Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Den här funktionen i bilar är helt värdelös – enligt mekanikern Alex Kasch. Det sägs till och med att du kan dubbla motorns liv genom att stänga av den. – Det driver mig till vansinne, säger han i ett klipp på Tiktok som setts av hundratusentals personer.
Kacsh driver en egen verkstad och har över 430 000 följare på TikTok. Han menar att funktionen bara leder till dyrare reparationer och onödigt slitage. Han berättar att systemet kan bestå av upp till tio extra komponenter som kan gå sönder och alla är dyra att byta ut. – Den mest värdelösa moderna bilfunktionen är start–stopp-systemet, säger Kasch.
Funktionen som stänger av motorn när bilen står stilla infördes i början av 2000-talet för att spara bränsle och minska utsläpp. Den har blivit standard på många moderna bilar, men samtidigt är den en av de mest omdiskuterade innovationerna i bilvärlden. – Idén är att spara miljön och minska slitaget på motorn. Men i verkligheten startar du bilen kanske tjugo gånger oftare varje dag, vilket gör att delarna slits snabbare, säger han.
Kasch menar att funktionen bara leder till dyrare reparationer och onödigt slitage. – Det är som tio extra delar i bilen som kan gå sönder. Och alla kostar mycket pengar att byta ut, säger han.
Tester och expertutlåtanden har visat att den start-stop funktionen kan ha fördelar och nackdelar. Carup har skrivit om bland annat bilexperten Niek Schenk som tidigare förklarat att funktionen sparar bränsle. Men det är inte utan konsekvenser för motorns hälsa.
Funktionen har bland annat fått kritik från den amerikanske Youtubestjärnan Scotty Kilmer, som har sex miljoner följare och över 50 år som bilmekaniker bakom sig. Han varnar för att använda start–stopp och hävdar att man kan fördubbla motorns liv genom att stänga av knappen, vilket Carup tidigare skrivit om. – Det här är det dummaste som någonsin uppfunnits. Du kan dubbla motorns liv genom att sänga av den, säger Scotty Kilmer.
Start-stop funktionen är omdebatterad.
Men svenska mekaniker är mer skeptiska. Marc Ribeiro på Björkmans Bil i Falun skrattar åt påståendet och menar att det inte stämmer i verkligheten. – Vi har aldrig fått in ett motorhaveri för att man använt den här funktionen. På ett sätt kan jag förstå hur Kilmer tänker, men det är inte så enkelt. Det som sliter mest på motorn är att starta den när den är kall. När bilen redan är varm och smörjningen igång är det inte samma sak.
Han pekar däremot på en detalj som kan påverkas: startmotorn. – Det enda som jag kan tänka mig slits är startmotorn, för den här funktionen kanske inte är så bra för den, säger Ribeiro.
Trots det finns det många förare som väljer att stänga av funktionen varje gång de sätter sig i bilen. Vissa har till och med programmerat bort den helt vilket är olagligt eftersom det kan påverka bilens typgodkännande. Alex Kacsh är dock tydlig med sin åsikt. – Bilar behövde inte det här tidigare, och de behöver det fortfarande inte. Jag är inget fan.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
En begagnad bil med lågt miltal brukar ses som ett tryggt val. Men det som ser ut som ett kap kan visa sig vara en fälla. – Folk tror att en bil med 5 000 mil automatiskt är ett säkrare kort än en som gått 13 000 mil – men det stämmer inte alltid, säger Sarah Jenkins, expert på bilhistorik.
Sarah Jenkins från My Car Reg Check varnar för att bilköpare ofta stirrar sig blinda på mätarställningen och glömmer bort det viktigaste som är hur bilen faktiskt använts och skötts. En bil som stått stilla under längre perioder kan få dolda skador – trots att den på pappret ser fräsch ut. Gummidetaljer torkar, bromsar kärvar, motorer tappar kraft och fukt kan leta sig in i kupén.
– Vi ser det tydligt i vår data. Några av de vanligaste problemen i lågmilade bilar är torra packningar, tröga bromsar, slö motor och unken lukt inuti. Det där fyndet kan lätt sluta med en verkstadsnota på 8 000 kronor, säger hon till express.
En lågmilare som stått parkerad länge utan att ha startats kan vara en riktig fälla enligt experten.
Det är lätt att tro att en bil med lågt miltal är mer pålitlig, men enligt Jenkins är det ibland precis tvärtom. Bilar är gjorda för att köras. När de inte används regelbundet riskerar flera viktiga komponenter att försämras. Utan att några varningslampor tänds. Många bilar som stått parkerade för länge får problem först när det är för sent, exempelvis vid första längre resan eller efter några veckors användning.
Enligt experter hos bland annat brittiska RAC (motsvarighet till M Sverige) bör en bil köras minst 10–30 minuter i veckan för att hålla sig i gott skick. Utöver det är det viktigt att regelbundet kontrollera oljenivå, kylarvätska, batteri och däcktryck. Även om bilen mest står still. Att hoppa över serviceintervall eller låta bilen stå under bar himmel utan skydd kan också bidra till att bilen åldras i förtid.
Jenkins betonar att mätarställningen i sig aldrig bör vara den enda faktorn när man överväger ett bilköp. Det är minst lika viktigt att se på bilens servicehistorik och hur den förvarats. – Ställ frågor. Har bilen servats regelbundet? Har den stått i garage eller utomhus? Finns en tydlig besiktningshistorik med jämn körning? En bra historik är viktigare än ett lågt miltal, säger hon.
Hon råder också alla köpare att ta ut en rapport som visar bilens historia innan man slår till. Särskilt om det rör sig om en ovanligt lågmilad bil i förhållande till åldern. – Lågt miltal kan vara ett säljargument. Men bara om bilen skötts ordentligt. Det är ingen garanti för kvalitet. I vissa fall är det snarare en varningssignal, säger Sarah Jenkins.
Det låter kanske bakvänt, men ibland är det just bilen som gått längst som är i bäst skick. Regelbunden användning och löpande underhåll kan väga tyngre än siffran på instrumentpanelen. Och som alltid gäller det att försöka ta reda på så mycket som möjligt om en bil och vad den varit med om tidigare. I Sverige kan man få ut väldigt mycket uppgifter på en bils registreringsnummer via exempelvis tjänster som biluppgifter eller car.info. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
De allra värsta kamremmarna delar samma katastrofala konstruktion. Här är motorerna och bilmodellerna du ska se upp med.
Kamremmens uppgift är enkel men livsviktig: den synkroniserar vevaxelns och kamaxelns rotation så att motorns ventiler öppnas och stängs i exakt rätt ögonblick. Om remmen kuggade över eller går av leder det nästan alltid till ett omedelbart och kostsamt totalhaveri. Särskilt en teknisk lösning från 2010-talet har visat sig vara en tickande bomb för bilägare: kamrem i oljebad (även kallad “våt kamrem” eller wet belt).
Katastrofkonstruktionen: Kamrem i oljebad I början av 2010-talet lanserade flera stora biltillverkare en ny motordesign där kamremmen löper inuti själva motoroljan. Tanken verkade god på ritbordet – friktionen skulle minska, bränsleförbrukningen sjunka och remmens livslängd förlängas.
I verkligheten blev resultatet det motsatta. Kemikalier i motoroljan och bränslerester bryter med tiden ner gummit i kamremmen. Små gummipartiklar lossnar och sätter igen oljesilen och oljepumpen, vilket leder till att motorn tappar oljetrycket och skär ihop – ofta långt innan det rekommenderade serviceintervallet har nåtts.
Om du tittar på en begagnad bil med “våt kamrem” är det avgörande att oljebyten skötts pedantiskt med exakt rätt oljespecifikation. Minsta slarv påskyndar nedbrytningen av remmen. Från hyllade motorer till dyra verkstadsnotor. Ford var först ut med tekniken 2012 i sina trecylindriga 1,0-liters EcoBoost-motorer. Kort därefter följde Stellantis efter med sina 1,2 PureTech-motorer.
PureTech-motorn hyllades från början av biljournalister och utsågs till “Årets Motor” flera år i rad för sin fina gång och låga förbrukning. Men efter några år på vägarna började haverierna strömma in. Både Ford och Stellantis har under senare år tvingats rulla tillbaka tekniken och ersätta den våta kamremmen med en traditionell kamkedja i sina nyare motorgenerationer.
För att blidka upprörda kunder valde Stellantis i mars 2024 att förlänga garantin till 10 år (eller 17 500 mil) för tidigare generationer av PureTech-motorerna. Även Volkswagen (med sina 1,6 TDI och 2.0 TDI-motorer från 2012) samt Honda och Opel har använt oljedoppade remmar. Volkswagen drabbades dock av färre kända haverier tack vare en något annorlunda teknisk utformning.
Lista: Bilarna som drabbas mest av kamremsproblem
Tillverkare
Motor
Berörda modeller & årgångar
Stellantis
1.2 PureTech
Peugeot, Citroën, DS, Opel, Jeep, Fiat, Toyota Proace City/Aygo (2014–)
Audi A3/A4/Q3, Seat León/Ateca, Skoda Octavia/Superb (2012)
Honda
1.0 VTEC Turbo
Honda Civic (2017–2021)
Opel
1.2 Turbo
Opel Astra K (2019–)
Enligt uppgifter från den franska motortidningen AutoPlus är följande modeller och motortyper mest utsedda för problem kopplade till den här konstruktionen:
Här är Sveriges 80 längsta broar. Och så håller vi liv i dem. – En bro har en livslängd på 80 till 100 år, säger Karin Leffler, broinspektör på Trafikverket.
I Sverige finns det ungefär 21 500 broar. Öresundsbron är den allra längsta, medan Ölandsbron är längst inom Sveriges gränsen. Det är sex kilometer asfalt och betong över Östersjön. De allra flesta broarna är små och korta. Sedan finns det en lista på 50 jättebroar.
Karin Leffler arbetar i Mälardalen. Hennes längsta bro är Strängnäsbron på 1,2 kilometer Karin och hennes kollegor har som uppgift att hålla liv i Sveriges broar. När de väl är byggda ska de gärna hålla i fyra generationer. – Vi åker ut på inspektioner var sjätte år. Detta gäller alla broar i det statliga vägnätet.
Risk för ras Broar som inte underhålls förfaller och rasar samman. Det blir dyrare än att lägga resurser på att hålla liv i dem. – Man inspekterar befintliga skador och ser om det finns nya. En bro har en teknisk livslängd på 80 till 110 år. Men de kan hålla mycket längre än så, säger Karin Leffler.
Golden Gate-bron är ett bra exempel på en bro som överlevt genom generationer. Den fyller 100 snart. Men verkar ändå klara sig bra. Sverige har klarat sig undan katastrofer. – I Sverige är vi bra på att underhålla broar. Jag kan inte påminna mig om att någon har rasat. Och det är nog för att vi gör regelbundna inspektioner, säger Karin Leffler.
Planer på ny Ölandsbro Ölandsbron är en spännarmerad lådbalksbro som invigdes 1972. Enligt prognosen ska den klara sig i alla fall fram till 2075. Men nu ställs det krav på att bygga ytterligare en Ölandsförbindelse. – Men med tanke på de stora trafikvolymerna och hur viktig förbindelsen är bör en ny modern och mer trafiksäker förbindelse, mindre känslig för störningar och sabotage, stå klar långt innan dess. Vid en nationell säkerhetskris skulle en ytterligare fast förbindelse mot fastlandet minska öns utsatta läge ur beredskapssynpunkt, säger Gudrun Brunegård (KD).
På Trafikverket håller man inte med. De tycker att det är bättre att hålla den befintliga i gott skick. – Det är en bra affär för alla de som använder bron och för skattebetalarna, säger Adriano Maglica, nationell samordnare för broar på Trafikverket.
