Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil.
Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen.
Nu prisas han som Årets Trafikhjälte
.

Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.

”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.

–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.

De två andra finalisterna var i år:
De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom.
Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.

Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.

När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.

När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.

Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.

Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.

Dela med dig av Carup

Senaste nytt

Volvos kronprins tankar aktier – vill spränga miljonvallen

Han pekas ut som kronprinsen som ska ta över Volvo Cars. Nu tankar Erik Severinson aktier i svenska biltillverkaren till bottenpris – mitt under lanseringen av ödesmodellen Volvo EX60.

Trots den knackiga utvecklingen på börsen visar Volvo Cars toppskikt sin tro på bolaget genom att öppna sina egna plånböcker. Enligt färska uppgifter från Finansinspektionens insynsregister har Volvo Cars globala försäljningschef, Erik Severinson, köpt 15 306 B-aktier i bilbolaget till en kurs på 19 kronor per aktie. Affären, som genomfördes på Nasdaq Stockholm, landade på totalt närmare 291 000 kronor. Efter det senaste köpet äger Severinson nu totalt 33 202 aktier i Volvo Cars.

Pekas ut som Håkan Samuelssons ”kronprins”
Aktieköpet sticker ut lite extra då Erik Severinson av bedömare och analytiker lyfts fram som den hetaste interna kandidaten att ta över som verkställande direktör efter Håkan Samuelsson, 75. Samuelsson plockades tillbaka som vd för två år och hans förordnande löper ut den 1 april 2027. Om styrelsen väljer en intern efterträdare står 47-årige Severinson högt upp på listan tillsammans med finanschefen Fredrik Hansson.

Flera slåss om att ta över vd-jobbet i Volvo Cars från Håkan Samuelsson, 75. Nu tankar även försäljningschefen Erik Severinson aktier efter att kursen rasat på Stockholmsbörsen.

Erik Severinson började på Volvo Cars 2004 som controller och har gjort en snabb intern karriär via rollerna som industriell strategichef, produktchef och slutligen global försäljningschef.
– Jag ser väl att jag kan det här bolaget på ett väldigt bra sätt. Från finans har jag sett helheten. Jag har varit på den industriella sidan, på forskning och utveckling och nu har jag drivit mycket förändring på den kommersiella sidan, har Severinson sagt till Dagens Industri. 

Vd och finanschefen köpte för miljonbelopp
Severinsons aktieköp följer på en tidigare våg av insiderköp i toppen av Volvo Cars:
Vd Håkan Samuelsson tankade nyligen 50 000 B-aktier till en kurs på 19,30 kronor, en affär värd över 964 000 kronor. Samuelssons totala innehav uppgår därefter till 2,24 miljoner aktier. Han äger sedan tidigare både aktier och optioner i Volvo Cars för mångmiljonbelopp. 
Finanschefen Fredrik Hansson köpte vid samma tillfälle 25 000 B-aktier till kursen 19,43 kronor, värt drygt 485 000 kronor. Hansson äger nu totalt 59 210 aktier, vilket är en större post än Erik Severinson. 

Köpyran i ledningsgruppen sker samtidigt som Volvo Cars aktie haft det tufft på börsen och tappat 40 procent i värde enbart i år. Många hoppas att nya elbilen Volvo EX60 ska vända utvecklingen. EX60 är den första elbilen som tillverkas i Torslandafabriken i Göteborg och bygger på märkets nya kostnadseffektiva SPA3-plattform. Senare följer troligen Volvo EX50 som kan visas efter sommaren. Enligt Erik Severinson är det realistiskt att tro att Volvo ska komma tillbaka till tillväxt och sälja en miljon bilar när elbilarna slår igenom. 
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Ny fartkamera – omöjlig att överlista

Nya fartkameran förändrar spelreglerna för fortkörare. Den kan arbeta på flera olika sätt samtidigt. Och bakom ratten är det omöjligt att veta vilken kontroll som görs.

Svenskar som tar bilen genom Italien i sommar kan möta en betydligt mer avancerad hastighetskontroll än en vanlig fartkamera. Den stora förändringen är att det inte längre bara mäter medelhastigheten mellan två kontrollpunkter. Nu kan samma system även fungera som en vanlig fartkamera och registrera hastigheten exakt när bilen passerar en kontrollportal. För bilisten finns en extra hake.

Det går inte att avgöra vilken typ av mätning som används på den aktuella vägsträckan. Trafikpolisen kan välja om systemet ska övervaka medelhastigheten över flera mil eller mäta hastigheten på en enda punkt. Föraren får alltså ingen ledtråd om hur kontrollen sker. Den nya tekniken innebär också att Italien lämnar den gamla lösningen med sensorer nedgrävda i asfalten.

I stället används radar, högupplösta kameror och lokala datorer som läser registreringsskyltar och beräknar hastigheten utan ingrepp i vägbanan. Det gör systemet enklare att bygga ut och betydligt mer flexibelt. För svenska semesterfirare är risken stor att stöta på Tutor 3.0. Systemet används på flera av Italiens mest trafikerade motorvägar, bland annat A1 mellan Milano och Neapel och A14 längs Adriakusten. Totalt övervakas omkring 1 800 kilometer väg med 178 kontrollsträckor, enligt Auto Motor und Sport.

Den verkliga finessen avslöjas först när olika fordon passerar samma kontroll. Fartkameran känner automatiskt igen om det är en personbil, motorcykel, husbil, lastbil eller ett ekipage med släp. Eftersom de har olika hastighetsgränser kan två fordon köra sida vid sida där det ena klarar sig och det andra registreras för fortkörning. Systemet är dessutom godkänt för hastigheter upp till 230 km/h.

Blir du registrerad väntar samma påföljder som vid en vanlig fartkamera. Böterna ökar ju större fortkörningen är och blir dessutom en tredjedel högre om överträdelsen sker mellan klockan 22 och 07. Italienska myndigheter kan dessutom spåra utländska bilägare genom det europeiska informationsutbytet, vilket gör att boten kan landa i brevlådan långt efter att semestern är över.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Volvos nya hemliga elbil – kommer med EX50

Volvo Cars har utlovat två helt nya elbilar direkt efter sommaren. Nu kan Carup avslöja en av biljättens bäst bevarade hemligheter: Volvo har precis skickat in en ansökan om varumärkesskydd för modellnamnet EX50. 

Volvo Cars laddar för en av de mest intensiva produktoffensiverna i företagets historia. Efter den uppmärksammade avtäckningen av nya Volvo EX60 har bolaget bekräftat att ytterligare två nya elbilar ska visas upp direkt efter sommaren. Premiären ser ut att ske i slutet av augusti eller början av september. Nu verkar den första pusselbiten på plats. Dokumentation visar att Volvo precis i dagarna registrerat in varumärkesskydd för modellnamnet EX50.

En helt ny el-suv i mellansegmentet
Registreringen av namnet EX50 innebär med största sannolikhet att Volvo förbereder en helt ny eldriven suv som storleksmässigt blir perfekt placerad mellan EX30 och den större elbilen EX60. Samtidigt kan gamla XC40 leva kvar som hybrid.

Volvo EX40 bygger på en i grunden nio år gammal modell. Snart får bilen en ersättare och den ser ut att få heta Volvo EX50. Bilden längst upp visar en rendering över hur EX50 kan se ut.
Den nya elbilen ska byggas i en ny fabrik som Volvo Cars uppför i Slovkaien. Här är lönenivån betydligt lägre än i Sverige. En vanlig bilbyggare kan tjäna runt 14 000 kronor i månaden.

Med Volvos nya och mycket flexibla SPA3-plattform finns alla möjligheter att snabbt skräddarsy nya fordonstyper. Plattformen nyttjar modern teknik som cell-to-body-batterier, centraldatorer och ett pressgjutet bakparti i chassit, vilket sänker tillverkningskostnaderna avsevärt. EX50 ser ut att tillverkas i Volvo Cars nya fabrik i Slovakien, med lägre löner än i Sverige.
– SPA3 är en mycket kapabel arkitektur för att göra stora bilar, små bilar samt höga och låga bilar, säger Erik Severinson, kommersiell chef på Volvo Cars.

Visas efter sommaren – stor strategiupdate den 17 september
Mottagandet för Volvos nya elbilar blir helt avgörande för framtiden. Förväntningarna på de kommande modellerna är höga. Volvos ledning bekräftar att man har en intensiv höst framför sig. Två nya elbilar visas upp innan strategimötet den 17 september.

– Efter sommaren kommer Volvo Cars att presentera två nya spännande modeller som ytterligare stärker bolagets elektrifierade erbjudande. Kort därefter, den 17 september, kommer bolaget vid sin Strategy Update att presentera nästa fas i sin strategiska utveckling mot att bli det ledande elbilsvarumärket, meddelar Volvo.

Dokument som Carup tagit del av visar att Volvo Cars precis registrerat in det nya modellnamnet Volvo EX50 i klassen eldrivna bilar.

Vad blir den andra modellen?
Med EX50 som den ena kandidaten frågar sig nu mångavilken den andra hemliga modellen som Volvo ska visa blir. Spåren pekar åt olika håll:

  • Volvo EV60 (Elektrisk kombi): Suget efter en klassisk elektrisk Volvo-kombi har varit enormt. Både produktchefen Michael Fleiss och teknikchefen Anders Bell har tidigare gläntat på dörren för att SPA3-plattformen är idealisk för låga, snygga kombibilar. Volvo har redan registrerat in namnet. 
  • Volvo ES60: En elektrisk sedanmodell utvecklad för att utmana nya eldrivna BMW i3. En vågad satsning av Volvo om de lanserar en sedanmodell, med tanke på att ES90 säljer långsamt. Men om den senare kommer som kombi i form av EV50 är det logiskt.
  • Volvo EC60: Kanske rullar Volvo ut en kupéversion av nya EX60, för att krama ut ytterligare ett par mils räckvidd. Men Dagens EC40 har sålt dåligt, så detta ser ut som en högoddsare. Volvo har tagit varumärkeskydd både på ES60 och EC90.
  • Volvo XC40. Men en ny elbil som ersätter EX40 kommer Volvo sannolikt att låta XC40 leva kvar som hybrid. Kanske är det helt enkelt en uppdaterad laddhybrid-version av gamla XC40 som kommer.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

P-avgift i garage dyrare än lyxhotell

Det räcker med att välja fel garage. Då kan ett dygns parkering bli dyrare än en natt på ett femstjärnigt hotell. Och tömma hela semesterplånboken.

Den som kör till Oslo för en dagsutflykt kan få en obehaglig överraskning när det är dags att betala parkeringen. Norska Motor har granskat priserna i deras huvudstad och hittat ett parkeringshus där ett dygn kostar hela 4 800 kronor. Åtta timmars parkering landar på 1 520 kronor. Ett dygn kostar alltså mer än att vad ett rum på ett lyxhotell gör.

Det handlar om Kvadraturen P-hus i centrala Oslo som tar 205 norska kronor per påbörjad timme utan något pristak. Motor kontaktade operatören Aimo Park som bekräftade att prisuppgifterna stämmer.
– Dessa har dygnstaxa och kommer att vara något billigare, skriver Aimo Parks kundservice och hänvisar i stället till företagets andra parkeringshus i området.

Se upp för detta p-hus i Oslo. Där kostar ett dygns parkering hisnande 4 800 kronor.

Skillnaden mot andra garage är stor. Bara några kvarter bort ligger ett annat parkeringshus med ett maxtak på 670 norska kronor per dygn. Längre ut från centrum går det att parkera för omkring 440 kronor per dygn och i vissa ytterområden för cirka 250 kronor. Enligt Motors kartläggning blir parkeringen generellt billigare ju längre bort från stadskärnan man kommer, vilket i sig är symboliskt med hur parkeringar fungerar runt om i hela världen i princip.

Den norska motortidningen skriver också att Oslo har fri prissättning på parkering. Men kommunala parkeringsplatser är inte heller särskilt billiga och dessutom gäller olika zoner, appar och tidsbegränsningar beroende på var bilen ställs. Jämför man Oslo med Sveriges huvudstad Stockholm så blir skillnaderna tydliga. I Stockholm är det också dyrt att parkera i de mest attraktiva lägena men priserna är betydligt lägre här.

Sveriges dyraste parkeringshus är Parkaden i Stockholm. Där betalar man 24 kronor per 10 minuter.

Den högsta timtaxan finns i varuhuset NK:s parkering Parkaden i city där parkering under vardagarnas rusningstid kostar 144 kronor i timmen. Trots det finns ett maxtak på 595 kronor per dygn. Västermalmsgallerian på Kungsholmen tar som mest 120 kronor i timmen och har en dygnstaxa på 575 kronor, medan Gallerian P-hus vid Brunkebergstorg kostar 95 kronor i timmen och högst 425 kronor för 24 timmar.

Om man jämför de högsta timpriserna blir skillnaden tydlig. Oslos dyraste garage tar motsvarande omkring 205 norska kronor per timme, medan Stockholms dyraste ligger på 144 svenska kronor. Framför allt sticker dygnspriset ut. I Oslo kan en enda parkering kosta upp till 4 800 norska kronor. För den som parkerar “fel” kan det tömma semesterkassan.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup