Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Mäktiga motororganisationen varnar för nya bilar. Reparationskostnaderna är för höga. – Det är bättre med en gammal Volvo 740, säger den svenska mekanikern Hugo Kenger.
En ny BMW blev påbackad i fronten av en dragkrok i Falun. Föraren smet och kvar stod bilägaren med en bil som först verkade ganska oskadd. Registreringsskylten var en aning intryckt. När bilägaren sedan startade bilen började skärmen lysa. Den nätta kollisionen förstörde sensorn som varnar för fotgängare. Bilen hade bara gått 300 mil och var från 2025. Men reparationen blev svidande kostsam. – Numera kostar det lika mycket att reparera en liten skada som det förr kostade efter en större olycka, kommenterar tyska motorjournalisten Stefan Novitski på Auto Bild.
BMW har dyr teknik BMW har till exempel satsat stenhårt på att ta fram speciella strålkastare med laserteknik. Till vardags gör de mycket liten skillnad. Men om du får en skada kommer det att kosta skjortan att reparera. Det här har nu den tyska motororganisationen ADAC djupdykt i. Moderna bilar är fruktansvärt dyra att reparera.
Svenska mekanikern Hugo Kenger förklar varför ny teknik kostar så mycket att reparera.
Den moderna tekniken med sensorer och kameror gör bilarna väldigt dyra. Små skador tvingar fram stora ingrepp. – Man kan inte reparera delar eller detaljer. Utan det måste bytas stora system och det blir väldigt dyrt. Om man tittar på en gammal Volvo så finns det alltid delar och det är lätt att skruva med, säger Hugo Kenger.
Man måste byta hela system och inte enskilda delar. En bula i stötfångaren på en BMW kan sluta i en verkstadsnota på 100 000 kronor. Det här driver upp försäkringspremierna och gör bilägandet onödigt dyrt. – Problemet med ny teknik är att den kostar mer än den smakar, säger svenska mekanikern Hugo Kenger.
ADAC kräver därför att biltillverkarna skärper till sig. Man vill ha bilar som går att reparera till en vettig peng. Det ska inte vara nödvändigt att byta ut hela systemet bara för ett litet stenskott. ADAC rekommenderar även bilägarna att höra sig för hos olika verkstäder. Ibland kan oberoende aktörer erbjuda bättre priser. LÄS MER:
Splitterny Renault hittades i en övergiven lada – efter 44 år. Ägaren vågade aldrig köra sin bil. Nu ska den säljas på auktion.
Den lilla staden Laives ligger i Bourgogne. Här flyter floden Grison fridfullt förbi innan den flyter samman med Grosne på sin väg norrut. Här bodde en sällsam dam. Hon var nog lite egensinnig och patriotiskt lagd. När Renault presenterade sin nya modell 5 1972 blev hon het på gröten. Den var en liten praktisk sardinlåda som samtidigt representerade den franska ingenjörskonsten när den står på höjden av sin förfining.
Därför började den här damen att lägga undan pengar varje månad. Hon sparade och gnetade med sina små medel för att få råd med en helt egen bil. Till slut ringde banken. Kontot var välfyllt och hon satte kurs raka vägen mot den lokal Renaulthandlaren. På den här tiden i Frankrike kunde man beställa sin nya inhemska Renault direkt från verkstaden. Det passade damen alldeles utmärkt. När man gör sådana här stora affärer ska det helst ske med folk som man känner och talar på samma sätt som man själv gör.
Hon gick hem och väntade på sin nya bil. Efter två veckor ringde det i telefonen. Verkstaden berättade att bilen hade kommit. Damen återvände då och man gjorde klart alla papper. Sedan fick hon nyckeln och kunde köra hem de tolv kilometerna.
Saknade körkort Vid den här tiden saknade hon körkort. Därför ställde damen in bilen i garaget i väntan på att det skulle bli klart. Men hon skulle aldrig köra den här bilen. Även om hon fick ett körkort blev den nya bilen kvar i garaget. När hon nu lämnade jordelivet för att sväva vidare i tillvaron hittade man hennes bil. Den stod dold under ett lager av damm. Men var i ett mycket bra skick. Det verkar som tidens tand har gnisslat fram mycket försiktigt över dess lack.
Renault presenterade den här bilen i början av 1970-talet för att möta den nya tidens behov. Moderna människor behövde moderna bilar som inte krånglar och dessutom inte kostade för mycket i underhåll. Renault-femman baserades mycket på den tidigare Model 4. De första modellerna hade samma typ av växelspak som man hittade på efterkrigstidsbilarna. Där växelspaken gick ovanför motorn och ner i växellådan.
Med åren blev den mer avancerad. Under 1980-talet gick man över till ett mer modernt växelsystem. Samtidigt kom den med fem dörrar. Det här blev en storsäljare över hela världen och licenstillverkas även i Iran där man uppskattade den enkla tekniken. För två år sedan gick en liknande Renault för över en miljon kronor på en auktion. Den hade gått 2500 mil. Den här unika bilen däremot har bara tolv kilometer på sin kilometerräknare. Och förväntas inbringa ännu mer pengar. LÄS MER:
Det är världens fösta diesel-laddhybrid. Med 283 hk gjorde bilen succé i Sverige. Nu säljs modellen för fyndpris.
Skaparen stavas Volvo. Världens första diesel-laddhybrid hade gjort entré på marknaden 2012. Modellen heter Volvo V60 D6 laddhybrid. Men bilen är inte bara intressant för att det var Volvos första bil med sladd. V60 D6 laddhybrid erbjöd även en 2,4-liters femcylindring dieselmotor. En rejäl motor med 213 hk som samarbetade med en elmotor på 70 hk. Den nytänkande Volvon hade 283 hk till sitt förfogande.
Diesel-laddhybriden hade även fyrhjulsdrift. Och batteriet på 11,2 kWh erbjöd en elektrisk räckvidd på cirka 5 mil. Bilen hade miljöegenskaper och en rolig motor. Och det gjorde att den nytänkande Volvon gick hem. Hela den första serien på 1 000 exemplar blev sålda innan bilarna ens hunnit bli levererade till utställningshallarna.
Den nytänkande Volvon hade 283 hk. Hela den första serien sålde slut innan bilen ens nått hallarna. Alla bilder: VolvoVolvo samarbetade med den statliga eljätten Vattenfall. De två företagen finansierade utvecklingen av Volvon tillsammans.
Det höga trycket ledde till att Volvo tryckte på gasen. Efter en lyckad första omgången satsade Volvo större. Nu ökade den nytänkande diesel-hybriden till 5 000 bilar för modellår 2014. Och Volvo-cheferna var både självsäkra och kaxiga. Den revolutionerade diesel-hybriden hade kommit till världen för att stanna. – Ingen av våra konkurrenter kan erbjuda en lika smart bil, förklarade Doug Speck, marknadsföringschef på Volvos Cars i ett pressmeddelande.
De första 1 000 exemplaren som Volvo levererade var alla lackerade i färgen “Electric Silver”. Bilarna hade samma front som Volvo V60 från 2010. Men ändå hängde folket på låset till bilhandlaren. Volvo kände att bilen skulle få en uppdatering. Till modellerna från 2014 valde Volvo därför att uppdatera fronten. Idag fick modeller med både den nya och gamla fronten till salu. Men till rejäla fyndpriser.
Alla de första 1000 exemplaren kom i färgen Electric Silver.
Ny kostade bilen runt 650 000 med utrustning. Idag går modellen att hitta för 99 000 kronor på Blocket. Då får man en välutrustad Volvo V60 med 283 hk och svarta Volvo-fälgar. Men 26 000 mil på mätaren. Ett exemplar har 21 000 mil på mätaren och säljs för 109 000 kronor. Båda exemplar är från 2013 och kommer i den klassiska färgen “Electric Silver”. Färgen som gjorde världens första diesel-hybrid känd. Båda är även med den första fronten.
Vissa föredrar den uppdaterade fronten. Och här började Volvo dessutom erbjuda fler färger på bilen. Ett exemplar i blå erbjuds för 119 000 kronor. Den har 21 000 mil på mätaren. Och likt föregångaren finns 283 hk till användning. Och till den som söker lägre miltal går modellen att hitta för 157 000 kronor. Men Volvo V60 D6 laddhybrid har något för alla. Totalt 29 bilar finns till salu på Blocket. Av världens första diesel-laddhybrid.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Tyska tunern Mansory visar upp sitt nya monsterbygge. Hela karossen är byggd i “bakat” kolfiber. Och effekten har pressats upp till över tusen hästkrafter.
Superbilar ska synas men vissa ägare vill ta det ännu längre och det är där Mansory kommer in. Den tyska firmans senaste bygge är en omgjord Lamborghini Revuelto från 2026 som fått namnet Carbonado X. Resultatet är en “monster-Lambo” där kolfiber inte bara är en detalj, utan hela poängen. Hela karossen är byggd i synlig kolfiber.
Mansory har ersatt i princip varje karossdel med egna paneler och låtit ytan vara rå och utan lack. Namnet Carbonado har företaget använt tidigare och nu plockas det upp igen för märkets nya flaggskepp. Det här är dessutom ett one of one bygge vilket innebär att det bara finns ett enda exemplar i världen. Det som sticker ut mest är hur kolfibern är framtagen.
Panelerna är tillverkade i massivt kolfibermaterial som “bakats” i en autoklav (en form av tryckkokare), ungefär som i flygindustrin. Metoden ger en tätare struktur och en mörk, nästan militär finish. Samtidigt har fronten byggts om med ny huv, stötfångare, större luftintag för kylning och ett takintag som ska hjälpa motorn att andas svalare luft.
Även bakdelen har fått sig ett uppsving. En stor justerbar vinge, aggressiv diffuser och ett nytt avgassystem med trekantiga ändrör gör att bilen ser mer ut som en banbil än något som hör hemma på gatan. Även hjulen är i kolfiber med 21 tum fram och 22 tum bak för att spara vikt där det brukar vara tungt.
Invändigt har Mansory hållit en mörkare, mer nedtonad stil än på många av sina tidigare byggen. Kupén är klädd i mörk Alcantara med turkosa detaljer, belysta dörrpaneler och Mansory-logotyper. Startknappens uppfällbara lock har fått samma accentfärg, en liten detalj som påminner om att det här inte är en vanlig Revuelto.
Under skalet är det fortfarande Lamborghinis laddhybrid som gäller, en V12:a kombinerad med tre elmotorer. Men Mansory har skruvat upp effekten. Förbränningsmotorn höjs från 825 till 930 hästkrafter och systemeffekten från 1 001 till 1 120 hästkrafter. Enligt Mansory klarar bilen 0–100 km/h på runt 2,3 sekunder.
Allt sammantaget är Carbonado X ett av de mer extrema exemplen på hur långt kolfiber har tagit sig i dagens superbilar. Det handlar inte längre om lätta paneler här och där. Här är hela bilen formad runt materialet. Det är inte bara fler vingar och mer effekt, utan ett tydligt steg mot en ny nivå där kolfiber är själva identitén bakom hela bilen.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
