Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Då får du böter för att du gasar för lite. Okända bötesfällan på motorvägen. – Många överskattar sin egen förmåga bakom ratten, säger trafiksäkerhetsexperten Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Många svenska bilister missar när de ska upp på motorvägen. Många kanske inte tror att det går att få böter för att gasa för lite. Men det gör det. Enligt trafikförordningen ska en förare lämna påfarten så snabbt det går och utan att vara till besvär för andra. I tredje kapitlet 22 paragrafen står det så här: I accelerationsfält inte anpassat hastigheten till trafiken i det körfält som förare avser att köra in i eller inte lämnat accelerationsfält så snart det kan ske.
Det betyder att du får 1000 kronor i böter enligt polisens böteskatalog om du inte gasat tillräckligt vid påfart till motorväg. – Många av de här lagarna kan man med rent sunt förnuft och mer erfarenhet. Men de behövs också, om något går fel måste vi kunna ställa någon till ansvar, säger trafikpolisen Petter Magnusson.
Trafikpolisen Petter Magnusson.
Tryck på gasen Man ska trycka på gasen och anpassa hastigheten till den övriga trafiken. Vid en motorvägspåfart får man inte vara försiktig. Här gäller det att vara tydlig och bestämd, samtidigt som man tar hänsyn till sina medtrafikanter. Många har ingen aning om vad som gäller i trafiken. Det menar trafiksäkerhetsexperten som blir förundrad varje dag.
– Det finns ingen utbildning som man skryter så mycket om att man gjort så lite av som körkortsutbildningen. Alla tycker att de är kungar i trafiken, men ge dem ett teoriprov så får man se att kunskaperna inte är så bra, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Trafikförordningen är full med lagar. Förutom de vanliga som att man inte får köra för fort eller mot rött. Så det finns massor med lagar som bestämmer i detalj hur vi ska uppföra oss. – De finns för om det händer något ska det finnas någon som kan ställas till svars, säger trafikpolisen Petter Magnusson.
Trafikskolläraren berättar:
Så här ska man köra på en motorväg. – Man ska försöka komma upp i högsta lämpliga hastighet utan att det bryter mot den lagliga hastighetsgränsen, men samtidigt är det viktigt att anpassa sig efter trafikrytmen. Om det går långsammare, då måste man också köra långsammare och anpassa sig, säger Josefin Unver, trafikskollärare.
Om du följer de här rutinerna så blir det inte fel. – När du ser skylten att det är dags att svänga, ska du börja titta i speglarna, placera dig och sedan blinka. Det är viktigt att inte sänka hastigheten för mycket på en avfart; man får inte bli ett hinder för den övriga trafiken genom att tappa fart över en för lång sträcka, säger Josefin Unver.
Viktiga regler för accelerationsfält:
Ingen väjningsplikt: Det råder inte absolut väjningsplikt, utan ömsesidigt samspel (dragspelsprincipen) gäller där båda parter ska underlätta.
Anpassa hastigheten: Föraren måste accelerera för att matcha hastigheten i högra kärfältet.
Utnyttja fältet: Kör inte ut för tidigt, men dröj inte heller med att lämna fältet.
Utan fara/hinder: Körfältsbytet måste ske säkert utan att andra tvingas bromsa kraftigt.
Här är motorvägen som Trafikverket glömde. Övergiven ända sedan 1960-talet. Ett miljardprojekt som gick rakt ner i avloppet.
Mitt i staden finns något som nästan ingen ser. En övergiven stump med motorväg utan någon som helst rimlig förklaring. Man får gå till Riksarkivet och gräva fram Trafikverkets gamla planering för att hitta svaret. Den här övergivna motorvägen finns i Solna och var en del av ett storslaget projekt.
Trafikverkets ingenjörer hade tagit fram omfattande ritningar över hur framtidens motorvägar skulle koppla samman Stockholms olika delar med varandra. Det här utspelade sig under 1960-talet när Essingeleden och andra stora motorvägsprojekt kom till. Men något hände. Miljörörelsen och nya ekonomiska villkor kom emellan. Här är berättelsen om motorvägen som aldrig blev av.
I begynnelsen var allt grönt I början av 1960-talet växte Stockholm så det knakade i fogarna. Beslutsfattarna förstod då att det var bråttom. Här behövde man bygga för att hänga med i utvecklingen. Inte minst nya vägar skulle det vara. Och gärna då de där moderna motorvägarna som länderna på kontinenten stoltserar med. Essingeleden blev ett av de stora projekten. En åtta kilometer lång stadsmotorväg från norr till söder genom Stockholms city. Därutöver skulle den ansluta till en motorvägsled till Bromma som fick namnet Huvudstaleden.
Arbetet med Huvudstaleden började några år efter Essingeleden. Båda projekten var delar i de storslagna planer som man hade för huvudstaden. Det första spadtaget togs 1964 och den första etappen invigdes redan 1967.
Pampas blev gränsen Vid Pampas trafikplats som ligger på gränsen mellan Solna och Stockholm byggdes en anslutning och det fanns stora planer på att bygga ut den här vägen ordentligt inför framtiden. I öst skulle Huvudstaleden kopplas samman med Frösundaleden. Där byggdes en 200 meter lång motorvägsramp. Men projektet fick grus i maskineriet. Den allmänna opinionen började ogilla motorvägsprojekt.
Vid tiden för Miljöpartiets grundande var svenskarna mer gröna än betongvurmande. Man ville inte ha stora vägar att susa fram bekvämt med bensinslukande bilar. Fordon blev ett nödvändigt ont när man inte kunde cykla fram med blommor i håret. Opinionen krävde att Huvudstaleden skulle grävas ner under marken i en 1000 meter lång tunnel. Det blev för dyrt tyckte dåtidens Vägverket. Man stoppade därför projektet i en malpåse och byggde aldrig färdigt Huvudstaleden efter den ursprungliga planen.
Kvar blev en 200 meter lång motorvägsstump som finns kvar än idag. Det är en så kallad ruinmotorväg. En av få i Sverige och alla finns i Stockholm och är kopplade till de storslagna motorvägsprojekten under 1960-talet.
I Solna har de flesta glömt bort den här motorvägsstumpen. När vi ringer till Trafikkontoret får de undersöka saken lite närmare. Efter en stund ringer de tillbaka. – Ja, det finns en sådan vägsträcka i Solna. Den går under namnet Oskarsrovägen och ansluter i väster till Huvudstaleden. Området kommer att omdanas i samband med att Mälarbanan breddas till fyra spår, säger Makan Afshinnejad, presschef i Solna stad.
Det betyder att även den här ruinmotorvägen kommer att försvinna. Tidigare har på vi på Carup skrivit om den som finns på Kungsholmen mitt i smeten. Den stängdes för tio år sedan och var en del av Kristinebergs trafikplats. Men när vägen byggdes om för att ta mindre plats blev den överflödig. Nu håller den på att rivas för att ge plats åt kontorsbyggnader och en idrottshall. Precis som ruinmotorvägen ska ge plats för den nya järnvägssträckningen. LÄS MER:
Miljontals Volvobilar får stor förbättring över nätet. Nu får bilarna Googles mest avancerade AI, Gemini. Nu går det prata med bilen som med en människa.
Genom integrationen av Google Gemini går Volvo från en naturlig kommunikation med bilens dator. Bilen förstår nu naturligt tal och kan hjälpa dig med allt från att brainstorma äventyrliga familjesemestrar utan långa flygresor till att hitta det perfekta fiket längs vägen. – Det här tänjer på gränserna för vad som är möjligt i en Volvo, säger Alwin Bakkenes, mjukvaruchef på Volvo Cars.
Tack vare Geminis förmåga att förstå komplexa instruktioner kan du nu be bilen sammanfatta inkommande meddelanden eller be den skriva svar med specifika instruktioner. Du kan till exempel säga: ”Hej Google, skicka ett meddelande till Sophie att jag blir tio minuter sen, och skriv det på franska eftersom hon lär sig språket.”
Miljontals Volvobilar som tillverkats efter 2020 får AI-klienten Google Gemini.
Miljontals bilar omfattas Tekniken är inte bara är förbehållen de allra senaste lyxmodellerna. Volvo rullar ut AI-uppdateringen via ”over-the-air” (OTA) till i stort sett alla modeller med Googles inbyggda system som tillverkats från och med 2020. – Att ta in Google Gemini i våra bilar handlar om att göra vardagliga interaktioner mer naturliga, mer hjälpsamma och mindre distraherande, säger Alwin Bakkenes.
USA först ut – Sverige på tur Lanseringen inleds omedelbart i delar av USA för kunder med amerikanskt Google-konto på engelska. Men Volvo bekräftar att utrullningen till fler marknader, inklusive Sverige, kommer att ske successivt under de kommande veckorna.
Integrationen är frukten av att Google under 2025 valde Volvo Cars som sin ledande utvecklingspartner för nya funktioner i bilen. Det har gett de svenska ingenjörerna en direkt roll i att forma hur AI:n ska fungera i en trafikmiljö. – Vi är glada att visa hur Google Gemini kan höja livskvaliteten för Volvoförare genom att minska komplexiteten och hålla uppmärksamheten där den är viktigast, säger Patrick Brady, direktör för Android for Cars på Google.
Dessa Volvo-modeller får Google Gemini:
Uppdateringen gäller bilar med Google inbyggt från modellår 2020 och framåt:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Volvo-experten Vadim Braia har servat tusentals Volvobilar i sin verkstad. Nu avslöjar han flera dolda fel på moderna modeller. Vissa skador kan kosta ägaren över 60 000 kronor.
Vadim Braia äger en Volvo-verkstad i Rumänien. Under sina år på verkstaden har han servat tusentals Volvobilar. Han har en god inblick i de senaste modellerna. I en ny video på Youtube avslöjar han flera problem i olika modeller, som han ser om och om igen. Hans perspektiv bygger på gedigen erfarenhet från hundratals reparationer, och ger en ärlig bild av hur moderna Volvobilar faktiskt presterar.
Ett vanligt fel på Volvos laddhybrider fram till årsmodell 2023 är laddmodulen (OBC-modulen). Det är en kritisk del, eftersom den sköter laddningen och håller koll på batteriet. Trots det går den ofta sönder. Volvo har löst problemet i bilar efter 2023. Men Vadim varnar för att själv fixa de “äldre” modellerna. Att reparera själv kan vara klurigt. – En säkring i högspänningsbatteriet kan brinna av, särskilt om man försöker reparera modulen med en lödkolv på egen hand, säger Vadim.
Ett annat återkommande problem handlar om bilarnas kylsystem under särskilt hög belastning. Vadim har sett Volvo-motorer som havererat när man kört i höga hastigheter, 180–200 km/h, med hög last ibilen under lång tid i hög sommarvärme. – Oljan kan då nå 150–160 grader Celsius, och om den stannar vid de temperaturerna under en längre tid så ger motorn upp, säger Vadim.
Dieselfällan – kan kosta 60 000 Ägare av diesel-mildhybrider bör vara uppmärksamma på ett vanligt fel. Om bilen tappar kraft behöver man genast agera. Om turbon får problem riskerar partikelfiltret (DPF) att förstöras helt. Då väntar en mycket kostsam reparation där både turbo, katalysator och partikelfilter måste bytas. Vadim uppskattar att det kostar cirka 60 000 kronor (28 000 RON).
En remspännare full av smuts kan snabbt leda till allvarliga skador. Bild: Swedetech / Youtube
Ett oväntat problem handlar om renligheten under huven. Vadim lyfter fram ett exempel med en Volvo V60 laddhybrid som kom in med lera i motorutrymmet. – Lera kan nå rullarna till drivremmen, även remspännaren. Om spännaren blir full av lera kan den inte längre garantera rätt spänning, förklarar Vadim. – Om remmen går av kan den tränga in i kamremmen, och då blir skadorna betydligt mer omfattande.
Kunder som är AI-experter Slutligen ser Vadim en ny utmaning i verkstaden. Det handlar om kunder som kommer in med diagnoser ställda av AI. Dessa kunder kräver ofta specifika reparationer och misstror mekanikerns egna bedömningar. Men här är Vadim bombsäker. Han menar att inget kan ersätta den verkliga erfarenheten, och den kunskap som en riktig mekaniker har.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
