Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil.
Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen.
Nu prisas han som Årets Trafikhjälte
.

Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.

”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.

–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.

De två andra finalisterna var i år:
De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom.
Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.

Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.

När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.

När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.

Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.

Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.

Dela med dig av Carup

Senaste nytt

Länderna i Europa där väldigt få köper elbilar

I Sverige är el nu det klart vanligaste drivmedlet bland nya bilar. Men bara några flygtimmar bort är elbilen fortfarande ett udda val. Där är knappt var 25:e bil elbil.

På den svenska marknaden fortsätter elbilarna att dra ifrån. Hittills under 2026 har 69 732 nya elbilar registrerats, vilket gör el till det klart största drivmedlet bland nya personbilar. Laddhybrider är näst störst med 37 244 registreringar, medan diesel och bensin ligger betydligt längre efter. Samtidigt växer elbilarna snabbt även i Europa som helhet. Under årets första sex månader registrerades drygt 1,22 miljoner nya elbilar inom EU. Det motsvarar 20,7 procent av alla nya personbilar.

Men bakom EU-snittet döljer sig enorma skillnader. I flera länder är elbilen fortfarande långt ifrån något självklart val. Kroatien ligger allra längst ner på listan. Där var bara omkring fyra procent av alla nyregistrerade personbilar elbilar under första halvåret. Det innebär att ungefär en av 25 nya bilar drivs helt på el. Även Polen ligger långt efter med en elbilsandel på omkring 5,3 procent. EU-siffrorna kommer från ACEA, de europeiska biltillverkarnas branschorganisation.

Toyota bZ4X är en av de populäraste elbilarna i Estland. Men bara drygt 6 procent väljer elbil.
Endast fyra procent av nya registrerade bilar i Kroatien var elbilar.

I Slovakien och Grekland ligger andelen strax över sex procent, medan Tjeckien och Estland når mellan sex och sju procent. Lettland landar på cirka 7,4 procent och Bulgarien på omkring 7,8 procent. Skillnaderna märks inte bara i Östeuropa. Två av Europas största bilmarknader, Spanien och Italien, ligger fortfarande långt efter länderna i norra Europa. I Spanien är fortfarande färre än var tionde ny bil en elbil, medan Italien ligger runt 8,5 procent – trots att försäljningen ökar i båda länderna.

I andra änden av skalan finns Danmark, som fortsätter att dominera utvecklingen inom EU. Under årets första sex månader registrerades drygt 101 000 nya personbilar i landet. Av dem var 80 707 elbilar, vilket innebär att nästan fyra av fem nya bilar drivs helt på el. Norge ingår inte i jämförelsen eftersom landet inte är medlem i EU. Räknat i antal bilar är det däremot Tyskland som är Europas största elbilsmarknad. Där registrerades 368 006 nya elbilar under första halvåret. Frankrike nådde 241 562 elbilar.

Jämfört med samma period förra året ökade elbilsregistreringarna med 48 procent i Tyskland och hela 62,9 procent i Frankrike. Enligt Mobility Denmark beror de stora skillnaderna mellan länderna bland annat på skatter, ekonomiska incitament, laddinfrastruktur och politiska beslut.
– Danmark har visat att de rätta incitamenten kan bidra till att göra elbilen till ett attraktivt val, säger vice vd Jonathan Schacht Halling Nielsen.

Utvecklingen går samtidigt snabbt i hela EU. Antalet nya elbilar ökade med 40,5 procent jämfört med första halvåret 2025. Samtidigt fortsätter bensin- och dieselbilar att tappa mark. Bensinbilar står nu för 22,2 procent av nyregistreringarna, medan dieselbilar har sjunkit till 7,5 procent. Siffrorna visar hur olika omställningen ser ut runt om i Europa.

Medan elbilen blivit det självklara valet för många svenska och danska bilköpare finns det fortfarande flera EU-länder där den är ett ovanligt inslag på vägarna. Skillnaden mellan Danmark, där nästan 80 procent av alla nya bilar är elbilar, och Kroatien, där andelen bara är fyra procent, visar hur splittrad den europeiska bilmarknaden fortfarande är.

Nyregistrerade bilar i Sverige 2026

DrivmedelAntalAndel
El69 73240,4 %
Laddhybrid bensin37 24421,6 %
Diesel19 27611,2 %
Hybrid bensin16 1669,4 %
Mildhybrid bensin15 5129,0 %
Bensin9 7075,6 %
Laddhybrid diesel1 8341,1 %
Mildhybrid diesel1 2460,7 %
Etanol (E85)6350,4 %
Naturgas (CNG)/diesel5680,3 %
REX el/bensin3940,2 %
Biogas (Bio-CNG)/diesel690,04 %
Mildhybrid LPG400,02 %
Naturgas (CNG)80,005 %
Hybrid naturgas (CNG)20,001 %
Mildhybrid E8510,001 %
Källa: car.info

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Så lång räckvidd har Volvos elbil EX60 i tuffa EPA-testet

Volvos nya elbil EX60 har genomgått amerikanska miljömyndigheten EPA:s tuffa räckviddstester. Kom längre än beräknat i testet som är mer realistiskt än europeiska WLTP. 

Nu när den amerikanska miljömyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) har släppt sin officiella certifiering visar det sig att bilen kan köra längre än vad företaget ursprungligen trodde. Enligt EPA har Volvo EX60 P10 AWD en EPA-uppskattad räckvidd på hela 330 miles på en enda laddning.

Detta motsvarar över 530 kilometer i den amerikanska körcykeln, som generellt anses vara striktare och mer verklighetstrogen än den europeiska WLTP-standarden. I Sverige har bilen en räckvidd på 660 km på papperet. För den bakhjulsdrivna versionen, Volvo EX60 P6, stannar räckvidden på 307 miles (494 kilometer) med de mindre fälgarna, och 295 miles (475 kilometer) för bilar skodda med 22-tummare.

Modellen, som tillverkas hemma i Sverige där produktionen startade i april, rullade ut till de allra första europeiska kunderna tidigt i juli. Nu förbereder sig märket för att starta leveranserna i USA, där orderböckerna öppnade i maj 2026. I USA blir EX60 den första Volvon som utrustas med en integrerad NACS-port (North American Charging Standard) direkt från fabrik. Därmed kan nordamerikanska kunder använda över 29 000 Tesla Superchargers i USA och Kanada utan att behöva krångla med adaptrar.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Bilarna som övergavs i svenska ödesamhället

Svensk gruvort övergavs hastigt. Kvar finns mängder med övergivna bilar.
– Jag trodde aldrig att det här skulle kunna hända, säger en person som bodde på orten.

Mängder med turister har ovetande kört förbi den här ödeplatsen. Från riksväg 50, eller Bergslagsdiagonalen syns det inte från vägen. Ställdalen ligger i Örebro län, i Ljusnarsbergs kommun precis före Dalporten och gränsen till Dalarna. Under 2000-talet har samhället kasat rakt ner i avgrunden. Det började med nedläggningen av bruket. Sedan dess har allt fler människor flyttat härifrån. I Ställdalen och den omkringliggande trakten finns mängder med ödehus.

Mängder med ödehus
Hyreshus, villor och fabriker som står öde. Och ett antal bilar. Vissa står i garage i de övergivna hyreshusen. I Ställdalens centrum finns hyresfastigheter som ägs av en fastighetsägare som är ökänd i hela Bergslagen. Han har gjort affärer på att köpa undermåliga byggnader och sedan hyra ut dem till personer som inte kan betala. Sedan blir det upp till kommunen att stå för fiolerna.

I de här hyreshusen i Ställdalen bodde det fullt med folk för några år sedan. Många av hyresgästerna var socialt dumpade och sökte efter någonstans att bo. Här fanns också en pizzeria och en mataffär. Nu ligger allt öde och är sönderslaget. De som bodde här verkar nästan ha försvunnit i tomma intet. De har nämligen lämnat kvar sina bilar. I garage och på parkeringsplatser står vraken kvar och rostar.
– Det viktigaste för små samhällen är kommunikationer och låga bränslepriser så folk har råd att pendla när jobben i byn lagt ner, skriver en person från Ställdalen.

Uppgivenhet bland de som bor kvar
De som bor kvar i Ställdalen är ledsna och besvikna. Många har växt upp här och minns med värme tiden då det arbetade flera hundra personer på bruket. På den tiden var centrum en levande plats. Inte minst på lördagar när folk handlar och lämnade sina tipskuponger.
– Ställdalen har drabbats hårt av avfolkning och omfattande förfall av centrumfastigheter som ägs av oseriösa hyresvärdar. Övergivna hus står tomma, har vandaliserats svårt och blivit rikskända som rena spökbyggnader, vilket skapar frustration bland ortsborna.

Ställdalen ligger i Ljusnarsbergs kommun. Det är en av Sveriges mest utsatta kommuner. Hit söker sig många socialt utsatta eftersom det finns gott om förfallna bostäder. Kommunen funderar nu på att stängsla in de övergivna och vandaliserade husen.
– Det finns möjlighet för kommunen att stängsla på fastighetsägaren bekostnad, att man stängslas och sedan skickar en faktura, Vi vet att det finns skulder hos Kronofogden, så länge han inte betalar sin räkning till kommunen är det invånarna som står för notan, säger Nathalie Hart (S), kommunstyrelsens ordförande till P4 Örebro.

Att få tag på fastighetsägaren och ställa honom till svars verkar lika svårt som att cykla till månen. Ljusnarsbergs kommun har inget hopp om att han ska betala för stängslet.
– De som talar emot är kostnaden och hur länge Ljusnarsbergs invånare kan stå med den, men jag ser en risk för människors liv så länge det går att komma in där, säger Nathalie Hart.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Ny spökpolisbil – osynlig på dagen

De nya bilarna ser ut som vanliga suvar. Men kan på en sekund omvandlas. För att se ut som en vanlig målad polisbil.

I den australiska delstaten South Australia har polisen tagit i bruk sex nya så kallade “Shadow Patrol Cars”. Till skillnad från vanliga polisbilar är de nästan omöjliga att identifiera i dagsljus.
– De här fordonen handlar om trafiksäkerhet och ger polisen ytterligare ett verktyg för att upptäcka farlig körning innan den leder till en tragedi, säger polischefen Grant Stevens.

Hemligheten sitter i dekoren. Polisens märkningar har samma färgton som bilarnas lack och smälter därför nästan helt in på dagen. Först när mörkret faller eller strålkastarljus träffar bilen reflekteras markeringarna kraftigt och avslöjar att det är en polisbil. Den nya flottan består av två Subaru Outback, två Toyota Kluger och två Toyota Land Cruiser 300, skriver polisen i ett pressmeddelande

Under det diskreta yttre döljer sig samma utrustning som i vanliga trafikpolisbilar. De är utrustade med hastighetsmätare, utrustning för alkohol- och drogtester samt dolda blåljus som är inbyggda i grillen och bakom vindrutan i stället för på taket.

Enligt polischefen Grant Stevens är syftet att göra det svårare för bilister att veta när en polisbil finns i närheten.
– De här bilarna ger oss ytterligare ett verktyg för att upptäcka farligt körbeteende i ett tidigt skede. Samtidigt ska de ha en avskräckande effekt, eftersom bilister inte längre kan vara säkra på att de direkt känner igen en polisbil, säger han.

Bilarna ska användas både i tätorter och på landsbygden. Fokus ligger på att stoppa fortkörare, rattfyllerister, drogpåverkade förare, mobilanvändning bakom ratten och andra farliga trafikbrott.
– Vi har redan förlorat 61 människoliv på vägarna i South Australia i år. Vi har inte råd att bli självgoda eller slå oss till ro. Bakom varje dödsolycka finns en människa som aldrig kom hem och familjer vars liv förändrats för alltid, säger polischefen.

Satsningen verkar redan ge resultat efter en månad. Bara några dagar efter att de nya bilarna tagits i bruk genomförde polisen en tre dagar lång kontrollinsats. Under den stoppades 25 drogpåverkade förare, 52 böter utfärdades, 27 fordon omhändertogs och 24 förare blev av med körkortet direkt. Dessutom beslagtogs två fordon.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup