Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Svenska vägar kan börja kosta pengar att köra på. Nu ska lagen göras om för att öppna för privatägda betalvägar. – Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, säger Infrastrukturminister Andreas Carlson.
Betalvägar kan vara på väg att införas i Sverige. I dag fattade regeringen ett historiskt beslut. Det innebär att det traditionella sättet att bygga vägar i Sverige i grunden utmanas. Nu vill regeringen öppna för privatägda vägar som kostar pengar att köra på. Regeringen anser att det är mycket angeläget att pröva alternativa former för att finansiera och organisera infrastrukturen.
– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas. Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, säger Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Trafikverket ser ut att tappa sitt monopol på att bygga och äga vägar.
Genom att ändra den gamla väglagen och ge Trafikverket helt nya direktiv banas nu vägen för att privata miljardbolag och ett nytt statligt jättebolag ska kunna bygga och sköta de svenska vägarna. Idag är det enligt väglagen (1971:648) enbart staten som är väghållare, och Trafikverket som i myndighetsform handhar detta uppdrag. Det betyder att varken riksdagen eller regeringen i dagsläget har laglig rätt att låta någon annan aktör sköta byggande eller drift av statliga vägar.
För att bryta detta monopol har regeringen nu tillsatt en särskild utredare som ska föreslå de författningsändringar i väglagen som krävs för att ett statligt ägt aktiebolag ska kunna ta över helhetsansvaret för både projektering, byggande och förvaltning av allmänna vägar. Regeringen tror att en mindre, mer fokuserad bolagsform kan leda till snabbare processer och nya effektiva metoder. Utredningen ska vara klar senast den 1 juni 2027.
Privata jättar ska finansiera vägbyggen Utöver ett nytt statligt bolag ges Trafikverket i uppdrag att förbereda för att statlig infrastruktur ska kunna genomföras via så kallad offentlig-privat samverkan (OPS). OPS innebär att en offentlig myndighet ingår ett långsiktigt kontrakt med ett privat projektföretag. Det privata bolaget kliver in och bär betydande risker samt ansvarar för genomförande och förvaltning. Finansieringen sker genom att det privata företaget använder eget kapital och tar upp lån, som sedan återbetalas över tid av staten via prestationsbaserade betalningar.
Här är de första vägarna som pekas ut för privat samverkan Regeringen har i den nationella planen för 2026–2037 ringat in fyra specifika pilotobjekt som Trafikverket nu ska djupanalysera för potentiella OPS-avtal:
E4 Kongberget–Gnarp
E4 Förbifart Skellefteå
Hjulsta (ny- eller ombyggnad av bro)
Paket av utvalda vägåtgärder, exempelvis bärighetsåtgärder med geografisk koppling
Måste bevisas vara billigare och snabbare För att ett svenskt OPS-program ska bli verklighet krävs det att projekten blir tillräckligt många över tid så att det skapas incitament och tillräcklig konkurrens bland internationella och inhemska anbudsgivare.
Trafikverket har fram till den 4 maj 2027 på sig att ta fram ett förslag till ramverk för hur detta ska gå till. Regeringen är dock tydlig med att inga avtal kommer att låsas förrän det är svart på vitt bevisat att de privata lösningarna faktiskt leder till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande än traditionella myndighetsformer. Dessutom krävs det i slutändan ett godkännande från riksdagen innan spaden kan sättas i marken. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Danmarks enda hyperbilsmärke blöder pengar. Trots det kontrar Koenigsegg-utmanaren med galen värsting. Nya hyperbilen levererar världens starkaste V12 i en gatbil – och hästkrafterna slår Koenigsegg Jesko.
Zenvo grundades 2007. Det relativt nya bilmärket hade en vision om att bygga handgjorda hyperbilar i extremt begränsad upplaga, likt Koenigsegg. Nyligen har företaget haft ett minst sagt skakigt år bakom sig. Siffror för 2025 visar ett rejält underskott på hela 30,3 miljoner danska kronor, och situationen är så allvarlig att företagets revisor varnat för en “betydande osäkerhet om bolagets fortsatta drift”. Men danskarna vägrar ge upp än – och presenterar ny värsting för världen. Hyperbilen får namnet Zenvo Aurora, och har 250 fler hästar än Koenigsegg Jesko, rapporterar Top Gear.
Under kolfiberskalet har danskarna satt in en rejäl sensation. Det handlar om en 6,6-liters V12-motor med fyra turbon. Bara bensinmotorn levererar 1 250 hästkrafter, vilket gör den till den starkaste V12-motorn i en gatbil någonsin. Men dynamit-danskarna stannar inte där. Genom att addera dubbla elmotorer på framaxeln förvandlas Aurora Tur till ett fyrhjulsdrivet monster med 1 850 hästkrafter. Det är mer än den svenska stjärnan Koenigsegg Jesko, som levererar 1 600 hästkrafter.
Bara bensinmotorn levererar 1 250 hästkrafter, vilket gör den till den starkaste V12-motorn i en gatbil någonsin.Genom att lägga till dubbla elmotorer förvandlas modellen till ett fyrhjulsdrivet monster med 1 850 hästkrafter.
Smart detalj undviker stora skärmar Designen är rotad i skandinavisk minimalism. På insidan ville danskarna slippa stora skärmar – och skapade istället en av bilens mest hyllade detaljer. Framför föraren sitter tre runda mätarklockor som ser helt analoga ut. Men när man behöver GPS eller vill koppla telefonen roterar den mittersta mätaren. På baksidan gömmer sig en liten, modern skärm. Och när du inte behöver skärmen längre vänder den ryggen till igen. Just nu visar danskarna upp två körklara Aurora Tur-prototyper på Goodwood, världens mest ikoniska bilfestival.
Slår Jesko på 0-100 km/h Gatuversionen Tur har en galen toppfart på 450 km/h och gör 0–100 på blixtsnabba 2,3 sekunder. Det är två tiondelar snabbare upp till 100 km/h än Koenigsegg Jesko, även om den svenska rivalen har en betydligt högre toppfart på 531 km/h. Men med det nya danska monstret visar man att två värstingar från Skandinavien krossar flera av Maranellos mest ikoniska bilar.
Framför föraren sitter tre runda mätarklockor. När föraren behöver navigation eller koppla telefonen, roterar den mittersta mätaren. På baksidan gömmer sig en skärm.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Stora luckan i svenska fartkamerasytemet. Flera grupper som fartkameran inte kan sätta fast. Kameran kan ha fångat en solklar fortkörning på bild – men det spelar ingen roll. Därför kan de inte straffas.
Idag är risken att åka fast i en fartkamera större än någonsin tidigare. Det finns runt 2 800 fartkameror i Sverige och senare i år kan det bli över 3 000. Kamerorna tar mellan 350 000 och 400 000 bilder om året, men det finns några grupper som inte kan sättas dit i en fartkamera. Dessa bilister kan fotas av flera fartkameror utan att behöva oroa sig för att straffas.
På ATK-sektionen i Kiruna sitter polisens utredare som sköter landets alla fartkameror. När en bild tas skickas den krypterad dit. Utredarna tittar först på vem som äger bilen och sedan jämför de fotografiet med körkortsregistret för att få fram en misstänkt fartsyndare. Men det är ofta som det inte går. Några bilder slängs också direkt i papperskrogen. Om du fotas av en kamera och inte har någon registerskylt i fronten är det omöjligt att identifiera föraren. På grund av detta klarar sig i stort sett alla tvåhjuliga fordon. Dessutom kan motorcyklisters hjälmar ställa till det vid identifiering. Alltså kör de flesta motorcyklisterna utan någon oro att tas fast av en fartkamera.
Motorcyklister brukar slippa undan fartkameror eftersom motorcyklar saknar registreringsskylt fram
Det finns dock undantag. Nyligen kunde en 32-årig motorcyklist åtalas han efter att ha fångats av en fartkamera i 155 km/h på en 100-väg. Trots att motorcykeln inte hade någon registreringsskylt där framme kunde polisen knyta den 32-årige mannen till motorcykeln och därför har ärendet gått vidare till åtal.
Även utlandsregistrerade bilar går i princip alltid fria. Om de fotograferas i fartkamerorna slängs bilderna direkt utan utredning. Sverige har ett system där föraren, inte ägaren, bötfälls. Svenskar kan däremot få fortkörningsböter hemskickade från utlandet. De flesta EU-länder lägger ansvaret på fordonsägaren. När föraren inte går att identifiera eller nå faller hela ärendet.
Utlandsregistrerade bilar får inga böter hem på posten. En blå registreringsskylt i Sverige betyder att bilen tillhör en utländsk ambassad eller ett konsulat.
Det finns dock en grupp som är helt “orörbara”. Det handlar om bilar med den blåa skylten, det vill säga de som har diplomatisk immunitet. Sverige får nämligen inte åtala eller bötfälla den typen av förare och de har därmed full immunitet mot böter även från fartkameror. Myndigheter kan göra ett formellt försök att markera, men längre än så kommer inte polisen. Utrikesdepartementet skickar ett brev till den berörda ambassaden där man informerar om händelsen och påminner om att personer som åtnjuter immunitet ändå förväntas följa svensk lag.
I några enstaka fall har även enäggstvillingar lyckats undvika straff genom att skylla på varandra. Går det inte att avgöra vem som körde, läggs allt ned. Du kan även klara dig genom att fälla ner solskyddet så att ansiktet inte syns. ATK-avdelningen kan däremot i så fall skicka ärendet vidare till lokal polis för vidare utredning. Du kan även undvika att få en böter ifall du kör en leasingbil. – Om du har en bil som är bokad hos ett leasingbolag kan polisen inte göra något. De kan höra av sig till bolaget som i sin tur hyrt ut den till en firma, säger vår källa, säger Lis Marie Svonni, på polisens ATK-sektion i Kiruna.
Polisen kan också slippa undan böter ifall de fotograferas av en fartkamera. De har ett eget system för fartkameror. Om de är under utryckning och blir fotograferade måste de fylla i dokument och förklara situationen. Skulle de inte vara i utryckning kommer det att utredas av en speciell enhet inom internutredningarna. LÄS MER:
Nya siffror slår sönder en av de stora myterna om elbilar. Farhågorna om snabbt utslitna batterier får nu en rejäl törn. Resultatet efter 10 000 mil överraskar.
Rädslan för dyra batteribyten har länge hängt över begagnade elbilar. Många köpare oroar sig för att räckvidden ska rasa efter några års användning. Men ny svensk statistik pekar åt ett helt annat håll. Elbilshandlaren Carla har gått igenom nästan 10 000 batteritester från svenska elbilar. Resultatet visar att flera av de mest sålda modellerna knappt verkar ha åldrats alls efter 10 000 mil på vägarna.
Den stora vinnaren är Kia e-Niro. Den populära familjecrossovern har i genomsnitt kvar hela 97,25 procent av sin ursprungliga batterikapacitet efter 10 000 mil. Strax bakom kommer kusinen Hyundai Kona Electric med 97,18 procent. Trea blir Kia EV6 med nästan 96 procent kvar. Båda modellerna har sålts i stora volymer i Sverige och har ofta använts som familjebilar med många mil på mätaren. Även svenska favoriter klarar sig starkt.
Så mycket batteri har elbilarna kvar efter 10 000 mil
Plats
Modell
Batterihälsa
1
Kia e-Niro 64 kWh
97,25 %
2
Hyundai Kona 64 kWh
97,18 %
3
Kia EV6 77,4 kWh
95,95 %
4
Volvo XC40 Recharge
94,70 %
5
Polestar 2 (CATL)
94,35 %
6
BMW i3
93,77 %
7
Polestar 2 (LG Chem)
93,53 %
8
Tesla Model 3 (CATL LFP)
93,34 %
9
Audi e-tron 50
93,02 %
10
Audi e-tron 55
92,93 %
11
Skoda Enyaq iV
92,88 %
12
Tesla Model 3 (LG Chem)
92,83 %
13
Tesla Model S
92,80 %
14
Volkswagen ID.4
92,77 %
15
Skoda Enyaq iV
92,60 %
16
Tesla Model X
92,52 %
17
Volkswagen ID.4 (SW 3.x.x)
92,27 %
18
Tesla Model Y
92,18 %
19
Audi Q4 e-tron
92,18 %
20
Volkswagen ID.3
91,79 %
Rankningen bygger på 9 954 batteritester av svenska elbilar genomförda mellan 2022 och 2026. Endast modeller med ett tillräckligt stort antal tester har tagits med. Batterihälsan visar hur stor del av den ursprungliga kapaciteten som finns kvar efter mer än 10 000 mil. Källa: Carla.
Volvo XC40 Recharge tar fjärdeplatsen medan Polestar 2 kniper femteplatsen. Båda ligger över 94 procents batterihälsa efter 10 000 mil. Samtidigt är det kanske ännu mer intressant vilka modeller som inte ligger i toppen. Tesla har länge haft rykte om sig att bygga marknadens mest avancerade elbilar. Men i Carlas sammanställning hamnar Model 3, Model S, Model X och Model Y längre ner på listan. Batterihälsan är fortfarande hög men räcker inte för att utmana Kia, Hyundai eller Volvo.
En annan överraskning är BMW i3. Den lilla stadsbilen började säljas redan 2013 och är därmed en av elbilspionjärerna på marknaden. Trots det placerar den sig sexa i sammanställningen med nästan 94 procents batterihälsa kvar. Studien avslöjar också att det inte bara är bilmodellen som spelar roll. Två till synes identiska bilar kan få olika resultat beroende på vilket batteri som sitter under golvet.
Kia e-niro har i snitt kvar 97,25% av sin ursprungliga batterikapacitet efter 10 000 mil.
Tesla Model 3 är ett tydligt exempel. Versionen med CATL:s LFP-batteri har i genomsnitt 93,3 procents batterihälsa efter 10 000 mil. Motsvarande versioner med Panasonic-batterier ligger betydligt lägre. Det innebär att den som köper en begagnad elbil inte bara bör titta på modell och årsmodell. Batteritypen kan vara minst lika viktig. Samtidigt är den stora slutsatsen svår att missa.
Oavsett om det handlar om Tesla, Volvo, Volkswagen, Audi eller Kia har samtliga bilar på topp 20-listan kvar över 91 procent av batterikapaciteten efter 10 000 mil. Den stora nyheten här är egentligen inte vem som vann. Det är att ingen av bilarna på topp 20-listan verkar vara i närheten av den batterikatastrof som många länge varnat för.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
