Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil.
Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen.
Nu prisas han som Årets Trafikhjälte
.

Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.

”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.

–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.

De två andra finalisterna var i år:
De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom.
Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.

Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.

När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.

När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.

Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.

Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.

Dela med dig av Carup

Senaste nytt

Parkeringshus Lund

Nytt svenskt p-hus byggt av skrotade vindkraftverk

Svenska parkeringshuset byggdes av skrotade vingar till vindkraftverk. Nu är huset invigt. 57 vingar donerades av Vattenfall.
– USA gräver man ned många av bladen och tänkte att de borde kunna användas på ett bättre sätt, säger arkitekten Jonas Lloyd
.

Vindkraftverk som byggdes under de tidiga åren har fått mycket kritik. De gick sällan att återvinna. Istället grävdes vinkraftverkens vingar ofta ner i marken, i brist på bättre lösningar. Men detta har Lunds Kommuns Parkerings AB (LKP) hittat en kreativ lösning på. De har skapat Europas första parkeringshus – byggt med hjälp av återvunna vindkraftsvingar. Och nu är parkeringshuset invigt, uppger LKP i ett pressmeddelande.

Parkeringshuset ligger i Lund och heter Niels Bohr. Grunden är byggd på traditionellt sätt för att ge stabilitet. Men på fasaden har man använt vingar direkt från vindkraftverk. Det både ger ett unikt utseende och ett hållbart byggmaterial. Vingarna donerades av statliga Vattenfall, totalt 57 vingar. De kommer från Vattenfalls nu nedlagda park i Nørre Økse Sø, Danmark.

Bild: LKP
Parkeringshuset har 5 våningar och 365 parkeringsplatser. Av dessa är 40 har laddstationer för elbilar. Bild: LKP

Idén att använda vindkraftverk kommer från arkitekten Jonas Lloyd.
– Jag läste att i USA gräver man ned många av bladen och tänkte att de borde kunna användas på ett bättre sätt. Det är ju inte bara ett miljöproblem men också slöseri, säger Jonas Lloyd i ett pressmeddelande från Vattenfall.

För Vattenfall blev projektet ett smart sätt att lösa problemet med vingar från den nedlagda vindkraftsparken i Danmark. Den statliga giganten driver idag över 1 400 vindkraftverk. Och många av dem kommer snart att nå slutet av sin livslängd, eftersom de byggdes för länge sedan. Då uppstår återigen frågan om hur materialen ska användas. Med detta projekt vill de visa hur gamla vindkraftverk kan få nytt liv, trots att det uppfattas som vågat.
– Vi har haft en modig styrelse, säger LKP:s vd Paul Myllenberg.

Här klipps banden till Europas första P-hus med vingar från vindkraftverk. Bild: Vattenfall

Vingarna har ingen bärande funktion. Bakom dem finns strukturer byggda för att fungera som förstärkning. Men Vattenfall påminner om sitt nya mål. Från och med 2030 ska ingen av vingarna från deras nedlagda parker hamna på soptippen. Alla ska återvinnas eller återanvändas på nya och innovativa sätt.

Vattenfall är nu öppet för fler kreativa idéer. De menar att vingarna passar perfekt för sådana projekt. De är lätta, hårda och byggda för att tåla enorma krafter. Och även arkitekten Jonas Lloyd vill att vingarna ska få folk att tänka till på ett kreativt plan.
– Det ska fungera som en ögonöppnare. När man ser huset ska man stanna till och tänka; de har gjort det här, vad kan jag göra? avslutar Jonas Lloyd.

Bild: Vattenfall
Dela med dig av Carup

Upptäckten – när Biltemas priser jämförs

Prisskillnaden är enorm när Biltemas reservdelar ställs mot andra originaldelar från biltillverkaren och andra bildelsförsäljare. Men det finns faktiskt ännu billigare alternativ. Så här stor är skillanden

Biltema pekas ofta ut som lågprisalternativet när bilen ska servas. Men hur mycket skiljer det egentligen i kronor och ören? Vi har jämfört sju vanliga slitdelar till Sveriges kanske mest folkliga bil, en Volvo V70 från 2015. Resultatet visar tydliga prisskillnader, men också att bilden är mer nyanserad än många tror. Biltema är ofta klart billigare. Men långt ifrån ensamma i botten av prislistorna.

Slår man ihop de billigaste alternativen för samtliga delar i jämförelsen landar totalkostnaden på 1 064 kronor. Väljer man i stället motsvarande originaldelar från Volvo hamnar notan på 5 586 kronor. Skillnaden blir alltså 4 522 kronor för exakt samma typ av slitdelar till samma bil. Det visar hur stor del av servicekostnaden som faktiskt handlar om val av reservdelar, snarare än själva jobbet i sig.

BildelBiltemaMekonomenSkruvatVolvo original
Oljefilter54,90 kr190 kr (Mahle)51 kr203 kr
Luftfilter149 kr433 kr (Mahle)94 kr439 kr
Kupéfilter89,90 kr476 kr (Promeister)51 kr562 kr
Torkarblad fram sats med 2st299 kr407 kr (Bosch)146 kr575 kr
Bromsbelägg fram *184 kr825 kr (ProMeister)206 kr1 444 kr
Bromsskiva fram styck*399 kr973 kr (ProMeister)494 kr1 661 kr
Glödstift99,90 kr522 kr (Bosch)123 kr702 kr
Priserna är beräknade på en Volvo V70 D4 från 2015.
* I vissa fall har priset angivits i olika enheter. För bromsbelägg fram har vi räknat för två hjul, totalt fyra bromsklossar. För bromsskiva fram har vi räknat styckpriset.
För de priser som saknar märke så är det försäljarens egna. Volvo originaldelar är via Bilia, förutom torkarbladen där Wipers säljer original.

Skruvat utmanar rejält Biltema rejält, medan originaldelar fortfarande är överlägset dyrast. Vad man väljer beror i slutändan på hur viktig originalspecifikation är och hur mycket man är beredd att betala för den. Bara på oljefiltret märks gapet direkt. Hos Biltema, skruvat kostar det runt 50 kronor, medan motsvarande filter hos Mekonomen landar runt 190 kronor och originaldelen från Volvo över 200 kronor. Samma mönster syns på luftfiltret, där Skruvat tar 94 kronor och Biltema 149 kronor.

Hos Mekonomen är dock priset nästan tre gånger så högt och hos Volvo hamnar det strax under 440 kronor. Skillnaden är ännu större på kupéfiltret. Där tar Biltema knappt 90 kronor, medan originaldelen kostar över 560 kronor. Tittar man på torkarblad blir kontrasten också tydlig. Ett komplett framset med två blad kostar 299 kronor hos Biltema.

Att byta torkarblad kan kosta dubbelt så mycket om man vill ha original.

Samma typ av torkarblad kostar drygt 400 kronor hos Mekonomen och närmare 600 kronor som originaldel. På bromsarna som är ofta en av de dyrare posterna i bilägandet sticker originalpriserna iväg rejält. Bromsbelägg fram kostar runt 1 450 kronor hos Volvo, medan Biltema tar under 200 kronor för detta.

För bromsskivor fram är skillnaden ännu större, cirka 400 kronor styck hos Biltema mot över 1 600 kronor för original. Glödstiftet är ett annat exempel där prisskillnaden blir tydlig. Biltema tar knappt 100 kronor, medan samma del hos Volvo kostar över 700 kronor. Samtidigt är Biltema inte ensamma om att pressa priserna.

Skillnaden mellan den billigaste och dyraste bromsskivan är över 1 200 kronor.

Skruvat konkurrerar hårt och är på flera punkter lika billiga och ibland till och med billigare. Oljefilter och kupéfilter är exempel där Skruvat matchar eller slår Biltemas priser. Mekonomen hamnar oftast mitt emellan medan originaldelar genom Volvo via Bilia konsekvent är dyrast. Och den stora frågan handlar förstås om kvalitet och tillverkare.

Många bilägare är skeptiska till billigare reservdelar och oroar sig för hållbarhet och funktion. Biltema själva hävdar att deras delar håller samma nivå som dyrare alternativ och att de uppfyller samma krav. Samtidigt finns det nackdelar som kan vara värda att känna till. Andrapartsdelar kan sakna vissa detaljer som finns på original, till exempel förberedelse för slitvarningssensor på bromsbelägg. Det innebär inte att delen är felaktig, men att den inte alltid är identisk med Volvos egen.

För den som vill ha exakt samma specifikation som bilen levererades med från fabrik är originaldelar det säkra valet men det kostar därefter. Men jämförelsen visar ändå att det går att spara stora summor på helt vanliga servicejobb. I flera fall skiljer det hundralappar per del och sammantaget kan det handla om tusenlappar för reservdelar som behöver bytas regelbundet.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Wassberg: Elbilar inte byggda för landsbygd

Dömer ut elbilar för landsbygden. Skidlegendaren väntar på en modell som fungerar. 
– Elbilar är inte byggda för landsbygden, säger skidlegendaren Thomas Wassberg till Carup.se

Han sitter i klubbstugan och dricker kaffe när vi får tag på honom. Thomas Wassberg, 69, har sin givna plats i den svenska idrottshistorien.
– Jag har forskat en del och funderat över elbilen. Men har inte hittat någon som passar mig ännu. Men jag är öppen för det.

Thomas Wassberg har fyra OS-guld och tre VM-guld, han är en av de största i skidhistorien. Numera är han spårchef i den klassiska skidklubben Åsarna. Han har länge sneglat åt elbilshållet. Men samtidigt är han lite misstänksam mot de här nymodigheterna. 
– Sedan tycker jag att elbilarna är för snofsiga. De är inte byggda för att gå i terräng, det är mer dyra bilar som passar i stan.

Enligt Thomas Wassberg gör sig elbilar än så länge bättre i stan än för landsbygdsbor som ofta är i skogen. Han är dock öppen för bilbyte när en mer tålig elbil dyker upp.

Thomas tänker som många andra. Det ska vara lätt att kunna fylla bilen med energi. Man vill inte behöva stå och vänta vid en laddstation i mörkret. För att köpa en elbil behöver han därför först och främst skaffa sig en egen laddstolpe.
– Om jag ska köpa en elbil så ska det kunna gå att ladda den där hemma. Jag har inte tid att stå och vänta på att den ska bli, det har jag inte, konstaterar Thomas och dricker lite kaffe. 

Två viktiga saker

Thomas Wassberg har två viktiga anledningar till att vänta med elbil. Han har levt nära naturen hela livet. Och tänker fortsätta med det. Då måste elbilstillverkarna öppna ögonen och förstå att det finns människor utanför skyskraporna och lattebarerna också. 
– Det finns två viktiga saker att tänka på när det handlar om elbilar och om man bor i skogsbygden. För det första tänker jag på att man ska energi så att det går att komma hem om man är i skogen. 

Människor som lever nära och med skogen umgås också med den. De väljer bilar som är trygga att köra över stock och sten. Då fungerar det inte med en elbil som är byggd för trygg nylagd asfalt.
– Den andra saken är markfrigången. Det är ett problem. Om jag kör i skogen ska det kunna gå att ta sig fram. Nu har jag bara tittat på Volkswagen och där verkar det inte vara så bra. 

Thomas Wassberg vann fyra OS-guld. I OS i Sarajevo 1984 var de en jämn duell mot Gunde Svan.

Thomas Wassberg ställer rimliga krav för att bli med elbil. Den dagen han hittar en som lever upp till dem kan han tänka sig att ta steget över.
– Så jag kan tänka mig att köpa en elbil om det går att ladda hemma, om jag är säker på att ta mig hem från skogen och att den inte slår i underredet när vi kör där.

Det är inte så att han besöker bilhallar för skojs skull. Fritiden ägnar Thomas åt naturen och skidorna. Han är som folk är mest, en bil ska vara praktisk och fungera när man behöver den.
– Man har ju kört en hel del bil genom åren. Det blir så inom skidspåren när man ska ta sig hit eller dit.

Fram tills det finns en lämplig elbil kör Thomas vidare och tankar diesel. 
– Just nu kör jag en Passat. Den funkar väl ganska bra. Jag har aldrig varit så intresserad av bilar, det har mest varit för att ta sig fram.

Just nu är det ändå den varma vintern som är det stora spörsmålet. Det ställer till bekymmer för den gamla olympiern. 
– Snö, det är något man kan prata mycket om. Den här vintern är inte rolig, konstaterar Thomas Wassberg.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Polis-inlägget hela Sverige snackar om

Polisen ilsknar till mot bilisternas dumhet. Många bilister kan inte blixtlåsprincipen. Polisens inlägg har skapat enorm uppmärksamhet.
– Det var en som gjorde så mot polisbilen, han fick sig en ordentlig utskällning, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson.

Till vardags är den här skånska polisen en mycket fredlig person. Han grillar inför julen och pyntar granen tillsammans med katterna hemma på åkern. Men nu har han blivit förbannad. Anledningen är att bilisterna inte har en aning om hur man kör efter blixtlåsprincipen.
– Man ser det här problemet när det varit en olycka eller ett vägarbete på motorvägen. Alla lägger sig i en fil och det blir jättelånga köer som sträcker sig ut över avfarterna.

Han skrev ett Facebookinlägg på polisens egen sida. Joakim har tröttnat på att folk inte vet hur man kör blixtlås. Det blev en viral succé med över 12 000 likes och 2200 kommentarer.
– Om det smalnar av i ett körfält där framme ska man fortsätta i sin fil. Sedan där filerna går samman använder man blixtlåsprincipen och då kommer allt att flyta på mycket bättre, säger Joakim Abrahamsson.

Trafikpolisen Joakim Abrahamsson.

Många bilister blir stressade av att sitta i en bilkö på motorvägen. Om det kommer ett annat fordon som vill in rinner det lätt över. Nyligen var det en som råkade spärra vägen för polisbilen. Det kommer den personen sent att glömma.
– Jag har varit med om det här både privat och nyligen även med polisbilen. Föraren såg för sent att det var en polisbil. Den spärrade vägen för oss och då gav jag honom en utskällning som heter duga, säger Joakim Abrahamsson.

Folk hade ingen aning 

Hans Facebookinlägg har fått massor med likes. Det är många som uppskattar att han går ut med informationen. Samtidigt visar det också att de flesta inte hade en aning om detta.
– Jag fick lära mig en gång i tiden att man SKA lämna ett körfält fritt för att ge utrymme för just blåljusfordon. Jag visste inte att ni vill böka er fram mellan stillastående bilar i båda körfälten. Nåväl, man lär sig nytt hela tiden, skriver en präst.

Den fromma församlingsprästen får medhåll av andra läsare. Många har trott att man ska lämna ett körfält fritt.
– Är det inte en bra idé att lämna ett körfält öppet för räddningstjänst, bärgare och polis? Så hade jag resonerat i alla fall, skriver hen.

Någon annan tycker att det är körskolornas ansvar.
– Borde inte körskolorna ha ett visst ansvar att lära ut detta beteende?

Det verkar som att en majoritet av de bilburna svenskarna blev överraskade av Joakims inlägg. Det här var helt ny information för många erfarna bilförare.
– Jag ser både personbilar och lastbilar som gör detta. Det är ett vanligt problem, men nu hoppas jag att det blir en förändring, avslutar Joakim Abrahamsson.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup