Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Olyckskön kan bli en dyr fälla på semestern. I Tyskland är det här ett lagkrav. Missar du det kan väntar böter på flera tusen kronor.
I Sverige är många vana vid att flytta sig när blåljusen närmar sig. I Tyskland gäller något helt annat. Redan när trafiken börjar krypköra eller stanna på motorvägen måste alla bilister omedelbart skapa en så kallad räddningsgata, “Rettungsgasse”. Regeln gäller inte först när utryckningsfordonen dyker upp utan så fort kön bildas. Bilar i det vänstra körfältet ska köra så långt åt vänster som möjligt. Alla övriga körfält ska flytta sig åt höger. På så sätt bildas en fri korridor mellan det vänstra körfältet och resten av trafiken.
Då kan ambulans, polis och räddningstjänst snabbt kan ta sig fram. Regeln gäller oavsett om motorvägen har två, tre eller fyra körfält. Det finns heller ingen “väntetid”. En tysk domstol har slagit fast att räddningsgatan ska bildas direkt när trafiken går i gångfart eller stannar. Att vänta tills sirener hörs eller blåljus syns är alltså fel. Den som struntar i regeln riskerar kännbara konsekvenser. Böterna börjar på 200 euro, men om du hindrar räddningsfordon, utsätter någon för fara eller orsakar en skada kan de stiga till 320 euro vilket motsvarar ungefär 3 500 kronor, enligt Adac.
Dessutom väntar prickar i det tyska körkortsregistret och en månads körförbud i Tyskland. Samma straff kan även drabba den som utnyttjar räddningsgatan för att smita förbi kön. Många tror också att vägrenen får användas för att ge plats, men det är som huvudregel förbjudet. Den ska hållas fri, om inte polis anvisar något annat eller det är den enda möjligheten att skapa räddningsgatan. Regler om räddningsgata finns inte bara i Tyskland. Även Österrike har lagkrav på att en sådan korridor ska skapas när köer uppstår, vilket gör att svenska bilister bör känna till reglerna innan bilsemestern söderut.
Samtidigt finns det tecken på att svenska bilister redan tänker i samma banor. Nyligen hyllade trafikpolisen bilister efter en allvarlig olycka på E18, där de spontant körde ut mot vägkanterna och skapade en bred korridor för blåljusfordon. Mc-polisen beskrev det som något han knappt tidigare sett i Sverige och berättade att utryckningsfordonen kunde köra omkring en kilometer genom kön med goda marginaler. Skillnaden är att det i Tyskland inte är en uppskattad gest – där är det ett lagkrav som gäller från första minuten kön börjar bildas.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Nu har en gruvlastbil fått ett saltbatteri för första gången någonsin. Batteriet har en kapacitet på 676 kWh – och klarar kyla mycket bättre än andra batterier.
I dag är litiumjonbatterier den dominerande batterikemin för elbilar och ellastbilar. Vid den kinesiska Tangshan Sanyou-gruvan har man däremot börjat använda världens första gruvlastbil med ett saltbatteri. Till skillnad från vanliga elbilsbatterier använder detta batterityp natrium som råmaterial i stället för litium. Det bidrar med flera fördelar i miljöer där gruvlastbilar används.
Gruvlastbilen är av modellen TLE120 och kommer från Tonly Heavy Industries. Saltbatteriet på 676 kWh är framtaget av kinesiska Hina Battery. Batteriet ska kunna laddas från noll till hundra procent på 20-25 minuter och klarar av 8 000 laddningscykler. Det gör att den kommer att leva ungefär lika länge som gruvlastbilen, uppger CarNewsChina. Batteriets celler har en energitäthet på 165 Wh/kg.
Ett av Hina Batterys saltbatterier.
Saltbatterier klarar av kyla mycket bättre än litiumjonbatterier, som ofta får en stor räckviddsförlust i kallt väder. Detta gör att tekniken kan vara bättre anpassad i gruvor där det ofta är ett kyligare klimat. Jämfört med diesellastbilar släpper den nya gruvlastbilen inte ut några avgaser eller bidrar med motorbuller i gruvmiljön.
När gruvlastbilen nu är på plats kommer den att användas som vanligt för att kunna samla in verklig data. Detta kommer sedan användas till framtida produkter från företaget. I dag är den största nackdelen med saltbatterier att de har en lägre energitäthet än moderna LFP-batterier. LÄS MER:
Fartkameror saboteras varje dag. Var femte kamera längs vägarna i Frankrike uppges vara ur funktion. Kostnaden för staten räknas nu i miljarder kronor.
Fartkameror har blivit måltavlor i Frankrike. Längs landets vägar står omkring 4 700 fasta kameror – men många av dem fungerar inte längre. Anledningen är en våg av sabotage som pågått i flera år. Under det senaste decenniet har fartkameror vandaliserats vid över 49 000 tillfällen. Det motsvarar i snitt 13 attacker varje dag och metoderna är ofta brutala.
Kameror sprayas med färg så att de inte kan fotografera och slås sönder med verktyg eller sätts helt enkelt i brand. Den franska revisionsrätten beskriver problemen som ett ständigt återkommande sabotage. Vågen av skadegörelse har ofta tagit fart i samband med stora protester. Under Gula västarnas demonstrationer förstördes mängder av fartkameror och även böndernas vägblockader de senaste åren har lett till nya attacker.
Franska medier har flera gånger rapporterat om fartkameror som förstörs dagligen runt om i landet.
På tio år har den franska staten tvingats lägga omkring nära två miljarder kronor på att reparera eller ersätta förstörda fartkameror. Att byta ut en enda modern fartkamera kostar omkring 2,2 miljoner kronor. Bakom ilskan finns ett utbrett missnöje bland många bilister. Nathalie Troussard från bilistorganisationen LDC menar att många känner sig jagade av myndigheterna. – Bilister upplever att de används som en kassako, säger hon till Ad.
Missnöjet är så stort att över 90 procent av de tillfrågade i en undersökning svarade att de inte skulle rösta på en borgmästarkandidat som vill sätta upp fler fartkameror. Den franska regeringen håller inte med kritikerna. Myndigheterna pekar på att fortkörning och farligt körsätt ligger bakom ungefär en tredjedel av alla dödsolyckor och menar att fartkamerorna räddar liv.
Samtidigt fortsätter Frankrike sätta upp fler fartkameror. Under 2024 registrerade landets fartkameror 14,1 miljoner fortkörningar och drog in motsvarande omkring tio miljarder kronor i böter. Även svenska bilister som kör för fort under semestern kan få böterna hemskickade. Bilistorganisationen tycker samtidigt att staten satsar på fel saker. I stället för fler fartkameror borde pengarna läggas på att rusta upp vägarna: – Dålig asfalt, potthål och bristande infrastruktur spelar också en stor roll i många dödsolyckor.
Ilskan mot kamerorna är samtidigt inte begränsad till stora protester. Förra året greps en 78-årig man precis innan han skulle kasta en färgbomb mot en fartkamera. Hans körkort hade nyligen dragits in. Vissa kameror har också blivit ökända. En av de mest omtalade står längs RN109 utanför Montpellier. Kameran registrerar ibland över 1 000 fortkörare på ett enda dygn. Det innebär att den i genomsnitt tar en ny bild var 85:e sekund, enligt Ad. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Efter 10 000 mil plockades bilarna isär del för del. Två bilar visade sig hålla bättre än Toyotas evighetsmaskin. En var helt överlägsen.
Tusentals mil på vägarna och sedan fullständig isärplockning ner till sista skruven. Det är så tyska Auto Bild avslöjar hur bilar egentligen håller för. Nu har man sammanställt listan över de tio bästa småbilarna och till en mångas förvåning är det ingen Toyota högst upp på pallen med minst fel.
De tio småbilarna har körts i ett långtidstest på exakt 100 000 kilometer. När milen är avverkade slutar testet inte utan man kan säga att det riktiga testet då börjar. Bilarna demonteras helt och granskas del för del för att hitta rost, slitage, elproblem och dolda konstruktionsmissar som inte märks under vanlig körning. Resultatet är ett unikt facit över vilka modeller som håller ihop i verkligheten och vilka som riskerar dyra överraskningar som begagnade.
Suzuki Swift Sport. Skoda Fabia Monte Carlo.
Suzuki Swift Sport stod för det bästa resultatet. Bilen har en 1,4-liters turboladdad motor och klarade 10 000 mil utan ett enda problem. Enda anmärkningen kom först när karossen plockades isär och man upptäckte rost i bakre längsgående balkarna vilket totalt gav den tre felpoäng.
Toyota kammar inte hem någon andraplats heller. Där hittar vi i stället Skoda Fabia Monte Carlo. Bilen delar samma MQB-A0-plattform som nya Volkswagen Polo. Skodan hyllas för sina goda utrymmen, rimliga pris och säkerhet. Den klarade testet väldigt bra också med endast sex felpoäng. På tredjeplatsen hittar vi till slut en Toyota och det är Yaris Hybrid. Toyotan visade upp den förväntade driftsäkerheten men hade flera oväntade rostangrepp vid demonteringen. Den fick totalt 13 felpoäng.
