Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Bilhandlare vägrar ta i dessa bilar med tång. Trots att de är bland de vanligaste på vägarna.
– Vi undviker dem som pesten, säger bilprofilen Jamie Caple.

Bilköpare lockas ofta av låga priser och snygga annonser på begagnatmarknaden. Men vissa motorer och växellådor får bilhandlare att backa direkt. Nu pekas flera modeller ut som riktiga skräckköp med motorhaverier och reparationskostnader på tiotusentals kronor.
– Våtremmar är ökända för att gå sönder, säger bilhandlaren Lee Grant om vissa Ford-motorer.

Bakom listan står Car Dealer Magazine tillsammans med garantiföretaget Warrantywise, The Sun har delat den. De har tittat på vilka motorer och växellådor som ofta leder till dyra problem och som många handlare därför helst undviker när kunder vill byta in bilen. En av de mest omtalade är Fords EcoBoost-motorer som bland annat finns i Ford Fiesta, Focus och B-Max.

Problemen handlar framför allt om den så kallade våtremmen i 1.0 Ecoboost-motorn som ligger inne i motoroljan. Med tiden kan remmen brytas ner, täppa igen systemet och i värsta fall orsaka ett totalt motorhaveri. En genomsnittlig reparation kostar över 40 000 kronor. Carup har skrivit om den problemtyngda motorn flera gånger. Ford svarar samtidigt att man står bakom tekniken så länge service och underhåll följs enligt rekommendationerna.

Även Mazdas 2,2-liters dieselmotor pekas ut som problematisk. Den finns i bland annat Mazda 3, Mazda 6 och SUV:en CX-5. Där handlar problemen om allt från kamkedjor som töjs till läckande spridare och trasiga partikelfilter.
– Jag har aldrig sett motorer som sotar igen sig själva så mycket som Mazda 2.2, säger mekanikern James Harding enligt The Sun.

En annan motorfamilj som får hård kritik är Stellantis 1.2 PureTech-motor som sitter bland annat Peugeot, Citroën och Opel. Även här är våtremmen ett återkommande problem. Enligt bilhandlaren Joe Betty kan remmen antingen gå sönder eller täppa igen oljesystemet så att motorn blir utan smörjning.
– Från våtremssystemet, som antingen går sönder eller täpper igen oljepickupen och svälter motorn på olja, till att den här saken dricker enorma mängder olja, säger han enligt The Sun.

Listan fortsätter med Fords omdiskuterade PowerShift-låda. Den automatiska dubbelkopplingslådan har länge haft rykte om sig att kunna ge ryckiga växlingar, slirningar och i värsta fall totalhaveri.
– En av de värsta växellådorna som någonsin uppfunnits i mänsklighetens historia, säger motorprofilen Theo Cook.

Även CVT-växellådor pekas ut som problematiska. De används av flera olika bilmärken och saknar traditionella växlar. Komforten kan vara hög men om lådan går sönder kan kostnaden bli enorm.
– Vi undviker dem som pesten eftersom lådorna bara är problematiska, säger Jamie Caple.

Sist på listan finns Jaguars och Land Rovers Ingenium-dieselmotorer. Där handlar problemen främst om kamkedjor som töjs över tid. Warrantywise uppger att motorerna är över 160 procent mer benägna att haverera än genomsnittsbilen och att reparationerna kan bli extremt dyra.
– Nummer ett på min lista över bilar jag inte köper är tyvärr Land Rover Ingenium-dieseln på två liter. De faller bara sönder utan någon uppenbar anledning, säger bilhandlaren Umesh Samani.

LÄS MER:

Den klassiska vägkrogen förfaller. Riksettans gyllene palats står övergiven.
– Häromdagen såg jag faktiskt några som gjorde ordning i trädgården, säger Lennart Ekeskog från Stavsjö.

Han minns när det var liv i byn. Det var på den tiden som Riksettan gick genom Stavsjö. Då var det lilla samhället ett givet stopp längs den långa Europavägen som gick hela vägen från Haparanda och Finland för att sedan försvinna ner på den europeiska kontinenten.

Stavsjö ligger utanför Nyköping. Med den pittoreska sjön Stavsjön i fonden blev det ett perfekt ställe att bygga vägkrog och rastplats längs Europavägen.
– Det var en himla massa trafik på den tiden, minns Lennart Ekeskog från Stavsjös Bruksmuseum.
Den gamla Riksettan var vägen mellan Stockholm och Helsingborg. Sextio mil genom små samhällen och städer. Under 1940-talet fick den asfalt hela vägen. Under tiden växte livet upp längs vägen.

Vägen skapade välstånd
På den tiden byggde man vägarna rakt igenom tätbebyggda områden. De här samhällena blev som järnvägsknutarna. Hållplatser längs vägen. Där växte det fram bensinmackar, motell och vägkrogar. Även om man ibland grymtade över Europavägen, så gav den ändå lite och mening åt samhällen som Stavsjö. På den tiden visste folk var det låg. Man hade stannat där någon gång för att rasta på väg någonstans.
– Det var väldigt fint på den tiden. Med sjön bredvid var det många som ville stanna till. Dessutom var det den enda riktigt bra platsen innan Norrköping, säger Lennart Ekeskog.

Vägkrogen slog först upp portarna i början av 1970-talet. På den tiden stod Amazonerna och V4-orna på rad. I gräset satt folk med sina termosar och barnen sprang runt och lekte. Inne i restaurangen lagades det husmanskost i parti och minut.
– Idag ser det för tråkigt ut. Men jag har hört att det kommit nya ägare. Vad de ska göra med det här stället har jag ingen aning om, säger Lennart Ekeskog.

Expander kort innan undergången
Under 1980-talet expanderade Stavsjös vägkrog. Man hoppades på en gyllene framtid och ville locka turister att stanna på orten.
– Det var då som de byggde hotellet. Det är väldigt stort för att vara en sådan liten plats, säger Lennart.

Hotellet hann knappt invigas innan motorvägen började byggas. I början av 1990-talet stod den fyrfiliga snabbvägen klar. Den drogs några kilometer utanför Stavsjö. Snart öppnades det en bensinmack med modernt utbud där.

Under tiden gick den klassiska vägkrogen med hotell under. Ingen hade tid att åka inom Stavsjö längre. Man ville komma fram så snabbt som möjligt.
– Det bar sig inte längre, från att ha varit en väldig ruljans fanns det inte kunder längre. Man såg aldrig några bilar och hotellet var aldrig heller belagt, säger Lennart.

Jan Jörnmark har varit i Stavsjö. Han blir förundrad över att det gamla bygget får stå kvar trots att det är över 30 år sedan det gick under.
– Det är ett historiskt ställe att stanna på. Man kan tänka sig hur det såg ut en gång i tiden när Europavägen gick igenom samhället, säger Jan Jörnmark.

Många är fascinerade
Fascinationen för de här gamla platserna utmed vägarna är stor bland svenskarna. Alla har minnen från barndomens bilreser. Man tänker tillbaka och minns när mamma och pappa fortfarande var unga och pigga. När familjen fortfarande fanns.
– Det är inte bara jag som tycker att det är intressant. Många har gemensamma minnen från macken man tankade på. Det är något som fascinerar med de här platserna, säger Jan.

De här platserna blir allt mer sällsynta.
– Det är märkligt hur de bara blivit övergivna och sedan lämnats kvar. Men nu på senare år har de börjat rivas, det finns inte många sådana här platser kvar, säger Jan.

En gemensam röd tråd för alla övergivna motell och bensinmackar är 1990-talet. Det var då som de stora motorvägsprojekten startade. Det blev slutet för bilismen som vi kände förut.
– Många av de här platserna övergavs under 1990-talet, det finns allt från övergivna fabriker, bensinstationer, motell och vägkrogar. Även om de börjar försvinna. Det är något speciellt när man lämnat kvar alla saker, avslutar Jan Jörnmark.
LÄS MER:

Vad betyder det här märkliga vägmärket? Om du missar betydelsen kan det stå dig dyrt.
Bilen kan få skador som blir mycket kostsamma att reparera. 

Filmen “Hotet från underjorden” kom 1990. Det här vägmärket för onekligen ens tankar dit. Precis som det brukar i EU så är det en triangelformad skylt med röd ram. Det betyder att det är en varningsskylt.
– Vi har skrivit under en FN-konvention om att sträva efter att skyltarna ska vara så lika varandra som möjligt, säger Kristofer Elo, utredare på Transportstyrelsen.

Den här skylten finns i Nederländerna. Den varnar bilister för att det kan finnas väghinder som skjuts upp för att hindra biltrafik. I Nederländerna är detta ett ganska vanligt sätt att begränsa vissa fordons tillgång till särskilda gator.

I Sverige har vi inget liknande. Visserligen har vi utskjutbara cementblock vid vissa byggnader. Till exempel Rosenbad. Men vi använder inte sådana här för att begränsa biltrafik. Här nöjer vi oss med att skylta om förbudet. Och sedan hoppas att folk ska följa anvisningen. 

Det är bra att lära känna vägmärkena i andra länder. Om man kommer utomlands och ska köra bil kan det vara en bra försäkring för att slippa problem. De som inte följer anvisningar riskerar böter och de kommer att jaga dig hela vägen hem till villan i Sverige.

Det skulle dessutom inte vara roligt att få ett betongblock uppskjutet rakt i motorrummet. Man behöver inte vara något motorgeni för att räkna ut att det kan kosta sura pengar. Och ännu värre blir det om bilen är hyrd. 
LÄS MER:

Sluta kasta skräp från bilarna. Många vet inte att det blir böter.
– Ser vi det så beivrar vi det, säger trafikpolisen David Askeröd.

Organisationen Håll Sverige Rent rasar mot nedskräpningen längs våra vägar. Folk hivar ut skräpet från bilfönstret. En snusprilla räcker för att du ska åka på böter.
– Det vanligaste skräpet enligt vår undersökning är plast och snabbmatsförpackningar, säger Britta Lönn på Håll Sverige Rent.

Snabbmatskedjorna har gjort sitt bästa för att få kunderna att inte slänga ut skräpet. Många tar drive in. När de sedan är klara slänger man allt vid ett dike. Det är ett brott. Om polisen ser dig så får du böter. Priset för att skräpa ner är bara 500 kronor. Men du blir rapporterad och eftersom det är en trafikförseelse kommer även Transportstyrelsen att underrättas. Vid flera förseelser kan körkortet börja hänga löst.
– Nedskräpning från bil är en nedskräpningsförseelse som vanligt. Och det är ett problem när man kastar ut saker från rutan, säger David Askeröd.

Snusprillor är osynliga bovar
Snusprillan är en av de värsta syndarna. Trots att moderna snusdosor har skräplock verkar folk ändå tömma dem i naturen. Håll Sverige Rent varnar för det här ofoget.
– Snusprillor innehåller tungmetaller som kadmium och tar väldigt lång tid att bryta ner. Dessutom finns det plast i det vita tobaksfria snuset.

Håll Sverige rent håller statistik över det vanligaste skräpet. Men snusprillor är för små. De syns inte. Istället ligger de kvar vid vägkanten och ställer till med oreda i naturen.
– Smått skräp städas inte upp, så vi har dessvärre inga siffror på specifikt fimpar, snus och liknande, säger Cecilia Liedberg.

Det är böter även på att kasta ut snusprillor och fimpar.
– Man får inte kasta ut något, inte fimpar eller snus, det är ett brott. Om vi ser det och känner att det är möjligt att stoppa fordonet så gör vi det, säger David Askeröd.

Håll Sverige Rent uppmanar alla att skärpa oss. Skräp i bilen ska inte slängas ut genom dörren. Alla har ett ansvar att se till så det egna avfallet hamnar rätt.
– Vi tycker att man ska spara skräpet och slänga det i en papperskorg och inte låta det ligga i naturen, säger Britta Lönn.

Så säger lagen om nedskräpning:

Enligt svensk lag är det olagligt att skräpa ner. Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse, beroende på hur allvarlig och omfattande nedskräpningen är. Vid mindre allvarliga fall av nedskräpning kan polisen skriva ut en bot direkt på 800 kronor. Från 1 januari 2022 gäller det även för den som slänger småskräp på marken. Det kan handla om till exempel cigarettfimpar, tuggummin eller godispapper. 
LÄS MER: