Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Lita inte på hastighetsmätaren. Så fort kan du köra utan att polisen tar dig. – Åklagaren tar inte upp det om hastigheten är under sex kilometer i timmen för mycket, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson.
Du kan egentligen köra ganska mycket för fort på mätaren utan att något händer. Enligt polisens kalkyler måste du upp över tio kilometer i timmen över hastighetsbegränsningen för att polisen ska vinka in dig. Nu ska vi förklara varför. – Om man håller 90 kilometer i timmen så visar lasern kanske 82 kilometer i timmen och det kommer inte åklagaren att ta upp, säger Joakim Abrahamsson.
Sedan ska vi tänka på att alla bilar har hastighetsmätare som visar för mycket. Det är lag på detta för att inte folk ska köra för fort utan att veta om det. – Felmarginalen är omkring fem procent uppåt, det betyder att om din mätare visar 100 så är det egentligen bara 95.
De allra flesta bilar har en hastighetsmätare som visar högre siffror än vad bilens egentliga hastighet är.
Polisen använder fortfarande laser för att mäta hastigheten. Det är ett effektivt sätt att avslöja fortkörare. Samtidigt är den inställd på en felmarginal och ger bilisterna lite rabatt. – Sedan drar lasern av tre kilometer i timmen, så man måste upp i ganska höga hastigheter innan man blir stoppad och rapporterad.
Vissa skyller på hastighetsmätaren Det finns fortkörare som blir desperata och försöker komma undan till varje pris. En del påstår att det är fel på hastighetsmätaren. – Senast i torsdags stoppade vi en som det var risk för att bli av med körkortet. Denne påstod att hans hastighetsmätare inte visat mer än 120 kilometer i timmen. Men då kunde vi göra en flygande besiktning och se att det inte var något fel på mätaren.
Trafikpolisen Joakim Abrahamsson.
Däcken kan faktiskt också spela roll för hastighetsmätaren. – Om däcken är slitna så rullar det mer på ett varv än när det var nytt. Då rullar det snabbare och hastighetsmätaren visar ännu mer än om däcket skulle vara nytt, säger Dennis Alexis på Swedish Tire & Rim Organization.
Om du ska byta däck och fälg till en större diameter kan hastighetsmätaren slå fel. I vissa fall kan den till och med visa för lite. Och då finns det risk att du blir stoppad av polis. – Man får byta däck och fälg om det håller sig inom fem procents marginal för att inte hastighetsmätaren ska visa fel och du kör ovetandes för fort, säger Dennis Alexis.
Så fungerar hastighetsmätaren
Säkerhetsmarginal: Biltillverkare programmerar mätaren att visa mer, oftast 5-10 procent för mycket, för att förhindra fortkörning.
Däckdimensioner: Byte till däck med mindre diameter eller slitna däck gör att hjulet roterar fler varv, vilket får mätaren att visa en högre hastighet än verkligheten.
Lagkrav: Hastighetsmätaren får aldrig visa en lägre hastighet än den verkliga, vilket är varför man lägger sig med god marginal över
Kontroll: Använd GPS eller en extern hastighetsmätarapp för att kontrollera faktiska farten.
Så mycket felvisning är tillåten hos hastighetsmätare:
Din hastighetsmätaren får aldrig visa mindre än verklig hastighet. Högsta tillåtna felvisning EG-typgodkända bilar, fr o m 1997 och alla bilar tagna i bruk 1/7 2010 eller senare, enligt 2013:63 kap 38, 54§ 75/443/EEG (2 kap,21§1): enligt formeln V1 – V2≤V2/10+4 (där V1 är visad hastighet och V2 är verklig. Den högsta farten mätaren får visa är
en hastighetsmätare vid en verklig hastighet av 40 km/h får visa upp till 48 km/h. en hastighetsmätare vid en verklig hastighet av 50 km/h får visa upp till 59 km/h. en hastighetsmätare vid en verklig hastighet av 70 km/h får visa upp till 81 km/h. en hastighetsmätare vid en verklig hastighet av 90 km/h får visa upp till 103 km/h. en hastighetsmätare vid en verklig hastighet av 110 km/h får visa upp till 125 km/h. Källa: EU/FN
Verklig hastighet när hastighetsmätaren visade 80 km/h
Skoda Kodiaq 77 km/h VW Tiguan 77 km/h BMW i3 76 km/h Hyundai Ioniq 75 km/h Källa: NAF /Dagbladet
Du kan bryta mot lagen när du tvättar bilen hemma. Regeln som avgör missas av många svenskar. Och kan i värsta fall leda till böter eller värre.
Att dra fram slang och svamp på uppfarten känns som en enkel lösning. Men det många missar är vad som händer efteråt. Vattnet som rinner av bilen innehåller ofta olja, tungmetaller och kemikalier och på gatan leds det rakt ut i dagvattnet. Det vattnet renas sällan innan det hamnar i naturen. Det är här reglerna slår till och du kan få böter.
Enligt miljöbalken får du inte släppa ut förorenat vatten. Därför kan en helt vanlig biltvätt hemma bryta mot lagen även om det inte finns ett tydligt förbud i hela landet. Men på vissa platser är det ännu hårdare. I så kallade vattenskyddsområden där vårt dricksvatten skyddas kan det vara direkt förbjudet att tvätta bilen på uppfarten eller gatan. Och det gäller fler än många tror.
100 000-tals svenskar har sina bostäder i vattenskyddsområden. Då kan en oskyldig biltvätt sluta i rättsliga åtgärder. Karta: Naturvårdsverket
Hundratusentals svenskar bor i sådana områden. Kostnaden för att bryta mot förbudet varierar beroende på kommun och hur allvarligt det bedöms. I många fall handlar det om böter på flera tusen kronor. I värre fall kan det klassas som miljöbrott, vilket kan ge ännu högre straff. Samtidigt är skillnaden mot en vanlig biltvätt tydlig. Där samlas smutsvattnet upp och renas innan det släpps vidare. Hemma rinner det fritt och kan i värsta fall nå sjöar och grundvatten.
En enkel biltvätt på fel plats kan alltså bli en fråga för lagen och slå direkt mot plånboken. Miljöbalken gäller alla, oavsett om du bor i ett specifikt vattenskyddsområde eller inte. Enligt lagen har du som privatperson alltid ett eget ansvar att se till att du inte förorenar din omgivning. Att tvätta bilen hemma är inte förbjudet överallt men det gäller att ha koll på vad som gäller där du bor. Är du osäker är en godkänd biltvätt det säkraste alternativ.
Tvätta bilen hemma – viktigt att tänka på Om du inte bor i ett vattenskyddsområde och väljer att tvätta hemma, bör du följa dessa steg för att minimera skadorna på miljön.
Välj rätt tvättplats: Ställ bilen på gräs eller grus. Då fungerar marken som ett naturligt filter som binder upp metaller och bryter ner vissa kemikalier innan de når grundvattnet. Tvätta aldrig bilen på asfalterad gata eller garageuppfart där vattnet rinner ner i dagvattenbrunnen.
Använd miljömärkta produkter: Välj schampo och bilvårdsprodukter märkta med Svanen eller Bra Miljöval. Dessa är biologiskt nedbrytbara och mindre giftiga för vattenlevande organismer.
Skippa avfettningen hemma: Kallavfettning är mycket miljöskadligt och bör endast användas i en tvätthall där det finns oljeavskiljare som kan fånga upp gifterna.
Tvätta oftare (utan kemikalier): Om du spolar av bilen ofta med bara vatten (utan schampo) får smutsen inte fäste lika hårt, vilket minskar behovet av starka rengöringsmedel.
Gör-det-själv-hallar: Det absolut bästa för miljön är att åka till en kontrollerad tvättanläggning. Där renas vattnet i flera steg och tungmetaller samlas upp istället för att hamna i våra sjöar.
Om du bor i ett vattenskyddsområde: I ett vattenskyddsområde är reglerna extra stränga för att säkra vårt dricksvatten. Här är det ofta helt förbjudet att tvätta bilen på asfalt eller andra hårda ytor, eftersom det förorenade vattnet rinner orenat ner i dagvattenbrunnar. Om tvätt överhuvudtaget tillåts måste den ske på gräs eller grus så att marken kan filtrera vattnet.
Eftersom lokala föreskrifter varierar och vissa områden kräver särskilda tillstånd, bör du alltid kontrollera vad som gäller i just din kommun eller via Naturvårdsverkets karta “Skyddad natur”. Påföljden för de flesta typer av miljöbrott som regleras i 29 kap miljöbalken är böter eller fängelse i högst två år. Straffet för grovt miljöbrott är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Ett enkelt fel slutade i en ekonomisk katastrof för en Volvoägare. Nu visar mekanikern hur felaktiga reparationer kan förstöra en bil och orsaka stillestånd i nio månader. – De har orsakat skador för över 45 000 kronor på grund av ren okunnighet, säger verkstadsägaren Vadim Braia.
Historien om den här Volvo XC90:n från 2015 är en varning till alla bilägare om vikten av att välja rätt verkstad. Allt började i juli 2025 när ägaren fick problem med rattlåset – ett känt och relativt enkelt fel på modellen. Men istället för en snabb reparation på två timmar, inleddes en kedja av händelser som i efterhand verkar hämtade ur en skräckfilm för bilister.
Vadim Braia, som driver en specialiserad Volvoverkstad i Rumänien, blev chockad när han till slut tog emot fordonet. – Jag hade lovat att inte lägga upp fler sådana här fall, men jag kan inte låta bli när en bil ser ut så här. Den kom hit helt isärplockad överallt, säger Vadim Braia i ett videoklipp.
De tidigare mekanikerna, som Vadim ironiskt kallar för “IT-experter”, förstod inte hur bilens elsystem kommunicerade. I sina desperata försök att hitta felet började de bända i känsliga styrmoduler. – Den ”smarta” killen som gjorde alla improvisationer körde in en skruvmejsel i ECM-modulen (motorstyrdonet) för att bända upp höljet. Problemet är att han gjorde det med batteriet anslutet. Han kortslöt kretskortet och lyckades bränna både ECM och ABS-datorn samtidigt, förklarar Vadim Braia.
Resultatet blev att bilens centrala nätverk (CAN-bus) slutade kommunicera helt. Eftersom ABS-modulen är en kritisk säkerhetsdel är det enligt lag förbjudet att montera begagnade delar, och då kom nästa bakslag: Volvo hade slut på delen i lager. Det tog månader innan en ny kunde levereras.
Volvo-mekanikern Vadim Braia rasar mot dåliga reparationer på den svenska bilen.
Skadorna som mekanikerna orsakat uppgår nu till över 4 000 euro (cirka 45 000 kronor). Det ursprungliga felet, rattlåset, hade kunnat åtgärdas för omkring 4 000 kronor. – Det är helt otroligt. Hur kan man förstöra en bil på det här sättet? Det handlar om total brist på kunskap. De har mördat bilen, säger Vadim.
Som om de tekniska misslyckandena inte vore nog, berättar Vadim om ett annat extremfall i branschen där en kund lämnat in sin bil för lackering. Verkstaden meddelade att arbetet skulle ta två månader. – Håll i er nu: verkstaden hyrde ut kundens bil till en annan person som en ersättningsbil! Kunden upptäckte att bilen rullat 60 mil medan han trodde att den stod i lackboxen. Det är helt overkligt, säger Vadim Braia.
Vadim Braia avslutar med en varning till de som försöker diagnostisera sina bilar själva med modern teknik. – Folk lagar sina bilar efter vad de läser på ChatGPT och Youtube. Förra veckan hade jag en kund som krävde att få se injektionsvärden på en gammal S60 från 2004 för att ChatGPT sagt att det gick. Jag fick förklara att tekniken inte ens fanns i den modellen. Lita inte på allt som skrivs online – ta bilen till någon som faktiskt är kvalificerad att skruva på den.
Notan för felet
Ursprungligt fel: Rattlås (Ca 4 000 kr inkl. arbete).
Orsakade skador: Kortsluten ABS-modul (ca 15 000 kr) och ECM-modul (ca 20 000 kr).
Totalnota: Över 45 000 kr plus bärgningskostnader och nio månaders väntetid.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Trafikläraren slår larm om farliga beteendet i rondeller som sker varje dag. Och som ger 2 000 kronor i böter. – Han körde rakt ut – jag hann knappt reagera, säger trafikläraren Amer Adem.
Det handlar om bilister som gasar in i rondellen för att hinna före. En snabb lucka uppstår och i stället för att vänta trycker sig föraren in. Fenomenet kallas ofta för en “rivstart” och sker trots att reglerna är tydliga. – Han körde rakt ut – jag hann knappt reagera, säger trafikläraren Amer Adem om en typisk situation i rondeller.
Enligt trafikreglerna har du alltid väjningsplikt mot trafiken som redan är inne i cirkulationen. Det gäller alla körfält och inte bara det närmaste. Ändå är det många som chansar. – Många kör in med för hög fart och vissa accelererar kraftigt för att hinna före, säger Amer.
En typisk situation i en rondell. En bil är på väg att köra in samtidigt som andra redan cirkulerar. Det är här många fel uppstår när förare chansar, gasar och försöker hinna före trots väjningsplikt.Amer Adem är till vardags trafiklärare i Vällingby.
Konsekvensen kan bli direkt kännbar. Att tränga sig in eller inte visa att man tänker stanna kan leda till böter på omkring 2 000 kronor. I vissa fall kan det även bedömas som vårdslöshet i trafik. Bakom beteendet finns ofta flera faktorer berättar trafikläraren: – Ofta handlar det om stress, okunskap och ett bristande samspel i trafiken, säger Amer Adem.
Samtidigt pekar han på att rondeller i grunden är byggda för ett lugnt och jämnt flöde men att det snabbt faller när förare börjar ta egna beslut. Och det är just där många gör bort sig. Regeln är enkel, men bryts varje dag. Den som redan är inne i rondellen har företräde. Den som gasar in och chansar riskerar inte bara 2 000 kronor i böter. Utan också att orsaka en olycka.
Väjningsplikt i rondell – det här gäller Den som ska köra in i en cirkulationsplats har väjningsplikt mot fordon som redan är inne i rondellen. Du ska därför sänka hastigheten i god tid och vara beredd att stanna. Väjningsplikten gäller trafiken i cirkulationen, inte bara bilar i det närmaste körfältet. Märket för cirkulationsplats sätts dessutom upp tillsammans med väjningsplikt eller stopplikt vid tillfarten.
Finns det övergångsställe eller cykelpassage i anslutning till rondellen gäller också särskilda regler där. Vid obevakat övergångsställe har bilisten väjningsplikt mot gående, medan reglerna för cyklister beror på om det är cykelpassage eller cykelöverfart.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
