag. Det är samma typ av delvis nedsänkta, men mekaniskt fungerande handtag, som vi känner igen från nuvarande BMW iX1.
I Europa får köparna elektriska infällda handtag på elbilen BMW iX3.
Anledningen till den tekniska reträtten är inte smak och tycke. Den kinesiska staten har nämligen infört ett förbud mot helt elektroniska dörrhandtag som saknar en mekanisk nödöppning tillgänglig från utsidan. Bakgrunden är flera uppmärksammade olyckor där bilar fattat eld eller hamnat i vatten, och där räddningspersonal eller vittnen inte kunnat öppna dörrarna utifrån eftersom strömmen brutits och handtagen förblivit infällda.
Kina kräver nu att dörrar ska kunna öppnas mekaniskt även vid ett totalt elavbrott för att garantera säkerheten. Kritiken mot infällda el-handtag har växt även i Europa, där bland annat tyska ADAC varnat för riskerna vid olyckor.
Utöver de mekaniska handtagen skiljer sig den kinesiska iX350L på flera punkter från den bil vi får se i Sverige. Bilen är 4,88 meter lång – 11 centimeter längre än den europeiska varianten – för att ge maximalt benutrymme i baksätet. Chassit har fått en mjukare sättning för att passa kinesiska preferenser för åkkomfort framför sportighet. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Biljätte stoppar hela bilfabriken efter brand i Norge
Brand hos norsk leverantör orsakar nya problem för Jaguar Land Rover. Nu tvingas biljätten stänga sin största fabrik i England.
Nya motgångar för Jaguar Land Rover (JLR). Företaget tvingas stänga produktionen vid fabriken i Solihull, som är företagets största. Anledningen är att en norsk leverantörsfabrik har börjat brinna, vilket leder till brist på delar. Det är ytterligare ett tufft bakslag för JLR. Företaget återhämtar sig fortfarande från enorma förluster på 260 miljoner pund efter den mycket allvarliga cyberattacken förra året.
Produktionen av Range Rover och Range Rover Sport kommer pausas fram till den 8 april vid fabriken. I ett uttalande till This is Money berättade en talesperson för JLR: – På grund av problem med delar från en leverantör pausar vi tillfälligt produktionen på vissa fordonslinjer vid vår produktionsanläggning i Solihull.
Den norska fabriken började brinna, vilket leder till uteblivna leveranser av JLR-delar. Nu tvingas JLR stänga sin största fabrik i England i cirka två veckor.
Mörka siffror för JLR Siffrorna är dystra för JLR. I februari föll produktionen med 17 procent på grund av svag global efterfrågan, enligt branschdata. – Ytterligare en nedgång för brittisk fordonsproduktion och export är extremt oroande, säger Mike Hawes, VD för SMMT (den brittiska branschorganisationen för fordonsindustrin).
Samtidigt blir nedstängningen ytterligare en ekonomisk smäll för JLR:s stora leverantörskedja, som redan påverkats rejält av förra årets cyberattack. IT-attacken i slutet av augusti kostade företaget £260 miljoner i förlorad försäljning och extra kostnader. Effekten gjorde att produktionen i Storbritannien föll nästan 22 procent under förra året.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
