Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Verkstaden försökte lura bilägare att skrota dyr Mercedes laddhybrid. Körde bilen trots allvarligt fel och drog till med falskt expertutlåtande. – Om det här felet funnits borde de upptäckt det för länge sedan, säger Mangirdas Jakstas till Tidningen Motor.
Han och frun lämnade hemmet i Litauen för att söka lyckan i den norska fiskenäringen. Nu har de bott där i åtta långa år och väntar sitt första barn. För att tryggt transportera den lilla har de en Mercedes GLC laddhybrid. En dag började varningslampan lysa och varnade för högspänningsfel. – Jag lämnade en bil som var fullt körbar och nu, efter två verkstadsbesök och många månaders gräl, hävdar Alta Motorsenter och Bertel O. Steen att bilen ska dömas ut. Det är väldigt frustrerande, jag känner att jag slår huvudet i väggen, säger Mangirdas Jakstas.
Han hörde av sig till Alta Motorsenter som är Finnmarkens enda auktoriserade Mercedesverkstad. Där konstaterade man att det var fel på DC-kompressorn. Man bytte ut den och Mangirdas Jakstas betalade 48 000 kronor för reparationen.
Sedan kör han hem bilen de 45 milen från Alta till Kirkenes där de bor. Snart börjar varningslampan lysa igen. Mangirdas kontaktar på nytt Alta Motorsenter. De ber honom lämna in bilen till deras filial i Kirkenes där man gör en fjärranalys.
Undersökningen visar inga tydliga fel. Bilen måste transporteras hela vägen till huvudkontoret i Alta. Mangirdas lämnar ifrån sig sin Mercedes. Sedan får han en smärre chock. I sin app ser han att verkstaden kör bilen hela vägen, 46 mil. Trots att det står tydligt i instruktionsboken att den inte får rulla om varningslampan lyser. – Det presenterades som ett nytt och separat fel, men jag är orolig att det här felet kan ha uppstått eftersom bilen kördes 460 kilometer med en röd varningslampa för högspänningsfel, säger Jakstas till Motor.
Den här gången säger verkstaden att det är en AC-kompressor som behöver bytas. Priset för detta är 80 000 kronor. Samtidigt är Mangirdas Jakstas orolig för att den långa körningen har gett bilen permanenta fel. Men det viftar verkstaden bort. – Det var helt rimligt att köra bilen från Kirkenes till Alta för att få den reparerad där, säger Ole Steinar Östlyngen, vd på Alta Motorsenter.
Kunden såg att bilen kördes hela vägen, trots att den inte får rulla. Foto: Mercedes Benz.
Ett allvarligt fel av verkstaden Mangirdas Jakstas undersöker saken. Det visar sig att verkstadens körning bryter mot alla instruktioner. En bil som fått varningslampa för högspänningsfel ska ställas omedelbart. Verkstaden verkar däremot lugn och fortsätter hävda att det inte är några problem. De erbjuder sig att reparera bilen kostnadsfritt om Mangirdas lovar att aldrig sätta sin fot hos dem igen. Det bekymrar honom eftersom det inte finns några andra Mercedesverkstäder i trakten. Ändå hämtar Mangirdas bilen och snart börjar det lysa igen.
Det visar sig att verkstaden har gjort fel vid båda reparationerna. Det var varken DC- eller AC-kompressorn som var problemet. Istället har det blivit fuktskador i bilen. – Om de här bilderna visar elektroniken i den aktuella bilen borde verkstaden ha hittat felet vid den första undersökningen. Det är helt otänkbart att den här vattenskadan inte skulle synas vid en kompetent diagnos av bilens elektronik, säger experten Simon Huse till Motor.
Ändå ger sig inte Alta Motorsenter. Den här gången säger de till Mangirdas att de varit i kontakt med motororganisationen NAF som säger att bilen har så stora fel att den borde skrotas. Det här tror inte Mangirdas på. Bilen är värd 380 000 kronor. Det låter inte rimligt och då ringer han till NAF. Där känner man inte till något om den här bilen. Däremot kan man konstatera att Alta Motorsenter gjort fel och borde upptäckt att det rörde sig om fuktskador. Alta Motorsenter fortsätter att neka till att man har försökt lura kunden. Mangirdas däremot har polisanmält dem och väntar på beslut om åtal.
En V10 med rötter i Lamborghini och plats för hela familjen. Audi-kombin kostade en gång som en lyxbil. Idag har priset rasat till vrakpris.
En rymlig familjekombi, fyrhjulsdrift, över 400 hästkrafter och en V10-motor med rötter i Lamborghini. Ändå går det i dag att hitta just en sådan bil för pengar som knappt räcker till en ny småbil. Det handlar om Audi S6 från slutet av 00-talet och priserna har rasat. För den som är ute efter något unikt bör du hålla utkik efter denna modell.
När Audi lanserade S6 i mitten av 2000-talet var det märkets diskreta kraftpaket. Utan extrema vingar eller uppseendeväckande design skulle bilen kombinera komfort, vardagsnytta och prestanda på hög nivå. Under huven på årsmodellerna 2006–2010 låg också något som fortfarande sticker ut. En 5,2-liters V10 på runt 435 hästkrafter, kopplad till automatlåda och Audis välkända fyrhjulsdrift quattro.
Motorn har gjort S6 till något av en modern kultbil. Den är nämligen nära släkt med V10:an som satt i Lamborghini under samma period. Ursprungligen togs konstruktionen fram inom VW-koncernen och användes bland annat i Lamborghini Gallardo. Audis version är dock inte en rak kopia. Den är anpassad för långfärd, komfort och hållbarhet. Den har direktinsprutning, egna interna komponenter och ett annat motorblock. Släktskapet finns där även om karaktären tydligt är Audi.
Audi S6 har funnits i flera generationer men just V10-eran sticker ut. Före den hade modellen V8 och efteråt gick Audi över till mindre turbomatade motorer. Därför ses V10-S6 i dag som något av ett sista kapitel från en tid då stora sugmotorer fortfarande fick ta plats, även i relativt diskreta bilar. Och priserna har har fallit rejält.
Exemplaret som såldes på Blocket via A P S – Auto Performance Sadri AB. Foton via Blocket.
Ett aktuellt svenskt exemplar av en Audi S6 Avant från 2007 med drygt 17 500 mil på mätaren,såldes nyligen för 99 900 kronor. För de pengarna fick köparen en fullutrustad kombi med läder, elstolar, navigation, adaptiv klimatanläggning och plats för fem. Men framför allt en V10 som en gång var något av det mest exklusiva Audi kunde erbjuda.
Just den bilen är nu såld. Men den säger något om marknaden. Intresset för stora bensinmotorer finns kvar. För den som vet vad man ger sig in på lär fler liknande annonser dyka upp framöver. Då gäller det att vara på sin vakt om man vill köra en Audi S6 – med inslag av Lamborghini.
Exemplaret som såldes på Blocket via A P S – Auto Performance Sadri AB. Foton via Blocket.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Tillverkarens egna rekommendationer höll på att förstöra lyxbilen. Nu varnar verkstadsägaren Mikko Simola för att serviceintervallen är alldeles för långa. – Svenska och finska vägförhållanden är betydligt tuffare än vad serviceprogrammen verkar ta höjd för.
I ett uppmärksammat Youtube-klipp varnar en finländsk verkstadsägare för att för långa serviceintervall kan leda till allvarliga skador även på dyra bilar. Det tillverkarna rekommenderar kan i själva verket göra att din bil får ett motorhaveri. – Nu var det faktiskt nära ett haveri för tiotusentals kronor, säger verkstadsägaren i klippet när han öppnar luftfilterhuset.
I fokus står en Porsche Panamera där ett till synes oskyldigt filter höll på att orsaka ett haveri för tiotusentals kronor. Bakgrunden är enkel men obehaglig. Enligt tillverkarens serviceprogram ska luftfiltret bytas först vid 120 000 kilometer. Men i det här fallet hade bilen gått cirka 85 000 kilometer och filtret var redan i praktiken förstört. Fukt, smuts och vägsalt från nordiska förhållanden hade gjort sitt. – Svenska och finska vägförhållanden är betydligt tuffare än vad serviceprogrammen verkar ta höjd för.
Problemet förvärras av placeringen. På Panamera sitter luftintaget lågt, bakom främre stötfångaren. Där utsätts det direkt för vatten, slask och grus. Med tiden blir filtret genomblött, mjukt och kan börja mögla. – Det här filtret är redan på väg att ruttna. I nästa fullgasacceleration kan turbon suga in bitar av filtret och då är motorn körd. Här räcker inte fabriksintervallen. Punkt, varnar han.
Även motoroljan får kritik. I dag är långa oljebytesintervall vanligt, särskilt på bilar som riktar sig mot leasingmarknaden. Men i laddhybrider kan det slå fel. Förbränningsmotorn startar ofta kall, kör korta sträckor och stängs av igen vilket gör att bränsle kan späda ut oljan. – Oljan kostar nästan ingenting jämfört med ett motorbyte, säger han och tillägger att tätare byten är billig försäkring mot slitage på känsliga komponenter.
I klippet pekas även växellådans serviceintervall ut som en risk. När oljan i dubbelkopplingslådan byts för sent kan slitaget bli dyrt. I värsta fall krävs ett helt nytt aggregat. – Här säljs inga enskilda kopplingsdelar. Det blir en hel växellåda och den kostar som en motor, säger han.
Hans budskap är tydligt och går emot tillverkarnas rekommendationer. Följ inte serviceboken blint, särskilt inte i nordiskt klimat. För bilägare som litar fullt ut på långa intervaller kan ett till synes billigt underhållsbeslut bli mycket dyrt. – Det här hade kunnat sluta riktigt illa. Jag hade tur den här gången, säger han när filtret slutligen byts i sista stund.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Här missar nästan alla högerregeln. Polisen och trafikskolorna ger oss alla en örfil. – På parkeringsplatser är det högerregeln som gäller, säger trafiksäkerhetsexperten Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Hon får medhåll av polisen. Folk har ingen aning om vilka regler som gäller på parkeringsplatser. – Det är många som glömmer detta, om det inte finns skyltar och ingen polis säger något annat, då är det högerregeln som gäller på en parkeringsplats, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson.
På parkeringar blir det ofta missförstånd. Ingen vet vem som har företräde. Eftersom de flesta inte har någon aning om vilka regler som gäller. – Folk har inte koll på detta, högerregeln är om du vill dö med vetskapen att du har rätt. Hela parkeringen är högerregeln, säger Joakim Abrahamsson.
Enligt trafiksäkerhetsexperten missar fler högerregeln på parkeringsplatser än ute i trafiken.
Polisen och trafiklärarna är rörande överens. Det är otroligt att så många vet så lite om vad som faktiskt gäller i trafiken. Allra helst i en trångt och besvärligt situation som parkeringsplatser. – Det är en regel som ingen verkar kunna, säger trafikpedagogen Anna Karin Åsén.
Alla har eget ansvar Alla parkeringar är inte likadana. Bilförare har ansvar att hålla koll på vad som gäller där man kör. – Det finns visserligen parkeringar med en väg längs parkeringen. Då är det utfartsregeln som gäller. Det gäller därför att ha koll, men ofta står det skyltar, säger Joakim Abrahamsson.
Det är kanske inte de farligaste trafikolyckorna. Men det inträffar mängder med onödiga kollissioner på parkeringsplatser varje dag. – Det inträffar så många onödiga olyckor inne på stora parkeringsplatser. Om folk bara har uppsikt och ser sig för kan de flesta undvikas, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Många vet heller inte vilken hastighet man ska hålla. – Hastighetsbegränsningen på parkeringsplatsen är densamma som det senaste du har sett. Men det måste också vara lämpligt och måste du ha omdöme. Man kan inte svänga in från en 70-väg och fortsätta att köra så. Man ska hellre ha för låg än för hög hastighet. LÄS MER:
