Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Nya chocksiffror: Vardagspusslet skapar livsfarliga situationer i trafiken. Barnfamiljer utgör den största risken för det utbredda problemet. – Det försämrar körförmågan på samma sätt som alkohol, säger Heli Vuori.
När semestern är slut och vardagspusslet dragit igång ställs många inför en svår ekvation. Man behöver snabbt ändra sina sömnrutiner, samtidigt som man måste vara helt pigg när man kör bil. Det kan vara svårt att få ihop. Samtidigt visar en ny undersökning från Verian och försäkringsbolaget Lähitapiola en obehaglig sanning. Ungefär var tredje finsk person (32%) som bor med partner och barn har varit nära att somna bakom ratten.
Det är betydligt högre siffra än bland dem som bor ensamma utan barn. I den gruppen svarar bara 14 procent att man varit nära att somna bakom ratten. I Sverige är det olagligt att köra bil när du är för trött, enligt Trafikförordningen (3 kap. 1 §), vilket brukar kallas för “SUPA”, där U:et står för uttröttning. – Trötthet är en betydande risk i trafiken. Siffrorna är anmärkningsvärt höga, säger Heli Vuori, ansvarig för fordonsersättningar på Lähitapiola.
Sedan juli är det krav på att alla nya bilar ska ha så kallade trötthetsvarnare (ADDW-sensor) som vanligtvis sitter längs rattstången. Sensorn piper när föraren visar tecken på trötthet.
Motsvarar rattfylleri Två procent av alla tillfrågade, alltså var femtionde förare, har dessutom somnat bakom ratten. Att köra bil utan att ha sovit ordentligt jämförs med rattfylleri. – Sömnbrist försämrar körförmågan på samma sätt som alkohol. Reaktionstiden förlängs, iakttagelseförmågan försämras och risken för felbedömningar ökar. Ändå identifieras trötthet inte alltid som en lika allvarlig risk i trafiken, säger Vuori.
Om du har varit vaken i 16 timmar försämras din körförmåga lika mycket som om du hade 0,5 promille alkohol i blodet, enligt studien. Sömnbristen gör att du reagerar långsammare och ser sämre. – Många mäter sina promille om de tvekar kring sin körduglighet, men det är få som stannar upp för att utvärdera sin egen pigghet, säger Vuori.
Att många föräldrar känner sig trötta beror troligen på stress och dålig sömn, menar Vuori. – För en förälder är bilkörningen inte alltid ett val, utan en del av vardagslogistiken. Barnen ska skjutsas till skolor och aktiviteter, även om man själv skulle kunna jobba hemifrån när man är trött. Barnfamiljer kör också ofta under de mest riskfyllda tiderna: tidiga morgnar, sena kvällar samt på helg- och semesterresor, avslutar Vuori
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Den var den brittiska kunglighetens favoritbil. Pampig storlek och prislapp på över en miljon. Idag kan du köpa modellen för 30 000 kronor – men det gäller att se upp.
Året var 2002 när tredje generationens Range Rover lanserades. Modellen fick beteckningen L322, och tog snabbt världen med storm. Med sin kungliga sittposition och maffiga design blev den förstavalet för både David Beckham och Drottning Elizabeth II. Som ny låg priset runt en miljon kronor. Men nu har värdeminskningen slagit till med full kraft. Och det finns en tydlig anledning.
För den som sätter sig bakom ratten på en L322 är det lätt att bli imponerad. Bilen bjuder på hög komfort. Det avancerade luftfjädringssystemet dämpar alla vägens ojämnheter, och bilen är en riktig klippa när det kommer till terrängkörning. Men ett köp kan bli som en rysk roulette. Och för den som är intresserad gäller det att ha ett vaket öga för vad modellen innebär.
Många experter varnar för tidiga modellera, från 2002 till 2005. Alla bilder: Land Rover Range Rover
Flera experter varnar för att köpa de tidiga modellerna från 2002 till 2005. Anledningen är två vanliga och dyra problem. Luftfjädringens bälgar kan torka ut och börja läcka. Då tvingas kompressorn arbeta betydligt mer än normalt, vilket kan leda till att den överhettas och havererar. Dessutom är den automatiska GM-växellådan i Td6-dieseln känd för att kunna få allvarliga problem, ofta vid miltal runt 15 000–20 000 mil. En växellådsrenovering eller ett byte kan bli så dyrt att kostnaden närmar sig hela bilens värde. Och det finns fler fällor.
Inte sällan uppstår elfel, efter att fukt läcker in i bagageutrymmet och förstör styrdonen. Samtidigt drabbas trösklar och den tvådelade bakluckan lätt av rost i svenskt klimat. Att köpa en billig bil för att åka lyxigt kan därför snabbt bli en dyr fälla. Och om du drömmer om en Range Rover, kan det vara värt att satsa på en av de nyare modellerna istället.
Facelift-modellerna från 2006 och framåt fick motorer och elektronik från Jaguar och Ford. De har generellt något stabilare elsystem, även om luftfjädringen kräver kärlek och underhåll oavsett årsmodell. Ett sådant exemplar finns till salu just nu på Blocket. Men några 30 000 kronor är det inget tal om. Bilen säljs för 179 000 kronor, och har Jaguars V8-motor på 395 hk.
4.2 Supercharged-versionen som säljs på Blocket bedöms av många ha en stor framtida samlarpotential. Även modellerna från 2007–2009, som också driver med Jaguars V8-motor, lyfts ofta fram som mycket kloka val. Att välja ett finare exemplar av de senare årsmodellerna kostar förvisso mer i inköp. Men det är nästan alltid den bästa investeringen för att slippa dyra överraskningar.
Modellerna från 2007–2009 lyfts ofta fram som mycket kloka val.
Håll koll på det här vid köp – Range Rover (L322)
Luftfjädringen: Luftbälgarna torkar ut och börjar läcka, vilket gör att luftkompressorn måste arbeta oavbrutet tills den överhettas och brinner upp.
Växellådsras: Den automatiska GM-växellådan i Td6-dieselmodellerna (2002–2005) ger ofta upp runt 15 000–20 000 mil, vilket leder till mycket kostsamma reparationer.
Elektronik- och spökfel: Fukt läcker ofta in i bagageutrymmet och förstör bilens elmoduler och styrdon. Dessutom kan ett svagt batteri ge upphov till obegripliga felmeddelanden på instrumentpanelen.
Rostangrepp: Svenskt klimat går hårt åt den tvådelade bakluckan (särskilt i underkanten) samt bakre skärmkanter och trösklar.
Slitage i chassit: Bilens höga vikt gör att bussningar, kulleder och länkarmar slits ut snabbare än på vanliga personbilar.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Mardrömmen med begagnade Volvon: Bromsade av sig själv efter 3 dagar – handlaren vägrade betala
Christiane köpte en begagnad Volvo XC90 för att få plats med familjen. Men efter bara tre dagar började bilen tvärbromsa av sig själv. Bilhandlaren vägrade hjälpa till med mardrömsnotan på över 100 000 kronor. Det som skulle bli den perfekta familjebilen för Christiane Sandbye och hennes familj förvandlades snabbt till en sex månader lång mardröm. Bilen, en Volvo XC90 laddhybrid av årsmodell 2019 som gått cirka 90 000 kilometer, inhandlades från bilfirman X Bilsenter i norska Fetsund.
Men glädjen blev extremt kortvarig. Tre dagar efter köpet inträffade den första skräckinjagande incidenten på vägen. – När jag kom upp i hastigheter runt 70 km/h började bilen bromsa kraftigt. Detta hände samtidigt som elmotorn på hybridbilen kopplade ur. Det var skrämmande och skapade trafiksituationer, säger Christiane Sandbye för norska tidningen Motor.
Bilen lämnades in för kontroll hos märkesverkstaden Bilia. Teknikerna kunde snabbt konstatera ett allvarligt haveri i bilens så kallade ERAD-enhet (Electric Rear Axle Drive) – den elektriska drivlinan som sitter på bakaxeln på Volvos laddhybrider. I växellådsoljan hittades rikligt med metallspån. Kostnadsförslaget för att byta ut hela den trasiga enheten landade på över 100 000 kronor. eftersom felet uppstod bara tre dagar efter leverans krävde köparen att bilhandlaren skulle ta det på reklamationen och stå för hela reparationskostnaden.
Men bilhandlaren vägrade att godkänna reklamationen. I stället erbjöd de sig att betala köparens självrisk samt ge en kompensationssumma på 10 000 kronor – om köparen i stället tog hela skadan på sin egen maskinskadeförsäkring. Bilhandlarens vd och advokat hävdade att ERAD-haveri är ett “känt problem” på bilmodellen och att det därför var något köparen borde ha räknat med på en åtta år gammal bil.
Här förklarar en meknaiker vad som händer när ERAD-systemet går sönder i Volvo.
Både köparens försäkringsbolag och jurister hos NAF (Motsvarigheten till M Sverige) ilsknade dock till rejält mot bilhandlarens resonemang. – Bilförsäkringen ska inte användas för att täcka garanti- och reklamationsärenden för seljaren. Felet är onormalt utifrån bilens ålder och körsträcka… felet måste anses som en köprättslig brist som köparen kan reklamera på, säger NAF-advokaten Vigdis Svennungsen fast.
Under ett halvt års tid stod den obrukbara Volvon parkerad medan familjen tvingades fortsätta betala avbetalningar och räntor på billånet. När tidningen Motor började ställa brännande frågor till bilhandlaren och fallet var på väg att hamna i Konsumentklagomämnden kom dock det plötsliga beskedet.
Bara timmar innan avslöjandet skulle publiceras pudlade bilhandlaren helt och hållet. Parterna kom överens om att bilfirman köper tillbaka Volvo XC90:n för samma summa som Christiane köpte den för, samt står för Bilias undersökningsräkning. Familjen får därmed slutligen pengarna tillbaka efter sex månaders kamp – men fallet sätter ljuset på ett allt vanligare problem där begagnathandlare försöker vältra över kostsamma komponenthaverier på köparnas egna försäkringsbolag. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Giljotinregeln är trafikregeln nästan ingen känner till. Så undviker du att bli halshuggen i trafiken. – Det var mycket hög olycksstatistik på de platserna, säger trafiksäkerhetsexperten Jeanette Jedbäck Hindenburg.
I Finland kallar man den här regeln för Giljotinregeln. En mycket passande benämning. Den handlar om reglerna för bilister på flerfiliga vägar som kommer till obevakade övergångsställen. – Jag har inte hört talas om att den kallas på det viset. Men det är samma sak för oss, säger Jeanette.
Du kör längs en väg med flera filer. Plötsligt kommer ett obevakat övergångsställe. Om en bil har stannat måste du stanna. Det gäller även om du inte ser några fotgängare som är på väg över. – Olycksrisken är och var väldigt hög. Man kom i ett körfält och förstod inte varför en annan bil stannade. Det berodde på att man inte såg övergångsstället, säger Jeanette.
Här gäller den så kallade giljotinregeln. Om lastbilen stannar vid övergångsstället måste även trafiken i det andra körfältet stanna – även om ingen fotgängare syns.
Ett brott mot lagen Att bryta mot Giljotinregeln är detsamma som att bryta mot väjningsplikten. Tidigare har den inte haft ett namn i Sverige. Nu kan den precis som andra regler såsom blockeringsregeln, utfartsregeln och högerregeln ta plats i den allmänna regelkatalogen. – Förr i tiden var det vanligare med obevakade övergångsställen över flerfiliga vägar. Men nu bygger man bort dem i en miljöpartistisk anda. I de större städerna väljer man inte att ha så många flerfiliga vägar. Istället gör man till exempel en fil för kollektivtrafiken, säger Jeanette.
I Finland har Giljotinregeln varit omdiskuterad. Polisen där menar på att folk inte känner tlll den här regeln. Många förstår inte varför det andra fordonet har stannat. Istället fortsätter man förbi och passerar ett övergångsställe utan att lämna företräde för fotgängare.
Jeanette Jedbäck Hindenburg är trafiksäkerhetsexpert.
Samma tendens i Sverige Svensk polis ser en liknande tendens. Många missar övergångsställen som inte är bevakade. Men att bryta mot Giljotinregeln ger böter, både i Finland och i Sverige. I Sverige är det inte längre så många platser man behöver tänka på Giljotinregeln. Trafikplanerare hos våra kommuner försöker bygga bort de här farliga platserna. – Man bygger bort de breda och fina vägarna. Istället planterar man träd, separerade gång- och cykelbanor och gör speciella filer för kollektivtrafiken.
Jeanette Jedbäck Hindenburg har ett exempel på en kommun som har hittat en bra lösning på det här problemet. – I Kalmar har man hittat en bra lösning på det här. Där har de byggt en refug i vägen där övergångsstället kommer, då kan bilisterna själva välja vilken fil de ska välja, avslutar hon.
Giljotinregeln: Namnet kommer från finska körskolor. Man kom på det här namnet för att göra det mer pedagogiskt tydligt för eleverna. I Sverige gäller samma regler. Däremot har vi fram tills nu inte anammat det blodiga namnet.
– När en bil stannar vid ett övergångsställe och skymmer sikten för ett omgivande körfält. – En olycksrisk där en bom, skylt eller ett hinder hastigt fälls ner eller rasar.
