Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Trots att upp till 10 procent av räckvidden försvinner i svensk vinter tar Volkswagen bort värmepumpen från sina nya elbilar. Nu varnar inbytesexperter för att bilarna bokstavligen blir iskalla i Sverige. – Batterikapaciteten är väl tilltagen för kortare körningar. Värmepumpen gör mest nytta vid långkörningar, säger Marcus Thomasfolk, informationschef för Volkswagen i Sverige till Carup.
De allra flesta elbilar som säljs i Sverige har nummer värmepump som standard. Endast de enklaste instegsmodellerna saknar tekniken. Anledningen är att den kan ge elbilar uppemot 10 procent extra räckvidd under vintern. Annars måste elbilen värmas upp med ett energislukande element. Även om det är minusgrader utomhus finns det värmeenergi i luften. Värmepumpen suger in utomhusluft, men den tar också smart tillvara på den överskottsvärme som elbilens batteri och elmotorer genererar när du kör.
Volkswagen anger själva under rubriken ”smart teknik och innovation” på sina nya elbil ID. Cross och ID. Polo. –Värmepumpen värmer upp kupén i din ID. med mindre energi än ett traditionellt värmesystem. Det kan ha en positiv effekt på räckvidden.Jämfört med en bil med förbränningsmotor producerar drivkomponenterna i en elbil inte tillräckligt med spillvärme för att värma upp kupén ordentligt.
Nya elbilen VW ID. Cross säljs med ett lanseringspris på 462 000 kronor. Då ingår inte värmepump som ger längre räckvidd i kyla. Nu varnar experter för att köpa bilen i Sverige utan värmepump.
Men trots att nya elbilen Volkswagen ID. Cross säljs med ett lanseringspris på 462 000 kronor ingår inte värmepump. Experter på inbytesvärdering inom bilhandeln varnar köpare för att köpa en så dyr elbil utan värmepump. Andrahandsvärdet utan värmepump kommer bli betydligt sämre, särskilt på dyrare versioner med det större batteriet. – Värmepump är ett måste att kryssa för. Exemplar utan den blir bokstavligt talat iskalla.
Till nya elbilen ID. Polo säljer Volkswagen värmepump för en extra kostnad på 12 700 kronor. Hos nya ID. Cross är pumpen inte valbar i konfiguratorn. Volkswagen försvarar beslutet med att ta bort värmepumpen som tidigare ingått hos deras ID-modeller. Konkurrenter som Kia EV2 har den som standard på billiga instegsversioner. – Värmepump erbjuds inte som standard till de nya modellerna ID.3 Neo, ID. Polo och ID. Cross, men man kan få den som tillval. För övriga ID.-modeller är den standard. Man kan överväga det om man vet att man gör många långkörningar med sin bil. Det är vid den typen av körningar som värmepumpen har bäst effekt, säger Marcus Thomasfolk.
Ni har tidigare sagt att värmepumpar är klimatsmarta, varför har ni ändrat er? – Det finns flera skäl till det. De nya små ID.-modellerna har fått en effektivare drivlina och därmed ökar också räckvidden. Batterikapaciteten är väl tilltagen för kortare körningar. Värmepumpen gör mest nytta vid långkörningar. Eftersom vi merparten av alla körningar, särskilt med våra mindre ID.-modeller, är kortare sträckor så har vi gjort avvägningen att istället erbjuda den som tillval i ID.3 Neo, ID. Polo och ID. Cross.
Har ni övervägt att låta svenska köpare få värmepumpen på köpet, vi lever trots allt i ett av världens kallaste länder? – Hade vi gjort det så hade också prisbilden påverkats, men som sagt bedömer vi inte att den tillför samma kundvärde som tidigare av ovan nämnda skäl. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
JUST NU: Oljan rusar – så ändras bränslepriset i dag
Oljepriset mot högsta nivån på över sex veckor. Nu ändras bränslepriset igen på svenska mackar.
Under gårdagen stod bränslepriserna stilla men på onsdagen kommer en ny höjning – för ett av bränslena. Riktpriset för diesel höjs med 20 öre till 19,54 kronor per liter medan bensinen ligger kvar på 16,19 kronor per liter. Det innebär att dieseln nu har stigit med 3,40 kronor per liter sedan den tillfälliga skattesänkningen infördes den 1 juli, medan bensinen nu ligger 1,80 kronor högre än direkt efter skattesänkningenmed tre kronor.
Bakom den senaste prisuppgången finns en ny kraftig rusning på oljemarknaden. Under onsdagsmorgonen steg Brentoljan till omkring 94,8 dollar per fat. Det är en uppgång på drygt fyra procent jämfört med tisdagens stängning. Oljan handlas därmed på den högsta nivån sedan mitten av juni. Den snabba uppgången drivs av den allt mer oroliga situationen i Mellanöstern. USA har genomfört ännu en natt med attacker mot Iran samtidigt som den Iranstödda Huthirörelsen hotar fartygstrafiken i Röda havet, rapporterar Reuters.
Oljepriset når sin högsta nivå på sex veckor.
Flera oljetankers med saudisk råolja har redan tvingats ändra rutt, vilket ökar oron för störningar i världens oljeleveranser. När råoljan blir dyrare brukar effekten snabbt märkas även vid svenska pumpar. Raffinaderiernas inköpskostnader stiger och det slår successivt igenom på bensin- och dieselpriserna. För diesel finns dessutom ett extra tryck från en fortsatt ansträngd europeisk marknad, där minskad export från Ryssland och ett begränsat utbud redan pressat priserna uppåt.
För dieselbilister är skattelättnaden från den 1 juli sedan en tid tillbaka helt utraderad. Trots den tillfälligt sänkta skatten kostar det nu mer att tanka diesel än före skattesänkningen. Bensinbilister har fortfarande kvar en del av sänkningen, men marginalen krymper snabbt. Den tillfälliga skattesänkningen löper ut den 30 september. Om den inte förlängs höjs skatten igen den 1 oktober vilket innebär omkring tre kronor högre literpris, utöver eventuella fortsatta uppgångar på oljemarknaden.
Bränslepriserna sedan 1 juli när skattelättanden slog in
Datum
Bensin 95
Diesel
1 juli
14,39 kr
16,14 kr
2 juli
14,79 kr (+0,35 kr)
16,49 kr (+0,35 kr)
3 juli
14,79 kr (0,00 kr)
16,49 kr (0,00 kr)
6 juli
14,94 kr (+0,15 kr)
16,59 kr (+0,10 kr)
7 juli
14,74 kr (−0,20 kr)
16,79 kr (+0,20 kr)
8 juli
14,84 kr (+0,10 kr)
16,79 kr (0,00 kr)
9 juli
15,24 kr (+0,40 kr)
17,99 kr (+1,20 kr)
10 juli
15,09 kr (−0,15 kr)
17,59 kr (−0,40 kr)
13 juli
14,89 kr (−0,20 kr)
17,39 kr (−0,20 kr)
14 juli
14,99 kr (+0,10 kr)
17,99 kr (+0,60 kr)
15 juli
15,44 kr (+0,45 kr)
18,79 kr (+0,80 kr)
16 juli
15,79 kr (+0,35 kr)
18,79 kr (0,00 kr)
17 juli
15,94 kr (+0,15 kr)
19,14 kr (+0,35 kr)
20 juli
16,19 kr (+0,25 kr)
19,34 kr (+0,20 kr)
21 juli
16,19 kr (0,00 kr)
19,34 kr (0,00 kr)
22 juli
16,19 kr (0,00 kr)
19,54 kr (+0,20 kr)
Prisutveckling sedan 1 juli: Bensin: +1,80 kr per liter (från 14,39 till 16,19 kr) Diesel: +3,40 kr per liter (från 16,14 till 19,54 kr)
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
190 miljoner till vätgasmackar – 4 lastbilar körs i Sverige
Svenska staten har pumpat in 190 miljoner kronor i klimatbidrag i 10 nya vätgasmackar. Men bara fyra lastbilar som körs på vätgas finns i Sverige. Först efter sex dagar dök ett fordon upp för att tanka på macken.
Totalt handlar det om 190 miljoner i skattekronor som satsas på vätgasmackar. Men när SVT Nyheter granskar jättesatsningen framträder en absurd bild av en infrastruktur som ekar helt tom. Hittills har det byggts tio vätgasmackar. Men det finns bara fyra vätgaslastbilar i trafik i Sverige. Och två är testbilar hos Scania.
Vätgaskedjan Hydri och dess ägarbolag beviljades nyligen 190 miljoner kronor i statliga bidrag från Klimatklivet och Energimyndigheten för att bygga ett nätverk av vätgasstationer, med start i södra Sverige.När SVT:s reportrar besökte de nybyggda vätgasmackarna i Nykvarn och vid Nyköpingsbro stod pumparna helt stilla. Det dröjde hela sex dagar innan någon överhuvudtaget svängde in för att tanka vätgas.
Enligt SVT:s kartläggning finns endast sex svenskregistrerade vätgaslastbilar totalt. Två är avställda, fyra är i trafik. Två är dock rena testfordon hos lastbilstillverkaren Scania i Södertälje. De återstående två rullar kommersiellt för ICA och Returpack – men de åkerierna tankar vid en helt egen, privat station i Borlänge.
I praktiken ekar alltså de nybyggda och statligt subventionerade mackarna helt tomma på naturliga, kommersiella kunder. Från företaget Hydris sida är man dock inte oroliga. Bakom satsningen och ägarbolaget Qarlbo Energy står kapitalstarka giganter, bland annat EQT-grundaren Conni Jonsson och familjen Wallenbergs investmentbolag FAM AB.
Michel Thomas, styrelseordförande i Hydri, menar att infrastrukturen helt enkelt måste byggas innan fordonen kan säljas. De hoppas på 10 000 – 20 000 vätgaslastbilar på svenska vägar. – Infrastruktur behöver komma först. Det såldes inte många kylskåp innan elnätet var på plats, säger Michel Thomas, styrelseordförande i Hybri till SVT. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Tillverkaren lovar upp till åtta års batterigaranti. Men när en enda battericell gick sönder på en fyra år gammal elbil ansåg märket att garantin inte gällde. – Det känns fullständigt orimligt, säger finske mekanikern Jesse Haapala.
Nissans batterigaranti har redan hamnat i blåsväder efter ett uppmärksammat fall i Norge. Nu kommer ett liknande fall från Finland. Där larmar en batterispecialist om flera trasiga Nissan Leaf-bilar som nekats garanti – trots att de fortfarande omfattas av den marknadsförda batterigarantin på åtta år. – Vi har redan haft flera sådana här fall, så jag tänkte visa ett exempel från vår egen verkstad, säger mekanikern Jesse Haapala.
Bilen i fråga är en Nissan Leaf av årsmodell 2022 med 40 kWh-batteri. Den har körts omkring 14 700 mil och är bara fyra år gammal, alltså fortfarande inom Nissans batterigaranti på åtta år eller 16 000 mil. En Nissan-verkstad konstaterade att en battericell i en av batterimodulerna var defekt. Problemet är att batteriet består av 96 seriekopplade celler. När en enda cell blir svag begränsas hela batteriets prestanda, trots att övriga celler fortfarande fungerar.
Batteriet till en Nissan Leaf kan bli obrukbart utan att batterigarantin blir giltig, på grund av märkliga garantivillkor.
Enligt mekanikern visade batteriet fortfarande omkring 91 procents batterihälsa (State of Health, SOH). Det räckte för att Nissan skulle bedöma att batteriet inte omfattades av garantin. – Enligt Nissan finns det inget garantifel i batteriet eftersom bara en cell har blivit dålig. De övriga 95 är fortfarande bra.
Resultatet blev att bilen fick betydligt kortare räckvidd än vad batteriets officiella hälsotal antydde. Mekanikern menar att det beror på hur ett litiumjonbatteri fungerar. – Laddningen stoppas när den sämsta cellen når maxspänning och urladdningen stoppas när den sämsta cellen når miniminivån, säger Jesse.
En Nissan-verkstad konstaterade att en battericell var defekt, men nekade garantireparation. Därefter hamnade bilen hos batterispecialisten Jesse Haapalas verkstad, där den felaktiga batterimodulen byttes ut. Grafen visar hur de 96 battericellerna presterar under belastning. Efter modulbytet är cellerna betydligt bättre balanserade och batteriet fungerar åter normalt enligt verkstadens tester.
Han kritiserar också hur garantin är utformad. Han menar att garantin inte tittar på vad kunden faktiskt kan få ut av batteriet, utan bara helheten. Verkstaden valde därför att reparera batteriet genom att byta den felaktiga modulen. Efter reparationen minskade spänningsskillnaderna mellan cellerna kraftigt och bilen fungerade normalt igen, enligt deras egna tester. Kostnaden landade på omkring 3 500 euro, motsvarande cirka 39 000 kronor.
Men det är inte själva reparationen som mekanikern främst reagerar på – utan hur garantin marknadsförs. – När bilen säljs med åtta års eller 16 000 mils batterigaranti – vad betyder det egentligen? Bilen kan i praktiken vara obrukbar om en enda cell är trasig. Men om de andra 95 cellerna fortfarande är bra anses batteriet ändå vara okej enligt garantin. Det känns fullständigt orimligt.
Det finska fallet påminner starkt om det norska. I båda fallen handlar det om en trasig battericell i ett batteri som fortfarande ligger inom den marknadsförda batterigarantin – men där garantin ändå inte anses gälla eftersom batteriets totala kapacitet inte har sjunkit tillräckligt mycket. Med största sannolikhet kommer fler Nissan-ägare i Norden att drabbas av samma tolkning av garantivillkoren. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
