Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Muskelbilen blev stulen 1993. I 33 år var bilen borta. Men nu har polisen hittat den – av en ren slump. – Efter mer än tre decennier är klassikern äntligen tillbaka, skriver delstatspolisen i Kalifornien.
Året var 1993 i den lilla området San Mateo County, söder om San Francisco. Där och då blev en Chevrolet Chevelle av årsmodell 1971 stulen. När polisen fick in anmälan letade de aktivt efter musikelbilen, men det hittade inga spår. Ägaren tvingades inse att bilen var borta. Nu har det gått 33 år sedan dess, och historien har tagit en mycket oväntad vändning, uppger delstatspolisen i Kalifornien på Facebook.
Det var i staden Auburn, drygt 20 mil in i landet som en polispatrull uppmärksammade en Chevelle. De bestämde sig för att göra en rutinmässig kontroll av muskelbilen, och granskade bilens VIN-nummer. Vid kontrollen upptäckte poliserna att någonting inte stämde med numret. Bilen togs i beslag, och polisen spårade bilens ursprungliga identitet. Där dök träffen upp i polisregistret: bilen anmäldes stulen i San Mateo 1993. – En vidare utredning avslöjade att fordonet som stod framför dem var exakt samma 1971 års Chevelle som anmälts stulen för 33 år sedan, skriver delstatspolisen i Kalifornien.
Chevrolet Chevelle. Bild: Chevrolette
Flera pusselbitar saknas Hur muskelbilen hamnade över 20 mil från brottsplatsen är ännu oklart. Likaså vad som har hänt under de 33 åren. Men tack vare samarbetet mellan polisen i Auburn och San Mateo kunde bilens historia bekräftas. Kort därefter kunde polisen överlämna nycklarna till den ursprungliga ägaren. – Efter mer än tre decennier är den här klassikern äntligen tillbaka där den hör hemma, skriver delstatspolisen i Kalifornien.
På bilderna från polisens sociala medier syns mannen skina av lycka, tillsammans med sin familj och sin återfunna bil. Och reaktionen bland lokalbefolkningen har varit enorm. Många gläds med familjen. Andra känner medlidande med bilens senaste ägare. Mycket tyder på att köparen trodde att det var en helt laglig affär. – Om killen som köpte bilen trodde att allt var grönt, då borde någon bjöda honom på en starköl. En riktigt sur situation, konstaterar en av många som följt det osannolika ödet, lyder en kommentar.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Riksdagsledamot vill tillåta fortkörningar. Då ska bilister få köra 20 km/h för fort. – Det är politiskt korrekta politiker som hatar bilar som kommit på den här lagen, säger Robert Stenkvist (SD).
Rikdsdagsmannen Robert Stenkvist har lagt fram ett lagförslag om att vi ska få köra 20 km/h för fort vid omkörningar. Idén fick han under en omkörning som slutade med böter. – Jag kom körande genom Botkyrka. Framför mig låg en båttrailer som läckte vätska. Då tänkte jag att det var bäst att köra om, säger han.
Snart kom han fram till ett vägavsnitt med en omkörningsfil. Robert blinkade vänster och gick ut för att köra om. Allt gick som det skulle. Om det inte var för att något lurade högt där uppe. – På en gångbro stod polisen med sin laser. De stoppade mig och gav mig böter. Jag sa inget om den saken för att jag faktiskt kört för fort, säger han.
Trafikverket vill sänka hastigheter i Sverige. Men nu vill en riksdagsman gå åt andra hållet och tillåta fortkörning – när du kör om. Foto: Trafikverket
Sådde ett frö Händelsen sådde ett frö i den här politikerns hjärna. Han gick och grunnade på händelsen och funderade på om man inte skulle ta upp hela den här saken till diskussion. – Om det ligger någon framför dig i 65 på en 70 väg, ska man inte köra några kilometer för fort för att kunna köra om? Jag tycker att det handlar om en trafiksäkerhetsfråga, säger han.
Robert har skrivit en motion till Sveriges riksdag. Det här är en fråga som engagerar många. – Jag skrev från början att man skulle få köra 10 procent för fort. Men egentligen borde kanske 15 eller 20 procent vara rimligare för att man ska kunna komma förbi ordentligt och säkert, säger han.
Polisen ger tummen upp Vi på Carup har pratat med svenska trafikpoliser vad de tycker om saken. Med dagens lagar får man inte köra för fort vid en omkörning. Inte ens om bilen framför dig krypkör och du behöver komma om snabbt av säkerhetsskäl. – Egentligen är det ingen dum idé. Om man har en 70-väg där någon ligger i 60 och du ska köra om. Om du höjer hastigheten betyder det att du tillbringar mindre tid i ett mötande körfält, säger Joakim Abrahamsson.
Polisen använder redan den här metoden när de tränar. Att trampa på gasen vid en omkörning gör trafiken säkrare. Då kommer det omkörande fordonet snabbare förbi. – Principen är faktiskt ganska bra, det påminner en hel del om hur vi tränar våra aspiranter och hur de ska köra polisbil, avslutar Joakim Abrahamsson.
Finns redan I bland annat Spanien är det redan tillåtet att köra för fort vid omkörningar. Där har trafiksäkerhetsforskning visat att det gör trafiken bättre och tryggare för trafikanterna. – Det här måste folk förstå annars är de nog lite dumma i huvudet, säger Robert Stenkvist.
Det här är en fråga som engagerar den här Sverigedemokraterna. Han tänker fortsätta jobba för att få igenom sitt förslag. – Jag har inga förväntningar på att få igenom en lagändring nu. Men om man börjar så ett frö så kan det komma med tiden, avslutar Robert Stenkvist.
Grundläggande regler vid omkörning:
Du ska i regel alltid köra om till vänster. Kontrollera sikt, speglar och dolda vinklar innan du påbörjar manövern.
Höger sida: Omkörning på höger sida är tillåtet om vägen har minst två markerade körfält i samma färdriktning och hastighetsbegränsningen är 70 km/h eller lägre. Det är även tillåtet om fordonet framför svänger eller tydligt förbereder en vänstersväng.
Hastighet: Du får inte köra fortare än den tillåtna hastighetsbegränsningen under omkörningen.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Elbilsägare fick räkning på 165 000 kr för laddning
En elbilsägare fick tidernas laddnota. Laddade sin elbil en kort stund – men fick en räkning 165 000 kronor.
En kanadensisk ägare till elbilen Kia EV9 fick en chock när en faktura från laddbolaget trillade ner i brevlådan. Räkningen för en enda laddning landade på 22 308 kanadensiska dollar – över 165 000 svenska kronor. Det var i maj 2025 som bilägaren pluggade in sin Kia EV9 i en så kallad Level 2-laddare från nätverket Hypercharge.
Vad bilägaren inte visste var att stolpen tappade kontakten med laddbolagets servrar mitt under laddningen. Systemet registrerade därför aldrig att kabeln drogs ur, utan lät timmätaren rulla oavbrutet ända fram till den 25 augusti 2026.
Resultatet blev att laddbolagets automatiska faktureringssystem tog betalt för en sammanhängande laddsession på över 15 månader. Att räkningen sköt i höjden beror på att laddnätverket tillämpar timtaxa. Eftersom mätaren stod och snurrade i över 460 dagar blev summan astronomisk.
Det mest anmärkningsvärda på fakturan är den faktiska energimängden. Under hela den 15 månader långa “laddningen” förbrukades endast 4,91 kWh, vilket motsvarar ungefär en halvtimmes normal laddning på en AC-stolpe. Enligt laddbolaget Hypercharge ska Kia-ägaren hal laddat från den 17 maj 2025 – till 25 augusti 2026 (1 år, 3 månader och 7 dagar).
Av fakturan framgår att laddstolpen “var utom kommunikation” när sessionen påbörjades. Operatörens system hade dessutom missat att räkna månader och år korrekt i textfältet på fakturan och angett laddtiden till “7 dagar, 18 timmar och 12 minuter”, men ändå beräknat totalkostnaden utifrån hela 15-månadersperioden.
Bilägaren, som delat med sig av händelsen på Reddit under namnet IntelliDev, har nu kontaktat Hypercharge för att bestrida räkningen. Laddsessionen har nu avslutats i systemet, så några ytterligare dygnskostnader väntar inte. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Saab-räddaren Victor Muller presenterar sin nya skapelse. Nu häpnar världskänd biljournalist över hans nya guldiga monster. – Jag älskar gulddetaljerna, säger Alex Hirschi, känd som Supercar Blondie.
Det har varit en minst sagt turbulent resa för den holländska biltillverkaren Spyker, och grundaren Victor Muller. Svenska bilentusiaster känner mest till Muller som affärsmannen som köpte Saab från GM år 2010. Det var en extremt uppmärksammad räddningsaktion, som tyvärr kantades av flera ekonomiska kriser, dramatiska turer – och slutligen en konkurs 2011. Men även turerna kring Spykers eget varumärke har varit mycket dramatiska.
Företaget har gått i konkurs, stämts, försvunnit och uppstått flera gånger om. Efter ett långt bråk i domstol 2025 fick Victor Muller till slut tillbaka rätten till namnet Spyker. Och med nya pengar från krypto-kungen Volodymyr Nosov gör bilmärket nu ännu en comeback. För bara några veckor sedan avtäckte Spyker modellen. Nu har bilprofilen Alex Hirschi tittat närmare på den sällsynta dyrgripen. – Wow, titta på det där, hur snyggt är inte det? inleder Hirschi när hon tittar på inredningen.
Bilen heter Spyker Preliator. Den tillverkas i en extremt begränsad upplaga på 25 exemplar i hela världen. Det som kanske utmärker bilen mest är de många detaljerna i roséguld, som finns både utanpå och inuti bilen. – Här fram finns en plakett där det står “1 av 25”, och där står även Preliator, vilket betyder krigare på latin, säger Alex Hirschi.
Inledningen är handgjord och har mängder med små detaljer i guld. Till och med pedalen är guldig. Och dessutom är den skapad på ett relativt oväntat sätt. – Jag älskar det här eftersom den är manuell och allt det här är synligt. Och pedalerna, de är så snygga. De är helt 3D-printade.
Bilen har bland annat en plankett där det står “1 av 25”. (I/XXV). Där står även “Preliator”, vilket betyder krigare på latin. Bild: Supercar Blondie / YouTube.Bilen hyllas för sina många gulddetaljer. Bild: Spyker
Spyker inledde sin historia med att bygga flygplan i början av 1900-talet. Som en hyllning har modellen även fått flera detaljer med inspiration från flyghistorian. Till exempel är baklyktorna designade för att likna efterbrännkammarna på ett modernt jetplan. – Jag tycker det är en så cool detalj, säger Hirschi.
Men det handlar inte bara om utseende och skinande metall. Bilen har en maffig V8-motor på hela 800 hästkrafter under huven. Slutligen väntas modellen få ett startpris på cirka 1,5 miljoner euro (drygt 16,6 miljoner kronor). Det är en minst sagt hög summa. Nu återstår det att se om Victor Muller lyckas rejält den här gången.
Victor Mullers karriärresa
1. Bakgrund och tidig karriär (1980–1990-talet)
Utbildning: Examen i juridik vid Universitetet i Leiden.
Advokat: Arbetade från 1984 som advokat i Amsterdam på advokatbyrån Baker & McKenzie.
Klädbranschen: Klev in i affärsvärlden och tog bland annat klädmärket McGregor Fashion Group till börsen i Amsterdam.
2. Grundade Spyker och satsningen i Formel 1 (1999–2009)
Startade Spyker: Grundade bilmärket Spyker Cars år 1999 tillsammans med Maarten de Bruijn för att bygga handgjorda, exklusiva supersportbilar.
Formel 1: Köpte Formel 1-stallet Midland F1 år 2006 (som blev Spyker F1). Satsningen blev mycket kostsam och ledde till att bolaget drabbades av stora ekonomiska problem.
3. Saab-äventyret (2010–2011)
Köp av Saab: Köpte svenska Saab Automobile från General Motors år 2010.
Kriser och konkurs: Ägandet kantades av svår brist på pengar, stoppad produktion och intensiva försök att hitta nya investerare. I december 2011 tvingades Saab gå i konkurs.
Rättsprocesser: Muller ställdes inför rätta för bland annat grovt svindleri kopplat till Saabs konkurs, men friades helt från misstankarna av hovrätten.
4. Återkomster och nya projekt (2014–idag)
Konkurser och rättstvister: Spyker drabbades av flera ekonomiska kriser och rekonstruktioner under åren efter Saab.
Comeback för Spyker: Hösten 2025 återfick Muller rättigheterna till Spyker-namnet. Med nya investerare presenterar han nu återigen V8-superbilar (som till exempel Spyker Preliator) i extremt begränsade upplagor.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
