Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Det nya superbatteriet beskrivs som elbilsvärldens stora revolution. Men när det testades gick något fel. Cellerna började ta slut efter 350 laddningar. Nu spricker drömmen om snabbt genombrott.
Solid-state-batteriet har beskrivits som elbilsvärldens heliga graal. Många menar att batteritypen ska göra framtidens elbilar lättare, säkrare och ge betydligt längre räckvidd än dagens litiumjonbatterier. Den senaste tiden har dock drömmen om superbatteriet börjat spricka. Världens två största batteritillverkare, BYD och CATL, har dissat tekniken och i ett nytt labbtest uppstod ett problem som inte skulle ske.
Det är forskare från Dalian Institute of Physics and Chemistry i Kina, som nyligen gjorde den oroväckande upptäckten om solid state-batterier. Under ett test kunde man se en tydlig nedbrytning på solid state-batteriets celler efter bara 350 laddningar. Resultatet är oroväckande eftersom en av batteritypens fördelar är att den ska garantera en längre livslängd än dagens batterier med en flytande vätska.
Till skillnad från vanliga batterier har solid state inte någon vätska som transporterar joner.
Solid state-batteri innehåller inte någon vätska som transporterar joner fram och tillbaka mellan elektroderna. I stället använder de ett fast material som transporterar jonerna. Detta gör att ledningsförmågan kan bli sämre, vilket gjorde att de kinesiska forskarna använde flexibel polymer till solid state-batterierna. Till en början gav det lovande resultat, men det skulle snabbt vända.
I labbet utsattes batterierna inte för någon intensiv stress och laddades bara med en laddningseffekt på 1C. Trots detta hade solid state-batteriet bara 84 procent av kapaciteten kvar efter 350 laddningar. Trots testets besvikelse menar de kinesiska forskarna att man ska fortsätta arbeta med att försöka förbättra batteriets livslängd.
Detta resultatet är inte heller det första som går emot solid state. På Carup har vi tidigare skrivit om ett finskt företag som tagit fram solid state-batterier. Ett första test av batterierna gav ett lovande resultatet, men i ett andra test hos forskningsinstitutet VTT tappade battericellen sitt vakuum och började svälla. Till slut sprack själva cellpåsen. LÄS MER:
Bilbranschens kris skördar nytt offer. Stor Volvo-återförsäljare stänger sin anläggning helt. Lämnar orten helt efter 33 år.
Det blir allt glesare mellan Volvo-handlarna i Sverige. Det blir allt vanligare att bilhandlare samlar versamheten till större orter och stänger mindre anläggningar. Nu är det Volvoåterförsäljaren Skobes tur att dra ner. Företaget säljer, servar Volvo och finns på flera orter i Mellansverige men nu stänger de ner en av sina anläggningar i Södermanland. Skobes har successivt trappat ner verksamheten i Flen. Bilförsäljningen flyttades tidigare till Katrineholm och den kvarvarande anläggningen har de senaste åren fungerat som verkstad och servicepunkt.
Nu stängs även den, vilket innebär att Volvoåterförsäljaren lämnar orten helt. Beslutet är det senaste i raden av nedläggningar som drabbat bilbranschen. Enligt bolaget följer personalen med till anläggningarna i Katrineholm och Nyköping, dit kunderna i fortsättningen hänvisas för service och verkstadsbesök. Redan den 25 juli stänger anläggningen. – Vi vill rikta ett stort tack till alla våra kunder i Flen med omnejd för ert förtroende och alla fina möten genom åren, skriver Skobes på Linkedin.
Under många år kunde invånarna i sörmländska Flen köpa nya Volvobilar hos Skobes. Men först försvann bilförsäljningen. Nu läggs även verkstaden ner helt. Den här bilden är tagen av Google Streetview år 2011.
Skobes är långt ifrån ensamt. Under det senaste året har flera stora Volvohandlare valt att stänga anläggningar på mindre orter. Ett av de tydligaste exemplen är Rejmes, som successivt lagt ner verksamheterna i Valdemarsvik, Söderköping och Askersund. Samtidigt har även Volvo Cars avvecklat sitt eget handelsbolag Volvo Bil i Göteborg, där omkring 200 anställda berördes. För många Volvoägare har det inneburit att den lokala verkstaden och bilhallen försvunnit och att servicebesök numera kräver betydligt längre resor.
Även andra stora återförsäljare har gått samma väg. Volvohandlaren Bilmånsson beslutade i höstas att stänga tre anläggningar i Klippan, Simrishamn och Sjöbo. Företaget pekade bland annat på att branschen förändrats med minskat servicebehov i takt med elektrifieringen och ökade krav på investeringar i moderna anläggningar. Resultatet har blivit att allt fler bilhandlare koncentrerar verksamheten till färre och större orter, medan mindre orter förlorar både bilhallar och verkstäder.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
Så kartläggs du av Volvos kamerabilar – sparas i 10 år
Har du också sett dem? Flera läsare har observerat mystiskt utrustade Volvo-bilar med kameror på taket som smyger runt på svenska vägar. Nu kan vi med hjälp av Volvos egna dokument avslöja exakt vad testbilarna gör. De kan ha filmat dig, din bil och sparar datan i 10 år. Volvo lovar dock att de inte spelar in utanför kvinnojourer, sjukhus, stränder och inuti bostäder.
Häromdagen observerade vi på Carup en Volvo EX90 med kameror på taket som smög runt och filmade trafiken i norra Stockholm. Flera läsare som sett Volvos kamerabilar har också hört av sig till Carup och undrat vad funktionen är. Vi kontaktade Volvo Cars pressavdelning, men efter flera dagar har de inte besvarat våra frågor om de märkliga bilarna.
Men på nätet har Volvo Cars lagt ut omfattande integritetsdokument som visar vad bilarna gör. Det handlar om omfattande tester i verklig trafikmiljö som Volvo Cars gör. De tungt utrustade bilarna rullar på allmänna vägar för att samla in data för produkt- och tjänsteutveckling, samt för att verifiera funktioner på framtida modeller. Genom ett officiellt integritetsdokument från Volvo framgår det i detalj hur deras omfattande datainsamling fungerar och hur informationen om allmänhet och medtrafikanter används.
Volvo lovar att inte filma utanför kvinnojourer och flera andra känsliga platser.
För att Volvo ska kunna utveckla framtidens autonoma teknik räcker det inte med datasimuleringar; datan måste vara autentisk och hämtas från verkliga trafiksituationer. Bilarna är därför rullande mätstationer. De samlar in enorma mängder sensordata via LIDAR (laserradar), vanliga radarsystem och ultraljud. Dessutom används högupplösta videokameror som registrerar vägen och den omgivande trafikmiljön.
Om du befinner dig i närheten av en testbil kommer kamerorna med stor säkerhet att fånga dig. Enligt Volvos dokument registrerar systemen aktivt fotgängare, cyklister, personer i eller på andra fordon, samt registreringsskyltar. Utöver detta lagras GPS-koordinater för att exakt veta var materialet spelades in.
Det hela kan låta som rullande massövervakning, men Volvo poängterar noga att de varken är intresserade av, eller försöker, identifiera de individer som fastnar på film. För att datan ska fungera i deras utveckling kan materialet dock inte modifieras i efterhand, vilket innebär att ansikten och registreringsskyltar inte suddas ut (blurras).
För att skydda människors integritet har företaget istället infört strikta “frizoner”. Datainsamlingen begränsas aktivt för att exkludera platser som kan anses känsliga för de som spelas in. Dessa förbjudna platser inkluderar:
Skol- och sjukhusentréer
Äldreboenden och kvinnojourer
Domstolar och fängelser
Olycksplatser med skadade
Stränder och allmänna parker
Privata områden som trädgårdar, balkonger och inuti bostäder
Enligt dokumentet kan insamlad video- och sensordata behållas i upp till 10 år. Syftet med den långa lagringstiden är att Volvo ska kunna återanvända gamla trafiksituationer när de ska testa nya versioner av sin mjukvara. Företaget rensar dock löpande ut data som anses irrelevant eller material som blivit korrupt på grund av tekniska fel. Dessutom kan förarna själva manuellt markera specifika inspelningar för radering om situationen bedöms vara påträngande eller skadlig för de personer som fastnat på film. Foto: Stora bilden Wikimedia Commons
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Ny mätning bekräftar – mer än varannan svensk struntar i livräddande skydd. NTF kräver en lag. – NTF anser att det bör införas en lag om cykelhjälm som omfattar alla cyklister och elsparkcyklister, oavsett ålder, säger Emelie Hedberg, kommunikationsansvarig på NTF.
Trots att åtta av tio svenskar anser att cykelhjälm är viktigt, väljer över hälften att lämna den hemma när de ger sig ut i trafiken. Fåfänga och praktiska hinder går före säkerheten. Ny undersökning av M Sverige bekräftar hur illa ställt det är med säkerhetstänket hos cyklister och elsparkcyklister. De begav sig ut en helt vanlig dag i Katrineholm för att mäta hur många som använder hjälm. Resultatet var nedslående. Inte ens barn som enligt lag ska ha hjälm hade det.
– Den årliga mätningen av användning av cykelhjälmar på folk gick av stapeln vecka 19 i Katrineholm. Vi har åtta stycken platser som vi mäter på samma tid varje gång. Detta år så var det färre cyklister än förut men procenten andelen med hjälm var i alla fall 39 procent och utan hjälm 61 procent. Det som också var tydligt var att mindre yngre ungdomar var mera noga med hjälmen och de äldre mera noga medbrydde sig mer om frisyren. Bland elsparkcyklisterna är det ovanligt med hjälm på förarna, säger klubbordförande Gerd Larsson.
I dag behöver cyklister inte ha hjälm. Det är också lagligt att använda mobiltelefonen.
I dag är det endast lag på cykelhjälm för barn och ungdomar upp till 15 år i Sverige. För vuxna är det helt valfritt – en frihet som bevisligen leder till att det livräddande skyddet väljs bort. En större undersökning från Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) bland 1 300 användare i åldrarna 18 till 65 år visar upp alarmerande låga siffror. Endast 45 procent av vanliga cyklister använder alltid eller ofta hjälm. För användare av elsparkcyklar är situationen ännu värre – där bär endast 35 procent hjälm.
Detta sker trots att närmare 80 procent av de tillfrågade rent logiskt förstår och uttrycker att hjälmen är viktig. Enligt undersökningen handlar det oftast om praktiska hinder och invanda beteenden. Många äger helt enkelt ingen hjälm (41 procent), tycker att det är obekvämt eller anser att det är onödigt eftersom de “bara cyklar korta sträckor”. Men ren fåfänga är också en stor anledning. Många undviker hjälmen för att den anses vara ful eller för att den förstör frisyren.
För att vända den negativa och farliga trenden ser NTF nu tvingande lagstiftning som det vassaste och mest effektiva verktyget. De kräver en lagändring. Och en lag skulle sannolikt ge omedelbar effekt. I NTF:s undersökning uppger hela 34 procent av de som i dag kör utan hjälm att ett lagkrav skulle få dem att börja använda den. Det är en mycket starkare drivkraft än att vädja till det sunda förnuftet eller att belysa olycksriskerna. – NTF anser att det bör införas en lag om cykelhjälm som omfattar alla cyklister och elsparkcyklister, oavsett ålder, säger Emelie Hedberg, kommunikationsansvarig på NTF.
FAKTA: Därför är hjälmen livsviktig
Gör enorm skillnad: Enligt M Sverige skyddar en hjälm mot upp till 60 procent av alla svåra skallskador vid en cykelolycka.
Mest effektivt: Forskning visar att hjälmen är den enskilt mest effektiva skyddsåtgärden en cyklist kan ta till.
Vanligaste skadan: Huvudskador är den absolut vanligaste allvarliga följden vid olyckor med både cykel och elsparkcykel.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter