Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Smutsiga toaletter, trasig utrustning och övergivna vrak. Här är rastplatserna på Europas viktigaste motorvägar som bilisterna helst vill undvika.
Den som stannar för en snabb paus längs tyska Autobahn kan hamna på en rastplats där nästan ingenting fungerar. Tyska motorklubben ADAC har granskat 50 obemannade rastplatser längs landets motorvägar. Samtliga ingick även i ett motsvarande test 2022, vilket gör utvecklingen extra tydlig och den visar att det går åt fel håll. Nästan varannan rastplats fick betyget dålig eller mycket dålig.
Bara 18 procent bedömdes som bra, jämfört med 40 procent fyra år tidigare. Inte en enda av de granskade anläggningarna nådde högsta betyg. Den stora äckelfällan finns på toaletterna. Hela 62 procent av rastplatserna fick underkänt eller bottenbetyg för sina sanitära anläggningar. På sex platser var problemen så allvarliga att ADAC delade ut ett helt eller delvis nollresultat eftersom toaletter var avstängda.
ADAC har granskat rastplatserna längs Autobahn. En väg många svenskar passerar på bilresan ner genom Europa. Foton: ADAC
På andra platser saknades toalettpapper och tvål medan handtorkar och annan utrustning inte fungerade. Testarna möttes också av smutsiga golv, nedstänkta väggar och toaletter där skräp låg utspritt runt sitsarna. Även handikappanpassade toaletter hade på många håll stora brister. Problemen stannade inte inne i byggnaderna. På 96 procent av rastplatserna hittades någon form av skadegörelse.
Det handlade om graffiti, förstörd utrustning och mängder av klistermärken. På vissa platser hade skyltar täckts så kraftigt att informationen knappt gick att läsa. På åtta av de 50 rastplatserna stod dessutom skrotbilar parkerade. Bilder från testet visar fordon som blivit av med flera hjul och lämnats stående på bromsskivorna. Samtidigt saknades en nödtelefon helt på var femte rastplats.
På flera rastplatser hittade man övergivna bilar. Foto: ADAC
För bilister med släp, husvagn eller husbil väntar ytterligare problem. På 38 procent av platserna saknades särskilda parkeringsplatser för längre ekipage. Bara två rastplatser hade lekplats och ingen erbjöd färskvatten för husbilar. Det mest grundläggande fungerade däremot oftast. ADAC bedömde att de flesta rastplatser var trafiksäkert utformade, samtliga hade mobiltäckning och toalettbyggnaderna var upplysta på natten. Men säkerhetskänslan fick ändå bara godkänt, bland annat på grund av dålig belysning på parkeringsytorna och toaletter som låg avskilt.
En enkät bland rastplatsernas besökare visar varför många ändå stannar. 61 procent uppgav att de använde platsen eftersom den helt enkelt var närmast när behovet uppstod. Elva rastplatser fick testets allra lägsta helhetsbetyg: Wittenhorst, Hundscheide, Niedmündung, Fuchsberg-West, Am Pommer, Wüstenforst, Brühlgraben, Ostseeblick Nord, Nadelöhr, Spitzenrheinhof och Stadtwald. Samtliga ligger längs stora tyska motorvägar och riskerar att bli ett obehagligt stopp för semesterfirare på väg genom Europa. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Den runda ratten kan vara på väg bort. Peugeot presenterar en helt ny typ av ratt som saknar fysisk koppling till hjulen. Och redan nästa år ska tekniken rulla ut på vägarna.
Peugeots nya ratt saknar helt den mekaniska koppling till framhjulen som har funnits i bilar i över 100 år. I stället skickas förarens styrutslag elektroniskt via kablar till elmotorer som vrider hjulen. Tekniken kallas steer-by-wire och innebär att den traditionella rattstången försvinner. Därmed öppnas också möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Peugeot lovar att föraren ska slippa flytta händerna runt ratten i rondeller, korsningar och vid parkering.
Den nya ratten som fått namnet Hypersquare behöver bara vridas en bråkdel så mycket som en vanlig ratt. Vid låg fart blir styrningen extra direkt för att göra manövrering enklare. På motorvägen lugnas den i stället ner för att ge en stabilare känsla. Samtidigt ska systemet kunna filtrera bort stötar och vibrationer från vägen. Sensorer vid hjulen känner av underlaget medan elektronik återskapar den information som föraren faktiskt behöver känna i händerna. Tanken är att bilen fortfarande ska förmedla när greppet försämras men utan onödiga ryck och störningar.
Att ta bort rattstången är däremot ingen liten förändring. Om elektroniken slutar fungera finns ingen mekanisk reservväg till hjulen. Därför har Peugeot byggt systemet med dubbla elmotorer och flera reservsystem som ska kunna ta över om något går fel. Själva ratten ser också annorlunda ut än allt vi är vana vid. Den är rektangulär med fyra stora öppningar i stället för en traditionell rattkrans. Formen ska ge bättre sikt mot instrumenten och samtidigt frigöra mer plats för förarens ben, menar tillverkaren.
Hittills har tekniken testats i en ombyggd Peugeot e-2008. Men det handlar inte om något avlägset koncept. Redan 2027 väntas nästa generation av Peugeot 208 bli först ut med den nya lösningen. Där avgörs framtiden för projektet. Lyckas Peugeot övertyga kunderna kan den klassiska rattstången vara på väg att försvinna från vanliga bilar. Misslyckas satsningen riskerar Hypersquare att bli ännu ett av bilvärldens många framtidslöften som aldrig slog igenom.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Bilar utrustade med Teslas helt självkörande mjukvara, FSD (Full Self-Driving), har hittills kört efter exakt samma mall. Men nu meddelar Elon Musk en stor förändring: systemet skrotar sin “one-size-fits-all”-logik för att i stället bli helt personligt och lära sig hur just du vill köra.
Beskedet kom efter att kände Tesla-fanset Whole Mars Catalog på X klagat över ett välkänt problem med FSD-systemet. Användaren irriterade sig på att bilen gång på gång lämnade de amerikanska samåkningsfilerna (så kallade HOV-filer) och svängde ut i vanliga trafikstockningar helt i onödan.
Elon Musk reagerade snabbt på kritiken på X och svarade direkt: – Fordonet kommer att börja komma ihåg dina specifika mänskliga ingripanden och justera sig därefter baserat på varje individs preferenser.
Slut på enhetlig körstil Att mänskliga förare fattar olika beslut i trafiken är självklart, men Teslas neurala nätverk har fram tills nu tränats för att efterlikna en enhetlig, kollektiv körstil. Med den nya uppdateringen ska FSD i stället kunna hantera samma trafiksituation på flera olika sätt, helt beroende på vem som sitter bakom ratten.
Ett av de tydligaste exemplen där mänskliga förare skiljer sig åt är parkering. Vissa backar konsekvent in i en parkeringsruta medan andra kör in med fronten först. Enligt Musk kommer FSD framöver att lära sig ägarens specifika parkeringsmönster, så att bilen alltid parkerar på exakt det ställe och det sätt som föredras – oavsett om det är hemma på garageuppfarten, vid kontoret eller utanför skolan.
Läser av dina ingripanden Förändringen sker i ett läge där Tesla nyligen har infört en ny feedbackmeny på bilarnas skärmar. Varje gång en förare rycker in och tar över ratten från FSD, dyker menyn upp och ber om en förklaring till ingripandet. Genom att analysera denna data kan Tesla inte bara fixa buggar på en global nivå, utan det lokala systemet i den specifika bilen kan också lära sig att anpassa sig. Om du upprepade gånger tar över ratten för att korrigera ett beteende, kommer bilens AI att förstå din preferens och ändra sin strategi till nästa gång.
Tesla Full Self Driving Supervised har redan godkänts i flera europeiska länder, bland annat Danmark. Men här i Sverige får vi vänta. Svenska Trafikverket vill att systemet ska stoppas i nuvarande form eftersom det tillåter fortkörning. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Ett allvarligt tillverkningsfel tvingar nu Mercedes-Benz att återkalla flera av sina populäraste lastbilsmodeller. Kritiska komponenter i styrsystemet riskerar att gå av. Föraren plötsligt kan förlora kontrollen över det tunga fordonet.
Det är via EU:s varningssystem för farliga produkter som larmet om säkerhetsbristen hos den tyska fordonsjätten nu går ut. Felet berör flera av märkets tunga och medeltunga lastbilar, inklusive den helt eldrivna modellen eActros, som tillverkats under hösten och vintern 2025/2026.
Tillverkningsfel i fabriken Orsaken till den omfattande återkallelsen är en allvarlig miss under produktionsfasen. Enligt varningsrapporten hos EU-kommissionen har flera kritiska styrkomponenter inte härdats på ett korrekt sätt i fabriken. Det handlar om styrstänger, tryckstänger och dragstänger. Den bristfälliga härdningen leder till att metallen i dessa delar försvagas med tiden och slits ut onormalt snabbt.
Riskerar att gå av vid låga hastigheter Konsekvenserna ute på vägarna kan bli allvarliga. Om metallen ger vika kan styrkomponenterna brista helt. Enligt rapporten är risken för ett totalt haveri som allra störst när ratten vrids vid låga hastigheter, till exempel vid rangering, stadskörning eller parkering. Skulle en styrstång gå av förlorar föraren omedelbart förmågan att styra lastbilen, vilket drastiskt ökar risken för svåra olyckor.
Fakta om återkallelsen:
• Berörda modeller: Mercedes-Benz Actros, Arocs, Atego och eActros. • Produktionsdatum: Bilar tillverkade mellan 22 augusti 2025 och 28 januari 2026. • Intern återkallelsekod: KUGESPU. • Åtgärd: Återkallelse av berörda fordon från kommersiella användare (startade 10 juli 2026).
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
