Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Nya registreringsskyltar slutade med skandal. Nu faller de nya tunna danska plåtarna i bitar. 
– Vi beklagar, säger danska Transportstyrelsen. 

Ett enkelt leverantörsbyte har utvecklats till ett branschbråk i Danmark. De nya, tunnare registreringsskyltarna går sönder redan vid leverans, eller när de ska monteras. Nu tvingas den danska Motorstyrelsen agera efter massiv kritik från bilhandlarna.

De senaste månaderna har varit frustrerande för många danska bilhandlare. Enligt branschorganisationen AutoBranchen Danmark har de nya registreringsskyltarna skapat både oreda och dyra extrautgifter. Problemet är att skyltarna upplevs som mycket tunnare än tidigare, vilket gör dem oerhört svåra att montera i vanliga plastramar utan att metallen viker sig eller tar skada. Dessutom har flera plåtar levererats med fabriksfel.

– Även om det kan finnas goda skäl att spara på material, får det inte gå till den gränsen att det påverkar hållbarheten eller möjligheten att montera skyltarna i ramar. Och det är typiskt sett handlarna som får ta smällen och bråket om kunden inte är nöjd, säger Nicky Bobak, medlemschef på AutoBranchen Danmark.

Myndigheten pudlar – men skyller på ramarna
Efter påtryckningar från branschen har nu Motorstyrelsen (den danska motsvarigheten till Transportstyrelsen) svarat på kritiken. De medger att övergången till den nya tillverkaren har kantats av problem.
– Vi är medvetna om att övergången till den nya nummerplåtsproducenten har skapat utmaningar för en rad aktörer i branschen. Det beklagar vi, lyder myndighetens officiella uttalande.

Samtidigt försvarar sig myndigheten med att plåtarna genomgår stränga kvalitetskontroller. Man testar allt från aluminiumets tjocklek och legering till reflexfolien, färgerna och draghållfastheten. Motorstyrelsen hävdar bestämt att de nya skyltarna har exakt samma dimensioner som tidigare. Istället menar myndigheten att monteringsproblemen kan bero på själva registreringsskyltshållarna, monteringsutrustningen eller att det i själva verket var de gamla skyltarna som inte höll sig till de lagstadgade dimensionerna.

För att lindra irritationen hos bilbranschen har Motorstyrelsen nu infört tydliga rutiner för att ersätta de felaktiga plåtarna. Bilhandlare (nummerplåtsoperatörer) som stöter på skadade eller ofullständiga skyltar uppmanas att anmäla detta direkt via myndighetens e-tjänst. Så fort de trasiga skyltarna har returnerats, aktiveras en ekonomisk kompensation till bilhandlaren.
LÄS MER:

De bröt mot trafikreglerna och utnyttjade ett kryphål. För att behålla körkortet. Nu kan de straffas med 330 000 kronor i böter.

Ett gammalt knep har gjort det möjligt för bland annat fartsyndare att rädda körkortet genom att låta någon annan ta straffet. Nu täpper Tyskland till luckan och den som försöker lura myndigheterna kan få saftiga böter. Systemet bygger på de tyska straffpunkterna. Den som kör för fort, passerar mot rött eller gör sig skyldig till andra allvarliga trafikbrott kan få poäng registrerade hos Kraftfahrt-Bundesamt i Flensburg. När en förare når åtta poäng återkallas körkortet.

För den som närmade sig gränsen har det dock funnits en omstridd utväg. Genom särskilda webbplatser och förmedlare kunde bilisten hitta en så kallad målvakt som mot betalning påstod sig ha kört bilen när överträdelsen begicks. Målvakten fyllde då i myndigheternas handlingar och tog på sig både böterna, straffpoängen och i vissa fall även körförbudet. Den verkliga föraren kunde fortsätta köra som om ingenting hade hänt.

Upplägget kunde också genomföras inom familjen eller vänkretsen. En person med ett tomt poängkonto uppgav helt enkelt att det var han eller hon som satt bakom ratten när exempelvis fartkameran löste ut. Trots att myndigheterna vilseleddes hade den tyska lagstiftningen tidigare svårt att komma åt handeln. Specialiserade företag kunde därför öppet erbjuda personer som var beredda att ta över andras straff.

Sedan den 1 juli 2026 är det slut med det. En ändring i den tyska vägtrafiklagen förbjuder både falska uppgifter om vem som körde och tjänster som förmedlar personer som tar på sig någon annans trafikbrott. Förbudet gäller alltså inte bara företagen bakom upplägget. Även föraren som försöker flytta över straffet och personen som felaktigt tar på sig överträdelsen kan drabbas. Den högsta boten är 30 000 euro, vilket motsvarar omkring 330 000 svenska kronor. Därmed kan försöket att rädda körkortet bli betydligt dyrare än den ursprungliga fortkörningen.

Den tyska skärpningen får ytterligare en konsekvens för svenska förare på genomresa. Även utlänningar kan få tyska straffpoäng och förbjudas att köra i landet. Att försöka sätta en släkting eller vän bakom ratten, åtminstone på papperet, riskerar nu att förvandla en vanlig trafikbot till en räkning på 330 000 kronor. I Sverige finns inget motsvarande system där någon annan kan ta över dina prickar. Däremot kan Transportstyrelsen återkalla körkortet utan att först varna dig i ett separat brev, som Carup skrivit om.
LÄS MER:

DEBATTARTIKEL. När sommarsolen gassar glömmer vi snabbt hur skört vårt energisystem faktiskt är. Men snart står vintern för dörren med rusande elpriser och ett hårt pressat elnät, skriver Bränsleupprorets ordförande Peder Blohm Bokenhielm i en debattartikel på Carup.
– Låt människors verklighet styra bilvalet – inte politiska skrivbordsprodukter, skriver han.

Det är dags att sluta tvinga alla bilister i samma mall och istället värna människors rätt att välja det drivmedel som faktiskt fungerar i deras vardag. Det är lätt att drabbas av en kollektiv minnesförlust när juli solen står som högst över Sverige. Elnätet lyser grönt, solpanelerna levererar för högtryck och retoriken kring den snabba omställningen rullar på utan farthinder. Elbilen framställs i den allmänna debatten som det enda moraliskt korrekta valet för alla, oavsett var i landet man bor eller hur plånboken ser ut.

Men sommaren är en illusion i det svenska energisystemet. Om bara några månader står vi där igen. När kylan slår till mot vårt avlånga land, när vindarna mojnar och när värmepumparna i miljontals hushåll går för högvarv, då kommer verkligheten ikapp oss. Då rushar elpriserna mot hörnflaggan, effekttopparna pressar nätet till bristningsgränsen och laddstolpen hemma på uppfarten förvandlas från en symbol för modernitet till en potentiell ekonomisk fälla. Då blir tusentals bilister smärtsamt påminda om vad en misslyckad energipolitik faktiskt kostar i vardagen.

Bilen är inte en lyxartikel eller en hobby i Sverige. För en enorm del av befolkningen är den en absolut förutsättning för att få ihop vardagen – för att ta sig till jobbet när kollektivtrafiken saknas, för att hämta barn på förskolan och för att kunna bo kvar utanför storstädernas tullars räckvidd. Bilen är frihet och trygghet i ett land med stora avstånd och tufft klimat.

Just därför måste det finnas en grundläggande jämlikhet i våra transportförutsättningar. Att försöka tvinga alla bilister i samma mall, oavsett om det handlar om elbilar eller fossilbilar, är att ignorera människors faktiska livssituationer. Alla har inte en egen garageuppfart med en billig laddbox. Alla har inte råd att lägga en halv miljon på en ny elbil, eller risktagandet att chansa på batterihälsan hos en begagnad. Och alla kan inte planera sina liv efter när elpriset råkar vara som lägst för stunden.

En fungerande transportpolitik måste utgå från principen om valfrihet och rimliga villkor. Det handlar inte om att ställa teknik mot teknik eller att vara motståndare till utveckling. Det handlar om respekt för individens behov. Elbilen är ett fantastiskt alternativ för den som har rätt förutsättningar, rätt körmönster och rätt ekonomi. Men bensin och diesel måste fortsatt få vara ett fullt fungerande, ekonomiskt rimligt och accepterat alternativ för dem som behöver det.

Om vi vill ha ett sammanhållet Sverige kan vi inte ha lagstiftning, skattepålagor och politiska pekpinnar som straffar ut dem som saknar möjligheten att ställa om över en natt. Varje individ måste äga rätten att välja det transportmedel och det drivmedel som faktiskt fungerar i deras vardag, utan att drabbas av politiskt skapade kostnadschocker.

Det är dags att vi slutar låtsas som att Sveriges energisystem är byggt för enbart solsken. När vinterkylan kopplar greppet måste valet av bil handla om trygghet, tillgänglighet och ekonomisk rimlighet för alla – inte bara för ett fåtal.

Peder Blohm Bokenhielm, ordförande, Bränsleupproret

Om skribenten
Peder Blohm Bokenhielm är grundare av Bränsleupproret och har under flera år deltagit i den svenska debatten om drivmedelspriser, reduktionsplikt och bilberoende hushålls villkor. Genom Bränsleupproret har han löpande kontakt med pendlare, småföretagare och yrkesförare från olika delar av Sverige. Han är även verksam inom fordonsbranschen och bosatt i Lönsboda i nordöstra Skåne.
LÄS MER:

Biltemas billiga cykeldäck testades mot dyrare konkurrent. Skillnaden visar sig vara större än man kan tro.
– Resultatet överraskade mig, säger testaren. 

Hur bra står egentligen Biltemas billiga cykeldäck mot dyrare konkurrenter? Det bestämde sig mannen bakom Youtubekanalen “Cykla är Skoj” för att ta reda på. I ett nytt test jämför han Biltemas billigaste landsvägsdäck för 99:90 kronor med Continentals GP 5000-däck. För att göra jämförelsen så rättvis som möjligt använde han samma cykel, samma sittställning och samma däcktryck.
– Vi försöker helt enkelt göra det så jämnt det bara går fast det är i verkligheten, säger han. 

Testet genomfördes genom att testaren cyklade samma sträcka på 19,7 kilometer två gånger, men med olika däck. När han cyklade med Biltema-däcken cyklade han med en genomsnittlig effekt på 224 watt, samtidigt var motsvarande siffra för GP 5000-däcken 223 watt.
– Så det var i princip samma med bägge två. En watt mer i snitt på Biltemadäcken, men jag försökte mitt bästa. Det är skitsvårt att hålla exakt jämn effekt, säger han. 

Snitthastighet för Biltema-däcken landade till slut på 25,6 kilometer i timmen och att cykla hela sträckan tog 46 minuter och 10 sekunder. Med de dyrare däcken landade snitthastigheten i stället på 26,9 kilometer i timmen och sluttiden landade på 43 minuter och 56 sekunder.
– Skillnaden var alltså två minuter och 14 sekunder som det gick snabbare med GP 5000 däcken. Om man räknar i tidsvinst i procent är det ungefär 4,8 procent, vilket är rätt mycket, säger han. 

Testaren hävdar att Biltema-däcket kostar ungefär en tiondel av priset jämfört med GP 5000. Han menar att cyklister därför ställs inför ett val där man antingen kan prioritera billigare däck eller högre hastighet.
– Om man kan köpa 5,1 procent högre hastighet för 700 spänn, ja men det är ganska prisvärt ändå skulle jag säga, säger han.
– Vill du köra snabbare är nog däcken något av det första jag skulle kolla på, fortsätter testaren. 

Efter testet är han även tydlig med att det inte är något fel med de billigare däcken från Biltema. Samma testare prövade även Biltemas däck på tre olika typer av cyklar. Det visade sig då också skilja en hel del i snabbhet mellan cyklarna.
– Det är inget fel på Biltemas däck. De rullar lite långsammare och är bara lite tyngre. För dåliga är de ju inte. De är bara lite långsamma, säger han.
– Givetvis är det inget labbtest, men så gott det går i verkligheten, fortsätter testaren.
LÄS MER: