Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Det här måste finnas i bilen. Annars riskerar du körförbud och böter.
– Det blir en skarp tvåa, säger Petter Magnusson, trafikpolis i Karlstad.

Glömmer du att fylla på spolarvätska kostar det bara 500 kronor i böter. Men du kan också åka på körförbud. Och din bil tvingas till ombesiktning. Trafikpolisen varnar för ett enkelt misstag som kan ge ödesdigra konsekvenser. Ibland gör polisen flygande inspektioner längs vägarna. Det är samma sak som den vanliga bilbesiktningen. Den kommer bara helt överraskande och man hinner inte förbereda sig.

Då kontrollerar de samma saker som besiktningsteknikern. 
– Om man får en skarp tvåa av oss måste man åtgärda det vid en besiktningsstation eller auktoriserad verkstad inom 30 dagar, säger Petter Magnusson.

Glöm inte spolarvätskan
Spolarvätska kan vara en detalj som många glömmer. Den ska fyllas på ibland. I brådrasket och den vardagliga stressen är det lätt hänt att man glömmer. Men skulle polisen komma på dig har du problem.
– Att det finns spolarvätska i bilen är en sak som vi alltid kontrollerar vid flygande besiktning, säger Petter Magnusson.

Poliserna kontrollerar både torkarbladens effekt och spolarvätskan. Att föraren har bra sikt och kan hantera plötsliga situationer är helt avgörande för trafiksäkerheten.
– Om man har dåliga torkarblad blir det en så kallad villkorstvåa. Man ska åtgärda den, men behöver inte komma in för kontroll. Om man däremot glömmer bort det och kommer till besiktningen med samma torkarblad blir det nedslag, säger Petter Magnusson.

Värre med spolarvätska
Spolarvätskan är snäppet värre. Den hamnar under kategorin bristande rengöringseffekt. Om man glömt den blir det ombesiktning på stående fot.
– Det blir en skarp tvåa, om man inte fyller på och får det kontrollerat på besiktningen eller en auktoriserad verkstad blir det körförbud efter 30 dagar, säger Petter Magnusson.

Skulle det vara väldigt dålig sikt och polisen kommer på dig med att sakna spolarvätska. Då har de till och med möjlighet att ge körförbud på ort och ställe. Man får helt enkelt promenera iväg och fylla på med spolarvätska innan man får fortsätta köra.

Detta gäller för spolarvätskan: 

• Du måste alltid ha fri sikt genom bilens vindruta när du kör.
•  Polisen kan ge dig böter på 500 kronor för bristande sikt om rutan är smutsig och tanken är tom.
• Om sikten är extremt dålig kan polisen bedöma det som ett större problem, och i värsta fall kan bilen få körförbud på plats om det inte går att åtgärda

LÄS MER:

Krav på ny lag för alla gående. Starkt stöd hos svenska folket, enligt undersökningar. Politiskt maktskifte kan göra att lagen regeringen stoppat blir verklighet.

Det är livsfarligt att strunta i reflex. Ändå gör svenskarna detta. Trots mörka augustikvällar är det endast en av fem gående som bör reflex. Nu kräver tunga politiker en lagändring för att rädda liv. Enligt forskarna syns en mörkklädd fotgängare utan reflex på bara 20 meters avstånd. Med reflex ökar avståndet till 165 meter. Flera tunga organisationer och experter kräver en lagändring.

En undersökning visar att 81 procent av alla svenska bilister vill se lagkrav för användning av reflex i mörker för gångtrafikanter.
– När det är mörkt förlorar ögat en del av sitt detaljseende och det blir svårare att urskilja färger. Därför är det viktigt att alla gångtrafikanter alltid använder reflexer när det är mörkt oavsett om det är sommar eller vinter eller om man vistas i stadsmiljö eller på landsbygden, säger säger Awet Tesfamariam, kliniskt ansvarig på Synoptik.

Regeringen vill dock inte ha en lag på reflex. Även om det skulle rädda flera människoliv varje år.
– Allt som är lämpligt i trafiken är inte reglerat i lag, säger bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson till Carup.

Socialdemokraterna driver frågan
Frågan är ideologiskt delad. Borgarna litar på att folk ska lyssna på varningarna och ta sitt förnuft till fånga. Medan Socialdemokraterna kräver en lag för att tvinga oss att använda reflex och rädda liv.
– Enligt lagen ska det i mörker finnas reflexer på cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap. Det finns däremot inget som tillskriver människors ansvar att bära reflex, skriver Fredrik Lundh Sammeli (S).

Socialdemokraterna får stöd. Svensk Bilprovning är en organisation som tycker att det vore bra att lagstifta för att få bort det livsfarliga slarvet.
– Det är möjligt att ett lagkrav skulle kunna göra skillnad och bidra till färre olyckor, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Svenskarna struntar ännu mer i reflexer på sommaren. Bilprovningen vill uppmärksamma oss på att det här gäller hela året. Och kanske  en lag skulle få ordning på alla fotgängare.
– Det kan även handla om att vi påminns mer om vikten av reflexanvändning på hösten och vintern än på sommaren. Men för bilförare är det lika svårt att se gångtrafikanter på vägarna i mörker oavsett årstid, säger Cecilia Blom Hesselgren.

Viktig fråga för Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har drivit frågan i fem år. Den borgerliga regeringen har hela tiden varit avvisande.
– När det är mörkt förlorar ögat en del av sitt detaljseende och det blir svårare att urskilja färger. Därför är det viktigt att alla gångtrafikanter alltid använder reflexer när det är mörkt oavsett om det är sommar eller vinter eller om man vistas i stadsmiljö eller på landsbygden, säger Ida Karkiainen.

Borgarna tycker att det är upp till var och en. Man tycker att folk borde begripa att de ska använda reflex utan att det står i lagen.
– Allt som är lämpligt i trafiken är inte reglerat i lag. För att trafiken ska fungera och vara säker är det alltid viktigt att alla tar ett eget ansvar, säger infrastrukturminister Andreas Carlson.

LÄS MER:

Detta vägmärket är bra att känna till om det inträffar en svår olycka eller kriget kommer. Ändå vet nästan ingen vad det betyder trots att det är vanligt.
– Märket sitter uppe permanent, säger Felicia Danielsson på Trafikverket.

I vår vardag tänker vi sällan på att katastrofer lurar runt hörnet. Men det finns myndigheter som hela tiden arbetar med att hålla oss förberedda. Överallt i samhället ser vi signaler som vi bör känna till om det händer något oförutssett. Ändå är det få av oss som vet vad de betyder.
– Normalt används denna typ av utmärkning utmed det större allmänna vägnätet, exempelvis vid motorvägar och andra större vägar med mycket trafik där det blir problem som medför att trafikanterna inte längre kan komma fram, säger Felicia Danielsson på Trafikverket.

Mystiska vägmärket
När du kör längs motorvägar och andra större leder i Sverige så finns det ibland rektangulära vita skyltar med ett nummer och en ram i blått.. De flesta verkar inte ha en aning om vad det betyder.
– Det handlar om en permanent omledning, den är vit i botten och inte orange som den tillfälliga, säger Kristofer Elo.

Den här skylten finns uppe om det skulle inträffa en katastrof. Det handlar om allt från krig och naturkatastrofer till trafikolyckor. Om vägen inte längre är farbar ska trafikanterna snabbt ledas om till en alternativ väg.
– Märket sitter uppe permanent och används för utmärkning till en alternativ väg. Märket repeteras utmed hela den vägen tills man kommer tillbaka in på den ordinarie vägen igen, men på en annan plats, säger Felicia Danielsson.

Katastroftänkande ingår i planeringen
Med permanenta omledningsmärken slipper polisen och Trafikverket att leda om trafiken om det händer något plötsligt. Det sparar både tid och resurser till samhället. Problemet är bara att de flesta trafikanter inte har en aning om vad det betyder.
– Meningen med märket är att trafikanten själv ska kunna hitta en alternativ väg vid till exempel en olycka. Blåljus och driftpersonal kanske inte har hunnit ut till platsen eller kan komma fram på grund av något hinder, säger Felicia Danielsson.

Svenskarna behöver lära sig alla vägmärken. Det står faktiskt i lagen att vi har ett ansvar att känna till trafikreglerna för att få köra bil.
– Köer och trafikstockning kan innebära att det bli svårt för räddningstjänsten att komma fram och därför är det också viktigt att vi kan leda bort trafiken från den ordinarie vägen.

Skillnaden mellan permanent omledningsväg och tillfällig omledningsväg

F15 – permanent omledningsväg	Tillfällig omledning
Vit botten, blå ram och blå siffra	Vanligen orange botten och svart symbol/text
Sitter permanent längs en i förväg bestämd reservväg	Sätts upp vid exempelvis vägarbete, olycka eller akut avstängning
Numret visar vilken ordinarie väg omledningen ersätter	Pilar och ibland ortnamn visar den aktuella omvägen
Märket kan finnas där även när huvudvägen är öppen	Gäller medan den aktuella trafikomläggningen pågår

LÄS MER:

Carup kan avslöja att EU:s nya krav på förarsystem stoppar poliser under utryckning.  Den lagstadgade systemen är inte anpassade för blåljusbilar.
– Det här har alla poliser varit med om, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson till Carup.

EU-politikerna har stiftat lagar som sätter käppar i hjulet för blåljuspersonalen. I Nederländerna varnar ambulansfacket för att liv kan vara i fara. Nu kan Carup avslöja att svensk polis drabbats av EU:s krav på körhjälpmedel. Flera av systemen som ska hjälpa vanliga bilister går igång och försöker stoppa utryckningar. 
– Det är autobromsen som slår i under utryckning. Plötsligt stannar bilen och säkerhetsbältet snörps åt så att man nästan kvävs, säger Joakim Abrahamsson till Carup.

EU har lagstiftat om att moderna bilar måste vara utrustade med en massa ny säkerhetslullull. Det är allt från filhållningsassistent, förarkamera till autobroms. De folkvalda hade säkert goda avsikter. Men i verkligheten ställer det till problem. Och det finns inget undantag för blåljusbilar.
– Jag skulle inte vilja säga att det är farligt. Det händer ibland och man får försöka strunta i det och köra vidare, säger Joakim Abrahamsson.

Tar tag i ratten
Filhållningsassistenten tar tag i ratten. Det är inte det största bekymret. Det kan poliserna leva med. Däremot är autobromsen något som irriterar dem i vardagen.
– Filhållningen är inget större bekymmer. Det är autobromsen som ställer till det. Men jag tror inte att vi upplever det som ett större bekymmer, säger Joakim Abrahamsson.

Polismyndigheten utbildar sina anställda hur man hanterar de här moderna systemen under uttryckning.
– Vi utbildar i hur poliserna kan hantera system när de behöver göra det i till exempel utryckningskörning, säger Ulf Granath på polisens fordonsenhet till Carup.

Muttrar ibland
En och annan polis har muttrat över de här systemen. Även när Ulf lyssnade.
– Någon kan ha synpunkt, men det är till för att rädda liv, så det gör att de accepterar och hanterar det, säger han.

Poliserna verkar inte uppskatta nymodigheterna.
– De som går att stänga av, de stänger vi av. Och det är inte så mycket mer man kan göra, säger Joakim Abrahamsson.

Ambulanspersonal larmar
I Nederländerna har det väckt debatt. Där slår ambulanspersonalen larm.
– Ett onödigt nödstopp kan vara livshotande för en kritiskt sjuk patient, har Francis van Diem, verksamhetschef på den holländska ambulanstjänsten. 

Vi på Carup har talat med det svenska vårdfacket och ambulansfacket om de har hört samma saker av sina medlemmar. Men många ambulanser är av äldre årgång och har inte de nya systemen. 
– Jag har inte hört något, men ska ta vidare frågan och kolla med våra medlemmar, säger Henrik Johansson på Ambulansfacket till Carup.

Samma sak säger hans kollegor.
– Nej, vi har inte hört något heller, säger Vårdfacket. 

Sveriges kommuner och regioner har många medlemmar som sköter blåljusverksamhet. Där är problemet också nytt.
– Vi har inte hört något heller, säger de.
LÄS MER: