Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Skräcksiffrorna tvingar regeringen att slå larm. Var femte fordon i landet saknar försäkring. Nu väntar hårdare kontroller på vägarna.
Solen, stränderna och maten lockar miljontals turister varje år. Men bakom semesteridyllen döljer sig ett växande trafikproblem. I Italien uppskattas omkring nio miljoner av landets 47 miljoner registrerade fordon sakna giltig försäkring, rapporterar La Sicilia. Det innebär att ungefär var femte bil, motorcykel eller annat fordon körs olagligt på vägarna. Risken att råka ut för en kollision med ett oförsäkrat fordon är betydligt högre än i många andra europeiska länder.
Problemet är störst i södra Italien. I Neapel saknar omkring 37 procent av alla fordon försäkring. Bland motorcyklar är andelen över 50 procent och bland mopeder ännu högre. I vissa provinser uppges upp till 90 procent av alla mopeder vara oförsäkrade. Även bland lastbilar är situationen allvarlig där omkring 300 000 av landets en miljon tunga fordon uppges sakna försäkring.
I vissa provinser i Italien är 90 procent av mopederna oförsäkrade.
En viktig förklaring är att bilförsäkringar är betydligt dyrare i vissa delar av Italien än i andra. Där premierna är som högst är också andelen oförsäkrade fordon störst. Det har skapat en ond cirkel. När fler kör utan försäkring ökar riskerna för försäkringsbolagen, som höjer premierna. De högre kostnaderna får i sin tur ännu fler bilägare att strunta i den obligatoriska försäkringen.
De enorma skillnaderna mellan olika delar av landet har fått den italienska regeringen att slå larm. Nu vill man koppla ihop fordonsregistret med försäkringsuppgifter. Då kan fartkameror och andra automatiska kontrollsystem direkt identifiera oförsäkrade fordon och utfärda böter utan att polisen behöver stoppa bilen. I Sverige ser situationen helt annorlunda ut när det kommer till oförsäkrade fordon i trafiken.
Här rullar visserligen fortfarande tiotusentals oförsäkrade fordon varje dag men andelen är bara en bråkdel av den i Italien. Enligt Trafikförsäkringsföreningen saknade i genomsnitt 41 096 fordon försäkring under första halvåret 2026. Att köra oförsäkrat i Sverige kan bli mycket dyrt. Förutom en daglig trafikförsäkringsavgift på cirka 202 kronor för en vanlig personbil riskerar den som orsakar en olycka att få stå för omfattande kostnader. Skadorna på den egna bilen ersätts inte heller om den saknar försäkring.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Krisen i Mellanöstern har blivit en dyr historia för bilisterna. Men en lönsam affär för raffinaderierna. Nya siffror avslöjar hur mycket deras marginaler ökat.
När bensin- och dieselpriserna stiger är det lätt att tro att hela ökningen beror på ett dyrare oljepris. Men en ny genomgång från den nederländska konkurrensmyndigheten ACM visar att en allt större del av priset i stället hamnar hos raffinaderierna. Myndigheten har för första gången börjat redovisa hur literpriset fördelas mellan råolja, raffinaderier, drivmedelsstationer och skatter, rapporterar Ad.
Genomgången visar att raffinaderiernas marginaler har ökat kraftigt sedan oron kring Iran och Hormuzsundet tog fart i våras. Tidigare tjänade raffinaderierna bara några få cent per liter bensin. Nu ligger marginalen på drygt 20 cent per liter och har som högst varit 25 cent under juli. Enligt ACM är vinsterna nu högre än före konflikten mellan Israel och Iran. Trots att oljepriset inte har stigit i samma takt. I svenska kronor innebär det uppemot två kronor mer per liter.
Raffinaderierna i den nederländska leveranskedjan har ökat sin marginal rejält under krisen i Mellanöstern.
Myndigheten pekar också på att grossistpriserna började stiga redan innan de största rörelserna i oljepriset och innan hoten mot Hormuzsundet. Det tyder på att prisutvecklingen inte följer råoljan krona för krona. Den senaste sammanställningen visar att en liter bensin i Nederländerna kostade i genomsnitt 2,27 euro den 13 juli. Av det gick motsvarande 0,41 euro till råoljan, 0,21 euro till raffinaderierna och 0,18 euro till bensinstationerna. Resten utgjordes av moms och punktskatter. För diesel är siffrorna ännu högre. Som mest tog raffinaderierna 46 cent per liter och ligger nu på omkring 37 cent. Det innebär att ungefär 17 procent av dieselpriset går till raffinaderierna enligt ACM.
Siffrorna visar också hur snabbt små förändringar per liter blir enorma belopp. Enligt Nederländernas statistikmyndighet CBS säljs omkring 5,7 miljarder liter bensin varje år i landet. Om raffinaderierna i genomsnitt tjänar cirka 17 eurocent mer per liter än tidigare handlar det om över 900 miljoner kronor extra per månad. Det är en grov beräkning som bygger på att försäljningen och marginalerna ligger kvar på dagens nivå.
Samtidigt har även svenska bilister drabbats av kraftigt höjda bränslepriser. Sedan början av juli har den tidigare svenska skattelättnaden på diesel på tre kronor ätits upp av stigande världsmarknadspriser, samtidigt som bensinen också blivit betydligt dyrare. Dieseln har höjts med över tre kronor litern medan bensinen höjts med närmare två kronor. Carup har sökt branschorganisationen för bränsle- och drivmedelsbranschen, Drivkraft Sverige, för en kommentar. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
En grekisk bro gick sönder för tre år sedan. Efter det införde man ett körförbud. Trots detta väljer många att trotsa förbudet.
I en del länder sker reparationer av infrastruktur väldigt snabbt. Det gäller däremot absolut inte alla, och ett tydligt exempel på det är Grekland. För tre år sedan drog stormen Daniel in över Grekland och orsakade kaos i många regioner. Stormen förstörde bland annat en bro utanför staden Larissa. Den mittersta delen av bron ligger i stort sett i vattnet och körning över bron är förbjuden. Trots det fortsätter många bilister att köra över den synbart skadade bron.
När bron som ligger precis vid Paleopyrgos gick sönder bröts de centrala delarna i tre olika delar och föll ner mot vattnet. Trots det håller brons betongkonstruktion fortfarande uppe delar av bron, som därför hänger kvar ovanför vattenytan. Det finns dock sprickor i bron som är runt 15-20 centimeter stora. På grund av dessa sprickor är det tydligt att bron kan gå sönder när som helst, men det stoppar inte våghalsiga bilister från att fortsätta köra över den.
De som väljer att inte köra över bron måste ta motorvägen i stället och den resan tar längre tid. Lokalbefolkningen har täckt över vissa sprickor i brons centrala områden för att underlätta att ta sig över den. De flesta som i dag kör över bron är lokala bönder som ofta kör tunga pickups. Myndigheter har satt upp förbudsskyltar runt bron, men inga fysiska barriärer.
För ett år sedan lovade grekiska myndigheter att man skulle reparera bron och man skrev under ett första kontrakt. Arbetet skulle inledas för två veckor sedan, men än så länge har inga byggarbetare dykt upp. Grekiska tidningen Larissanet menar att många GPS-kartor även fortsätter att tipsa bilförare att ta vägen över bron. De flesta vänder dock när de får se förbudsskyltarna. LÄS MER:
Mannen frågade AI-chattboten om han fick sätta sig bakom ratten. Och litade blint på svaret ChatGPT. Då tog polisen honom.
Att fråga en AI om juridiska regler kan kännas både snabbt och enkelt. Men när det gäller körkort, lagar och andra rättsliga frågor kan svaret bli fel, ofullständigt eller sakna viktig information. Det fick en man i 30-årsåldern erfara efter en färd mot Landvetter flygplats. Han var osäker på om han fick sätta sig bakom ratten och valde att ta hjälp av AI-chattboten ChatGPT. Det skulle visa sig vara ett dyrköpt misstag.
Mannen hade ett körkort utfärdat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och var osäker på om det fortfarande gällde i Sverige. Han uppgav senare att han frågade ChatGPT om reglerna innan han började köra och fick uppfattningen att han fortfarande hade rätt att köra. Därför satte han sig bakom ratten på en lastbil och körde mot flygplatsen. Men färden slutade med ett polisstopp på riksväg 40 i Härryda, rapporterar Härryda-Posten.
Mannen hade varit folkbokförd i Sverige i mer än ett år och hans utländska körkort hade därför slutat gälla. Foto: Arkivbild
Vid kontrollen visade det sig att mannen hade varit folkbokförd i Sverige i mer än ett år. Därmed hade hans utländska körkort inte längre någon giltighet här i landet. I polisförhör medgav mannen omständigheterna men nekade till brott. Han uppgav att han trodde att ettårsfristen började räknas först när han fick sitt svenska id-kort. Först senare när fallet prövades i Göteborgs tingsrätt berättade han också att han hade frågat ChatGPT innan körningen och att han inte hunnit kontrollera reglerna närmare eftersom personerna han skulle köra till flygplatsen hade bråttom.
Den förklaringen godtog inte tingsrätten. Domstolen konstaterar att den som kör ett fordon har ett långtgående ansvar att själv kontrollera att körkortet är giltigt och att nöja sig med ett svar från en AI-tjänst ansågs inte tillräckligt. Mannen döms därför för olovlig körning till 30 dagsböter på sammanlagt 1 500 kronor och ska dessutom betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden.
Då gäller ett utländskt körkort i Sverige
Körkort från EES (EU samt Island, Liechtenstein och Norge) gäller normalt i Sverige så länge det är giltigt i hemlandet – även om du är folkbokförd här.
Körkort från länder utanför EES gäller i Sverige i högst ett år från den dag du blir folkbokförd här. Därefter får du som huvudregel inte köra på det körkortet längre.
Undantag kan beviljas av Transportstyrelsen om du vistas i Sverige under en begränsad tid, exempelvis för tillfälliga studier eller ett tidsbegränsat arbete.
Vissa länder har särskilda regler. Körkort från bland annat Storbritannien, Färöarna, Schweiz och Japan omfattas av särskilda bestämmelser om giltighet eller utbyte.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
