Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Ny hyperbil blir mer analog än Koenigsegg. Att göra slut det digitala är nya lyxen. Slänger ut turbo, skärmar och får manuell växellåda. – Det här är en bil som handlar om känsla och körglädje, inte om siffror, uppger Hennessey.
I en tid där elbilar sprutar ur sig tusentals billiga hästkrafter och interiörerna förvandlas till gigantiska surfplattor, gör den amerikanska superbilskonstruktören Hennessey raka motsatsen. När uppföljaren till rekordmonstret Venom F5 nu avtäcks är det inte toppfart eller accelerationstider som är det viktiga. Hennessey Blackbird är skapad för den analoga bilentusiasten som söker maximal körkänsla, ljudupplevelse och mekanisk närvaro.
Sug-V8 som varvar 9 000 varv Hjärtat i Blackbird är en helt nyutvecklad 6,2-liters V8 utan turbo eller kompressorer. Motorn utvecklas i samarbete med racingspecialisterna Ilmor Engineering som bland annat bygger Chevrolets IndyCar-motorer. Hennessey siktar på en effekt på mellan 800 och 850 hästkrafter, vilket gör den till världens starkaste serieproducerade sugmotor-V8. Motorn ska dessutom tåla att varvas till över 9 000 varv per minut.
För att göra körupplevelsen så analog som möjligt skickas all kraft till bakhjulen via en öppen, riktig sexväxlad manuell växellåda med tre pedaler. Tack vare en kolfibermonocoque och kolfiberkaross landar torrvikten på under 1 360 kg. Trots att bilen inte är byggd för rekord klarar den 0–100 km/h på cirka 2,7 sekunder och har en toppfart på över 320 km/h. Mer än tillräckligt, även för den som vill åka fort.
Det mest drastiska beslutet har Hennessey tagit i kupén. Här finns inga digitala skärmar. Föraren möts istället av en analog instrumentering där en gigantisk varvräknare sitter i mitten, en klassisk tändningsnyckel och mekaniskt synliga länkage till den manuella växelspaken. På instrumentbrädan sitter till och med en traditonell, vätskefylld kompass – en så kallad “Whiskey compass” inspirerad av äldre stridsflygplan.
Vill man ha navigering eller musik får man ta med sig sin egen smartphone. Bilen har en dold dockningsstation, “Hennessey holster”, där mobilen kan placeras och fungera som infotainmentskärm. Samtidigt har Hennessey prioriterat komfort för långresor. Bilen har utrustats med packutrymmen i fronten, bakom stolarna och i bakskärmarna. Och i en väldigt amerikansk touch har superbilen utrustats med hela fyra mugghållare.
Inspirerad av stealth-flygplanet SR-71 Designen har hämtat stark inspiration från det legendariska amerikanska spionflygplanet SR-71 Blackbird. Mest iögonfallande är de aktiva vertikala stabilisatorerna på bakvingen. De fälls upp automatiskt i 115 km/h för att ge stabilitet i höga farter. Längst bak sitter fyra avgasrör i diamantformation, utformade som en hyllning till raketflygplanet Bell X-1.
Prislappen: 26 miljoner kronor Exklusiviteten är ganska stor. Hennessey ska tillverka 71 exemplar av Blackbird, med leveransstart planerad till 2029–2030. Priset landar på 2,5 miljoner dollar. Trots prislappen uppger tillverkaren att mer än två tredjedelar av bilarna redan är intecknade av köpare inför den officiella publikpremiären på The Quail, A Motorsports Gathering i Kalifornien.
FAKTA: Hennessey Blackbird
Motor: 6,2-liters sugmotor-V8 (utvecklad med Ilmor).
Effekt: 800–850 hk (rödmarkering vid 9 000+ varv/min).
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Stockholms nya tunnelbana blir dyrare än Öresundsbron. Så här mycket kostar det att ge huvudstaden självkörande tåg och stationer 100 meter ner i urberget.
Öresundsbron kostade nästan 38 miljarder kronor att bygga. När den invigdes sommaren 2000 var det under stort pompa och ståt. Aldrig trodde någon att man under sin livstid skulle se ett liknande projekt i Sverige. Nu har man börjat arbeta med en tunnelbana som kostar hela 54 miljarder kronor. Stockholm menar på att eftersom en fjärdedel av landets befolkning redan bor där så det är inget ekonomiskt långskott.
Huvudstaden vill fortsätta växa. Då krävs det kommunikationer. Samtidigt som världsstäderna bygger tunnelbanor för framtiden vill lilla Stockholm hänga på trenden. Ända sedan industrialismens gryning av tunnelbanor varit ett mått och steg på landets välmående. För att förstå bakgrunden får vi resa tillbaka i tiden.
Så här kommer kartan över Stockholms tunnelbana se ut när allt står klart. Under marken håller man på bygga tunnlar mellan tunnlarna mellan Akalla och Barkarby. Foton: Region StockholmEtt tjockt lager med makadam, krossat stenmaterial, läggs ut där spåren ska gå.
Allt började i London Den tionde januari 1863 var det ett stort spektakel i London. Världens första tunnelbana skulle invigas. Sex underjordiska kilometer med rälstrafik från Paddington till Farringdon. Världen slogs med häpnad. Att man kunde bygga något sådant ansågs otroligt.
Sverige var hopplöst efter vid den här tiden. Vi hade precis gått igenom två stora svältkatastrofer och de första emigrantskeppen seglade mot den nya världen. De besuttna i Sverige motverkade järnvägen. Det var inget man önskade sig. Järnvägens förkämpar kunde man hitta bland unga visionärer. Ofta ingenjörer som varit i England och fått en glimt över hur framtiden kan bli.
15 meter långa spårsektionerna körs genom trånga och kurviga tunnlar.Spårsektionerna sänks försiktigt ned på makadamen.
Dröjde till 1930-talet Den första underjordiska banan öppnades i Sverige 1933. Men då var det en tunnel under Södermalm som på den trafikerades av spårvagnar. Det skulle dröja ända till 1950 innan Stockholm fick sin första tunnelbana. Då gick linjen från Slussen ut till Gärdet. Så att Stockholmarna först kunde avnjuta lite hissnande rälstrafik och sedan promenera av sig adrenalinet på Gärdets gröna och flacka kullar.
Så här 75 år senare tar Stockholm ett spadtag för en ny generation tunnelbana. Det handlar om ett gigantiskt bygge av tre nya underjordiska mil med räls och hela 18 nya stationer. En av de svåraste partierna är den gula blå linjen som går från Fridhemsplan ut till Älvsjö.
På station Barkarby är nästan alla rulltrappor redan på plats och rullar.
Nya gula linjen Egentligen handlar det bara om några kilometer räls under jorden. Men priset är högt. Den här sträckningen kommer att gå under både Riddarfjärden och Årstaviken.
Det innebär stora utmaningar för ingenjörerna. För att klara av bygget har man inhandlat två enorma borrmaskiner. De ska arbeta i varsin riktning genom urberget och under sjöbotten. – Det här blir det enskilt största kontraktet inom hela tunnelbaneutbyggnaden. Vi pratar om mellan 5,3 och 6,1 miljarder kronor, säger Johan Brantmark, chef för tunnelbaneutbyggnaden till Älvsjö.
Den blivande plattformen på nya stationen i Sickla. Bild: Region Stockholm
Arbetet ska börja redan i år. De här nya borrarna är tänkta att dyka upp hösten 2029. Under tiden ska entreprenören spränga arbetstunnlar och börja anlägga de nya stationerna. – Arbetena är beroende av varandra. Vår bedömning är att en och samma entreprenör ger de bästa förutsättningarna för att planera och utföra arbetet så effektivt som möjligt, fortsätter Johan Brantmark.
Den gula linjen är helt ny och byggs oberoende av det tidigare nätet. Därför kommer man att kunna trafikera linjen med självkörande tåg. Den gula linjen blir en modern tunnelbana i klass med världsstäderna.
Nya Blå Linjen Detta är också ett riktigt kraftprov för ingenjörerna. Den nya Blå linjen kommer att gå till Nacka och Söderort. Det gör Stockholm enklare att växa. Samtidigt som det är en riktig utmaning.
Den nya Blå linjen från Kungsträdgården ska gå under Saltsjön och sedan vidare under Hammarby Kanal. Längs den blå linjen kommer den nya stationen Sofia att ligga 100 meter under jord. Tanken är att passagerarna ska ta sig upp och ner med snabbgående hissar. Arbetet håller just nu på att projekteras. Arbetsstart är satt till 2030 och beräknas inte vara klart förrän i slutet av 2030-talet. Först är det tänkt att man ska börja bygga arbetstunnlar och spränga ut plats för stationerna.
Därefter kommer det att borras och sprängas i berget och det sista momentet långt in i framtiden handlar om att bygga stationerna som ska vara över jord. Till sist ska allt testas noggrant innan det kan tas i bruk. Medan den Gula Linjen redan har påbörjats så är den nya Blå Linjen fortfarande i sin linda. När den börjar byggas är man redan halvvägs på väg ut till Älvsjö.
Utbyggnad och projekt:
Sammanlagt bygger Stockholm tre mil ny tunnelbana med nya 18 stationer. Så här kommer det att se ut när allt står klart.
Grön linje till Arenastaden: Förlängs från Odenplan med tre nya stationer (Hagastaden, Järva skog och Arenastaden). Trafikstart planeras till 2028.
Blå linje till Barkarby: Förlängs från Akalla med nya stationer (Barkarbystaden och Barkarby). Trafikstart beräknas till december 2027.
Blå linje till Nacka och Söderort: Förlängs från Kungsträdgården via nya stationer som Sofia (på Södermalm), Sickla, Järla och Nacka. Planerad trafikstart är 2030, även om vissa delsträckor har stött på förseningar.
Gul linje (Fridhemsplan–Älvsjö): En helt ny linje som binder ihop Kungsholmen med södra Stockholm för att avlasta innerstaden LÄS MER:
Enorma skillnader i den svenska besiktningen. Ett populärt elbilsmärke finns bland de allra sämsta. Var fjärde bil underkänns.
Siffror från Transportstyrelsen avslöjar enorma skillnader mellan bilmärkena i den svenska besiktningen. Hos de bästa underkänns bara omkring sju procent – men längst ner på listan får mer än var tredje bil rött ljus. Carup har gått igenom besiktningsstatistiken för 2025. Resultatet visar vilka bilmärken som oftast tvingas lämna kontrollhallen med krav på reparation och återbesök.
Det går därför inte att slå fast att ett visst bilmärke exempelvis har sämre bromsar eller mer problem med belysningen enbart utifrån tabellen. Generellt är bromssystemet den vanligaste orsaken till att personbilar måste komma tillbaka för efterkontroll. Det kan handla om ojämn bromsverkan, slitna bromsskivor och bromsbelägg, en dålig parkeringsbroms eller skadade bromsledningar. Även fel på halvljus och annan belysning hör till de vanligaste anmärkningarna, enligt Bilprovningen.
Saab underkänns oftast, men så är bilarna som rullar också gamla nu.Tesla har flest fel bland nyare bilar.
Dessa bilmärken underkänns oftast
Placering
Bilmärke
Godkända
Godkända med brister
Underkända
1
Saab
56 %
10 %
34 %
2
Chevrolet
59 %
13 %
28 %
3
Tesla
68 %
7 %
25 %
4
Volkswagen
67 %
10 %
23 %
5
Dacia
65 %
13 %
22 %
6
Renault
74 %
8 %
18 %
7
Opel
72 %
9 %
18 %
8
Citroën
72 %
11 %
17 %
9
Alfa Romeo
78 %
8 %
15 %
10
Land Rover
75 %
10 %
15 %
Källa: Transportstyrelsen, Carups bearbetning.
Bland märkena i botten finns flera väntade namn. Alfa Romeo och Land Rover får båda 15 procent av bilarna underkända, medan Citroën hamnar på 17 procent. Renault och Opel ligger ännu sämre till med 18 procent vardera. Dacia har en underkännandefrekvens på 22 procent. Strax därefter kommer Volkswagen, där 23 procent inte klarade besiktningen. Det innebär att nästan var fjärde besiktigad Volkswagen underkändes under året.
Den kanske största överraskningen är ändå Tesla. Trots att märkets svenska bilpark är betydligt yngre än exempelvis Saabs och Volkswagens blev 25 procent av bilarna underkända. Bara två märken hade ett sämre resultat. Statistiken avslöjar däremot inte vilka fel som drabbade just Teslabilarna, vilket gör att orsaken inte går att avgöra från materialet. Tesla sticker ut eftersom märkets bilar i genomsnitt är betydligt nyare än många andra på bottenlistan.
Enligt verkstadsexperten Fredrik Grufman kan en förklaring vara att Tesla saknar traditionella servicekrav. Därför upptäcks inte alltid mindre fel i förväg, utan först när bilen rullar in till besiktningen. Vanliga problem som verkstaden ser är glapp i bakvagnsbussningar och felaktigt inställda lampor – brister som annars hade kunnat åtgärdas innan kontrollen.
Allra längst ner finns Saab där bara 56 procent av de besiktigade Saabbilarna godkändes helt utan anmärkningar. Mer än var tredje Saab som kördes in i en svensk besiktningshall under 2025 klarade inte kontrollen alls. Resultatet är samtidigt inte helt oväntat. Saab slutade tillverka bilar för många år sedan och fordonsparken blir därmed äldre för varje år som går.
Statistiken behöver också läsas med försiktighet. Transportstyrelsen redovisar resultatet för hela bilmärken och skiljer inte mellan olika modeller, årsmodeller eller miltal. Ett märke med många äldre bilar på svenska vägar får därför inte samma förutsättningar som ett bilmärke vars fordonspark till stor del består av nya bilar. Det förklarar sannolikt en del av skillnaderna. Äldre bilar har i regel hunnit utsättas för mer slitage, rost och fler reparationer. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Många gasar för att inte köra mot rött. Men då går man istället i en annan bötesfälla. – Det är straffbart att gasa för att hinna innan det slår om till rött, säger en trafikpolis.
I april såg en polispatrull en bilist köra mot gult vid Hornstull i Stockholm. Föraren stoppades och bötfälldes. Södermalmspolisen uppgav för Mitt i att beteendet är vanligare i tät innerstadstrafik, där vissa förare försöker hinna förbi så många trafikljus som möjligt. – I innerstan, där trycket i trafiken är lite högre, är det vanligare att folk vill komma förbi så många trafikljus som möjligt och då slirar på det gula, säger Fredrik Ehrström, yttre befäl vid Södermalmspolisen.
Att rött betyder stopp vet alla bilister. Men många bilister har missat att samma huvudregel gäller faktiskt redan när trafikljuset slår om till gult. Många förare ser den gula signalen som en sista chans att hinna genom korsningen och trycker därför lite extra på gasen och kör mot gult ljus. Men missen kan bli dyr. Gult är inte en uppmaning att skynda sig innan det blir rött, utan en stoppsignal. Kan du stanna bilen på ett säkert sätt ska du göra det men samtidigt finns ett viktigt undantag.
Gult ljus betyder stopp så länge du kan bromsa in utan att skapa fara. Den som chansar och kör vidare kan få 2 000 kronor i böter.
Om ljuset slår om så sent att du redan är nära stopplinjen och en kraftig inbromsning skulle skapa fara får du fortsätta. Det kan till exempel handla om att du skulle behöva tvärbromsa med ett annat fordon tätt bakom. Lagen kräver alltså inte att du panikbromsar till varje pris. Men den ger dig heller inte rätt att fortsätta bara för att du tror att du hinner över innan rött tänds. Polisen straffar dagligen förare som bryter mot detta.
Ett annat uppmärksammat fall inträffade i Uppsala. Där åtalades en kvinna efter att en polispatrull sett henne passera ett gult trafikljus, skriver UNT. Enligt polisen hade hon kunnat stanna utan att orsaka någon trafikfarlig situation. Det är också där den avgörande gränsen går – om det hade gått att stanna säkert. Om svaret är nej kan det vara tillåtet att fortsätta. Men om det fanns gott om utrymme att bromsa och föraren i stället trycker på gasen för att hinna över är situationen en annan. Då väntar en rejäl bot.
Sedan februari 2025 kostar det 2 000 kronor för förare av bil eller motorcykel att köra mot gult. Tidigare låg boten på 3 000 kronor, samma nivå som rödljuskörning. Att köra mot rött kostar fortfarande 3 000 kronor. Men böterna kan vara det mindre problemet. Polisen har tidigare varnat för att en förare som gasar förbi mot gult även kan få körkortet omhändertaget. Därefter får Transportstyrelsen avgöra om det ska återkallas. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
