Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Polisen såg Volvo A-traktorn följa trafikflödet som vilken annan bil som helst. Det fick de att haja till. Och då upptäcktes det hemliga hålet som omvandlade epan till något annat.
A-traktorer har blivit en självklar del av den svenska trafikbilden. Men samtidigt som antalet fordon slår nya rekord fortsätter polisen att avslöja manipulerade byggen runt om i landet. Nu har ännu ett fall lett till domstol. Det började med att en polispatrull fick syn på tre fordon som färdades tillsammans utanför Borås. Ett av dem var registrerat som A-traktor. Problemet var bara att den inte uppförde sig som en sådan.
I stället höll fordonet samma tempo som övriga trafiken. Misstankarna väcktes direkt och polisen beslutade sig för att ingripa. När fordonet senare undersöktes visade det sig att A-traktorn kunde förvandlas till en vanlig personbil på bara några ögonblick. En teknisk kontroll avslöjade att hastighetsbegränsningen hade manipulerats med ett hemligt hål. Genom att komma åt hastighetsregulatorn gick det att kringgå spärren som ska hålla en A-traktor under 30 km/h.
Polisens tekniska undersökning visade hur hastighetsbegränsningen kunde kringgås. Genom att komma åt regulatorn kunde A-traktorn köras betydligt snabbare än tillåtna 30 km/h.
Fordonet kunde då köras i sin ursprungliga hastighet. Utredningen visade också att fordonet under dagen haft en snitthastighet på 57 km/h. Dessutom upptäcktes ett otillåtet passagerarutrymme, vilket ytterligare stärkte polisens bedömning att det egentligen handlade om en personbil. Den 17-årige föraren hade däremot inget körkort för personbil, vilket inte är konstigt då man behöver ha fyllt 18 år för att ha ett B-körkort.
Den manipulerade A-traktorn beslagtogs och saken gick vidare till domstol. Där dömdes tonåringen för olovlig körning till 30 dagsböter, rapporterar Borås Tidning. Samtidigt fortsätter eporna att explodera i antal i Sverige. Enligt den senaste statistiken finns nu nära 68 000 registrerade A-traktorer på svenska vägar vilket är en ökning med 79 procent på bara fem år. I takt med att allt fler epor rullar ute på vägarna blir också polisens kontroller och upptäckter fler.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Alla som redan har ett körkort ska genomgå en återkommande trafiksäkerhetsutbildning. Det kräver trafiklärare. – Ett körkort är inte ett bevis på livslång kompetens. Det är början på ett livslångt ansvar, sägerAmer Adem.
Debatten om körkortssystemet har främst handlat om hur nya förare ska utbildas och examineras. Men enligt Amer trafikläraren Adem missar man den stora frågan. Körkortet borde inte ses som ett slutmål, utan som starten på ett livslångt ansvar bakom ratten. Han kräver att alla förare ska genomgå någon form av återkommande trafiksäkerhetsutbildning. Och den här gången är han ännu tydligare än tidigare. – Den stora trafiksäkerhetsfrågan börjar egentligen efter att körkortet är taget, säger han.
Han pekar på att Sverige lägger stora resurser på att människor ska klara teoriprov och uppkörning. Men betydligt mindre på att säkerställa att de fortfarande är säkra förare tio, tjugo eller trettio år senare. Samtidigt har trafiken förändrats kraftigt med fler avancerade förarstödssystem, elbilar, mobiltelefoner och mer komplexa trafikmiljöer. – Mobiltelefonen används mer, säkerhetsavstånden blir kortare, hastigheterna ökar och många börjar lita mer på sin rutin än på de principer de en gång lärde sig, säger Amer.
Enligt honom handlar det inte om att människor medvetet vill köra sämre. Problemet är att kunskap och körförmåga är färskvaror. – Erfarenhet är värdefull, men erfarenhet utan återkoppling och reflektion kan också leda till slentrian, övertro och medvetna regelbrott, säger han.
Han reagerar också på flera förändringar som nyligen genomförts i körkortssystemet. Bland annat ska introduktionsutbildningen tas bort och giltighetstiden för godkänt kunskapsprov för B-körkort förlängts från fyra till tolv månader. Myndigheterna har beskrivit förändringarna som förenklingar för att hantera kapacitetsproblem och administration. Men Amer Adem anser att trafiksäkerheten riskerar att hamna i skymundan. – När budskapet nästan enbart handlar om förenkling, administration och kapacitet finns en risk att allmänheten uppfattar att utbildningens kvalitet och trafiksäkerhet får stå tillbaka, säger han.
Hans lösning är inte att förare ska tvingas göra om uppkörningen. I stället vill han se någon form av återkommande kunskapsuppdatering eller trafiksäkerhetsutbildning för alla som har körkort. – Det behöver inte handla om nya prov eller att göra det svårare för människor, utan om att hjälpa förare att hålla sina kunskaper aktuella i takt med att trafiken förändras.
Från och med 1 augusti 2026 behöver inte den som ska övningsköra eller vara handledare gå en introduktionsutbildning – något som var ett krav tidigare.
Han pekar på att fortbildning är självklar inom många yrken där säkerheten är viktig och ifrågasätter varför trafiken skulle vara ett undantag. Samtidigt lyfter han fram att flera andra länder redan har system för återkommande kontroller eller utbildningar. I Japan måste körkort förnyas regelbundet med obligatoriska trafiksäkerhetskurser, medan vissa amerikanska delstater använder syn- och kunskapstester.
Responsen när han först lanserade idén blev stor. Många trafiklärare och bilister höll med, medan andra såg förslaget som ännu en belastning för landets förare. Men Amer Adem står fast vid sin uppfattning. – Ett körkort är inte ett bevis på livslång kompetens. Det är början på ett livslångt ansvar.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
Köpte bilen för 239 000 kr – nu är den värd 4 miljoner
Kunden slog till på en värsting från Mercedes. Prislappen landade då på måttliga 239 000 kronor. Men idag har värdet fullkomligt exploderat på den sällsynta modellen. – Motsvarande bilar går för runt 4 miljoner kronor, säger Trond Sandven.
För 25 år sedan slog mannen till på en tio år gammal Mercedes – men inte vilken som helst. Det handlade om värstingen Mercedes 190 E 2.5-16 Evolution II, som i folkmun kallas EVO II. I dag beskrivs modellen som en helig graal för många samlare. Bilen tillverkades 1991 och köptes år 2001 för 239 000 kronor. Det visade sig vara en mycket bra investering för ägaren. Trots att mätaren idag står på 6 640 mil, är bilen idag värd fyra miljoner kronor, rapporterar TV2 Broom.
Säljaren Trond Sandven och bilens ägare undersökte marknaden. De kollade vad liknande bilar i bra skick har gått för på internationella auktioner. Det var där de fick den enorma chocken. – Vi har kollat upp motsvarande bilar som säljs på auktion, med lågt miltal och i originalskick, och de går för runt 4 miljoner kronor. Så detta måste kunna sägas ha varit en bra investering, säger Trond Sandven till TV2 Broom.
Modellen är idag värd cirka fyra miljoner kronor. EVO II beskrivs som en av de mest kompromisslösa sportbilarna från sin era. Bilder: MercedesModellen har en enorm, ställbar bakvinge. Bara 500 numrerade exemplar byggdes för gatan.
Totalt byggdes bara 500 exemplar av bilen. Både i Sverige och Norge är det väldigt sällsynt att se originalexemplar på vägarna. Och trots att det skulle ge ett rejält klirr i kassan, har säljaren inga som helst planer på att sälja vidare sin dyrgrip. – Nej, den här vill han ha kvar. Detta är ju bättre än pengar på banken, fortsätter Trond Sandven
Att sätta sig bakom ratten på en EVO II beskrivs som en ren tidsresa. Här finns inga digitala skärmar, touchknappar eller körassistenter. Bilens chassi är hydrauliskt och självregulerande för att minimera krängning i kurvorna, och den låga vikten gör körupplevelsen extremt analog. – Jag hittade bilen i Tyskland och hämtade den själv. Jag körde den i över 260 km/h på Autobahn. Det är ganska speciellt i en bil från tidigt 90-tal. Jag hade aldrig vågat köra så fort idag, den här hade ett drag i särklass, berättar Sandven.
Motorn Under den enorma, ställbara bakvingen gömmer sig en 2,5-liters 16-ventilersmotor utvecklad tillsammans med brittiska Cosworth. Effekten ligger på 235 hästkrafter – men kunde höjas till 245 om man valde bort katalysatorn. Kraften skickas till bakhjulen via en femväxlad manuell så kallad “dog leg”-växellåda, där ettan ligger bakåt till vänster.
Att det har hänt mycket sedan 1991 blir tydligt. 0–100 km/h går på runt fem sekunder. Det syns även i utrustningslistan. Både krockkudde och ABS-bromsar var tillval som den första kunden behövde betala extra för. Men med tanke på dagens prislapp på fyra miljoner kronor var den där extrautrustningen förmodligen värd varenda krona.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Böter eller fängelse? Det valet ställs fortkörare inför i Norge – även om de bara kört 8 km/h för fort. – Ska jag betala eller avtjäna fängelse?, skriver en norsk fortkörare.
En norsk bilförare var på väg att fira den norska nationaldagen när en fartkamera fotade honom utanför Fredrikstad. Bilden togs den 17 maj och när böterna dök upp i brevlådan visade det sig att han kört 68 kilometer i timmen på en 60-sträcka. Han skulle totalt tvingas betala 3 300 kronor, men under beloppet stod det även: “Ett subsidiärt fängelsestraff: 3 dagar.”
Detta fick fortköraren att fundera och han la ut på sociala medier där han frågade sina följare ifall han borde ta fängelsestraffet i stället för att betala 3 330 kronor. – 3 300 kronor eller en kort långhelg på statens bekostnad?, skriver fortköraren, uppgerTV2 Broom.
I Norge kan en fortkörning på 8km/h ge fängelse.
Att norska fortkörare står inför ett val stämmer dock inte helt. Ifall det hade varit så hade nog en del valt fängelsestraffet hellre än att betala. Om du ska hamna i fängelse i stället för att behöva betala krävs väldigt speciella omständigheter. Svaret på frågan hittar vi på norska polisens sida för hur de hanterar böter och straffavgifter. – Du kan inte välja mellan böter eller fängelse. Om du inte betalar böterna kommer Skatteförvaltningens indrivningsmyndighet att försöka driva in dem genom att dra av din lön/socialförsäkring, skriver norska polisen. – Om det inte lyckas kommer de att försöka med andra verkställighetsåtgärder. Fängelsestraff kommer endast att övervägas om det inte är möjligt att driva in pengarna, fortsätter polisen.
Alltså kommer norska myndigheter se till att den dömde betalar böterna och fängelse blir först aktuellt om boten inte går att betala. Något som dock kan vara värt att nämna är att Norge har några av världens högsta böter för olika trafikbrott. Du kan bland annat få en böter på 10 000 kronor ifall du inte stannar helt vid en stoppskylt. Därför bör du vara extra försiktig ifall du semestrar i vårt grannland. LÄS MER:
