Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
En Tesla Model S från 2017 stod parkerad i sex månader utan att laddas. Men att bara koppla in laddaren och köra iväg fungerade inte alls, visar Youtube-kanalen Autoalex v2 i ett klipp. – Min Tesla är en stor och tung prydnad som jag inte kommer in i.
Funderar du på att långtidsparkera elbilen? Då finns det lite att se upp med. Precis som en vanlig bil har elbilen två batterier. Ett stort högvoltsbatteri som driver bilen och ett mindre 12-voltsbatteri som driver elsystemet och lås. Men när bilen står länge utan laddning töms tolvvoltsbatteriet och då går det inte att låsa upp eller ens starta bilen för att ladda högvoltsbatteriet.
Tesla har dock nödlösningar med mekaniska vajrar för att öppna motorhuven. Men i det här fallet var vajrarna så rostiga att de gick av när Youtube-teamet försökte dra i dem. Även Teslas kundtjänst var hjälplös. – De nödlösningarna är värdelösa när vajrarna rostar sönder. Utan vajrarna finns det inget annat sätt än att ta bilen till verkstad för att öppna den.
Till slut tvingades de bända upp motorhuven med en skruvmejsel för att kunna byta ut tolvvoltsbatteriet. Men problemen slutade inte där. Efter ett halvår ute på en parkeringsplats hade fukten gjort att bilen fått mögel invändigt, displayerna i bilen var helt döda och den elektriska parkeringsbromsen satt fast. – Bilen var som en tung tegelsten. Vi kunde varken komma in eller få den att röra sig.
För att kunna ladda bilen fick de därför rulla den på specialhjul till en närliggande laddstation. Efter en natt på laddning kunde handbromsen släppas men skärmarna var fortfarande helt döda. Det krävdes ytterligare en vecka med urkopplat tolvvoltsbatteri för att displayerna äntligen skulle börja fungera.
När bilen väl startade visade den två felmeddelanden. Ett problem med däcktrycksövervakningen och att batteriets säkring måste bytas. – Det här visar hur elbilar blir helt hjälplösa om man låter tolvvoltsbatteriet dö. Och att nödlösningarna sitter där de rostar sönder gör det bara värre.
Efter flera dagar av kamp och tålamod gick det till slut att köra bilen igen. Men det var långt ifrån en smidig process. – Det är en mardröm för alla som lämnar sin elbil stående länge.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
AutotopNL har pressat hyperbilar till max på autobahn. Men den här gången var det en helt annan typ av bil som stod på testbanan – en Dacia Bigster. Vad som hände sedan var minst sagt märkligt.
AutotopNL har vant oss vid att pressa supersnabba bilar till det yttersta på tyska autobahn. Motorer som dånar, hastighetsmätare som klättrar långt över 300 km/h och videoklipp som får hundratusentals visningar. Men nu har de gjort något helt annorlunda. De testade en Dacia Bigster Hybrid. Och upptäckten blev minst sagt märklig.
Men när AutotopNL nyligen körde Dacia Bigster 155 Hybrid på autobahn hände något oväntat. Kanske var det en form av gliring mot polisen men oavsett så gjorde de en upptäckt. Bilen som kombinerar en 1,8-liters bensinmotor med en liten elmotor och ett 1,4 kWh-batteri kunde inte nå sin maxhastighet på 180 km/h. Om inte batteriet var laddat.
Dacia Bigster accelererade fint upp till omkring 140 km/h. Men när de försökte nå topphastigheten stannade bilen på 175–177 km/h. Först när föraren aktiverade regenereringsläge och lät batteriet ladda sig själv, kunde bilen accelerera lättare och nå 180 km/h. Det är en hastighet jämförbar med många moderna Volvo-modeller.
Den lilla batterin på 1,4 kWh laddar snabbt och så snart den var halvfull kände föraren tydligt skillnaden. Plötsligt gick accelerationen lättare och bilen kunde hålla toppfarten utan problem. Det är en ny och oväntad detalj med Dacia Bigster. En hybrid som inte klarar sin maximala hastighet på en ren bensinmotor.
AutotopNL sammanfattar upplevelsen: – Bilen är stadig, välbyggd och ger mycket för pengarna, men för den som vill testa maxfarten på autobahn är det inte bara pedalen i botten som räknas – batteriet måste också vara med på noterna.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Enkla missen kan ge 30 000 kronor i böter och indraget körkort. – Det är detsamma som olovlig körning, säger trafikpolisen Johan Alm.
Varje år kommer det många rapporter om det här trafikbrottet. Det handlar om bilförare som har körkort som villkor för att få behålla körkortet. Om de glömmer glasögonen är det ett brott. – Har man villkor på körkort gällande synkorrigering så måste man använda linser eller glasögon. Har man inte det så riskerar man att bli rapporterad för olovlig körning, säger David Askeröd, polis i Karlstad.
En 78-årig man från Kristinehamn blev han stoppad av en polispatrull i stadens centrala delar. Mannen hade varken kört för fort, eller saknade körkort. Han hade glömt glasögonen hemma. Samma sak hände för en bilist i Umeå i sommar. När mannen togs för fortkörning i 143 km/h på en 111-väg visade sig dessutom att han glömt glasögonen. – Jag visste inte att jag behövde ha glasögon då jag kör då jag vanligtvis inte är i behov av glasögon, enbart då jag läser. Jag visste inte att det var ett krav, säger den misstänkte mannen till polisen.
Trafikpolis David Askeröd.
Många glömmer trots detta bort att ta på sig glasögonen när de ska ut och köra bil. Om polisen stoppar dem är det olovlig körning. Ett brott mot trafikförordningen. Alla sådana rapporteras in till Transportstyrelsen. – Vi får in alla trafikbrott som sker i landet, sedan tar vi beslut om det är något som kräver åtgärd, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen.
Olovlig körning är ett av de allvarligaste trafikbrotten och ger ofta 30 dagsböter. Det innebär dagsböter och kan bli riktigt dyrt. En bilist stoppades i Uppsala förra året. Han glömde sina glasögon och riskerade 30 000 kronor i böter och förlorat körkort. – Det är en villkorlig olovlig körning. Brottstycket och bedömningen är densamma som vanlig olovlig körning, men bedöms lite mildare, ungefär som om du har körkort för automatisk växellåda men blir påkommen med att köra en manuell. Man måste ta i beaktande att personen faktiskt har körkort, säger trafikpolisen Johan Alm i Falun.
Det finns de som opererar ögonen och glömmer att rapportera detta till Transportstyrelsen. – Däremot är det inte helt ovanligt att man stoppar folk som säger sig ha opererat ögonen men att de glömt att rapportera detta till Transportstyrelsen. Då får man använda huvudet och fundera på om det är en trovärdig människa, säger Johan Alm. LÄS MER:
På onsdag den 19 augusti träder nya regeln i kraft. Nu förlängs giltighetstiden för teoriprovet för körkortet. Ändringen ger välbehövligt andrum i de långa köerna till uppkörning.
Under sommaren har väntetiderna för att boka körprov nått rekordnivåer. På flera håll i landet har blivande förare tvingats vänta mellan sju och tio veckor på en uppkörningstid. För den som kuggat sitt första eller andra förarprov har situationen snabbt förvandlats till en kamp mot klockan.
Om de fyra månaderna passerat utan godkänd uppkörning har reglerna tvingat kuggade elever att göra om sitt redan godkända teoriprov helt från början. – Det är tuffast om man misslyckas med sin uppkörning och behöver boka ett omprov, säger Jens Yttergren, chef för Trafikverkets förarprov i Örebro till Nerikes Allehanda.
Den nya regeln innebär att kunskapsprovet för B-körkort nu blir giltigt i 12 månader istället för fyra. Förändringen gäller för alla som genomför och får godkänt på teoriprovet från och med den 19 augusti 2026. Varje år har omkring 9 000 personer i Sverige tvingats göra två eller flera godkända teoriprov enbart för att giltighetstiden på fyra månader hunnit löpa ut innan de klarat körprovet.
– Att tvingas bevisa sin kompetens genom att göra samma prov flera gånger under relativt kort tid är inte rimligt. Dessutom innebär en förlängning att giltighetstiden för behörighet B harmoniseras och blir enhetlig med vad som gäller för andra behörigheter, uppger Jonas Bjelfvenstam, avgående generaldirektör på Transportstyrelsen.
Även infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson välkomnar den nya förordningen: – Det är orimligt kort tid och skapar onödig stress för flera som fått underkänt på första körprovet och har svårt att hinna köra upp igen inom fyra månader. Att förlänga giltighetstiden för kunskapsprovet så att förare slipper chansa med körprov är att sätta människor framför ett förlegat system. Förändringen kan leda till kortare köer till provmomenten.
Att giltighetstiden för teoriprovet förlängs är inte den enda nyheten för den som ska ta körkort under 2026. Från 1 augusti skrotas även kravet på den obligatoriska handledarutbildningen för privat övningskörning. Tillsammans hoppas myndigheterna att de nya reglerna ska minska hetsen på bokningssidorna, ge eleverna bättre tid att förbereda sig ordentligt inför sina prov och minska trycket på Trafikverkets provförarpersonal under högsäsongen.
FAKTA: De nya reglerna för teoriprovet
Ny giltighetstid: Teoriprovet (kunskapsprovet) för B-körkort gäller i 12 månader (1 år) istället för tidigare 4 månader.
Startdatum: Träder i kraft onsdagen den 19 augusti 2026.
De berörs: Alla som skriver och får godkänt på kunskapsprovet från och med den 19 augusti.
Varför ändras regeln?: För att minska stressen hos körkortstagare, minska köerna hos Trafikverket och förhindra att tusentals elever tvingas göra om godkända teoriprov på grund av långa väntetider till uppkörning.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
