Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Fotbollsspelareni vansinnesfärd i 307 km/h. Nu döms mannen till hårt fängelsestraff. Och han serverade alla bevis själv – direkt till polisen.
Det handlar om en 32-årig fotbollsspelare från Storbritannien vid namn Connor Charlton. Han spelar semiprofessionell fotboll, men utöver fotbollskarriären visar det sig att mannen även älskar att köra i vansinnesfart. Det var när han krockade i september 2023 som polisen började undersöka honom på allvar, uppger Telegraph. Polisen beslagtog mannens bil, en BMW X3 M, och mobiltelefon. När de undersökte bilens dator och hans telefon upptäckte de att han hade gjort sig skyldig till mängder av allvarliga trafikbrott.
Filmerna avslöjade att vansinneskörningen i 307 km/h långt ifrån var en engångsförseelse. I videoklipp som nu sprids online syns det hur han sicksackar mellan andra bilar i mycket hög fart, gör en rivstart från ett rödljus upp till 253 km/h, och sladdar runt en rondell fylld med andra trafikanter. I ett av de mer obehagliga klippen svänger han in framför en vit skåpbil, bara centimeter framför skåpbilsföraren.
Hittade påhittade anteckningar i telefonen Utredarna hittade bland annat en minnesanteckning i telefonen där Charlton utarbetat en falsk historia om olyckan. I sin påhittade historia skyllde han kraschen på en påstådd medtrafikant som uppgavs ha smitit från platsen. Men färddatorn i BMW:n talade ett helt annat språk. Under det senaste året hade bilen kört i över 172 km/h vid minst åtta olika tillfällen.
I Leeds Crown Court fälldes Charlton till sist på alla punkter. Förutom de tio fallen av grov vårdslöshet i trafik dömdes han även för fyra fall av övergrepp i rättssak efter att ha övertalat andra personer att ta emot hans straffpoäng. Rätten utdömde fyra års fängelse och belade honom med körförbud i totalt fyra år och sju månader. Han kommer dessutom att tvingas genomgå ett utökat förarprov om han någonsin vill få tillbaka sitt körkort.
Bilen var en BMW X3 M med kraftiga trimningar och modifieringar.
Borttagen fartspärr Bilen var en BMW med en stark originalmotor på 510 hästkrafter. Från början hade bilen en inbyggd fartspärr som gjorde att den maximalt kunde köra i 250 km/h. Men bilen var ombyggd och trimmad till över 630 hästkrafter. Samtidigt hade fartspärren tagits bort så att bilen kunde köra ännu fortare.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Dela med dig av Carup
Över 90 000 fick böter – Europas värsta fartkamera
Europas mest aktiva fartkamera – en mardröm för semesterfirare. På en populär motorväg blixtrar kameran var sjätte minut. Och har under 2025 fällt ofattbart många bilister.
Varje sommar tar miljontals glada semesterfirare bilen till Spanien. Men den som kör för fort riskerar att snabbt bli straffad. I landet finns många fartkameror, men en sticker ut som hela Europas största fartfälla. Kameran sitter på motorvägen A-7 nära staden Valencia, och färska siffror visar att den fällde 90 766 fortkörare under 2025. Det innebär att den bötfäller en bilist var sjätte minut – något som drog in hela 18,9 miljoner euro till den spanska staten. Det rapporterar El Independiente.
Anledningen till den skyhöga mängden böter är att vägen ändras, och att fartgränsen plötsligt sänks. Motorvägen A-7 är en av de viktigaste vägarna längs Spaniens kust där man oftast får köra i 120 km/h. Men vid en särskild sträcka (kilometerstolpe 326) sänks gränsen till 100 km/h. Det är på grund av hög trafik, många påfarter och stor risk för köer. Men många bilister missar att släppa på gasen i tid.
På en sträcka längs motorvägen A-7 sänks fartgränsen plötsligt. Över 90 000 bilister upptäckte det för sent 2025. Sedan kom en dyr böteslapp i brevlådan. Obs: Bilden är inte från den aktuella platsen.
Möts av hård kritik Samtidigt var kameran avstängd under stora delar av förra året. När den återaktiverades hade många vant sig vid att sträckan var oövervakad. Många bilister är nu arga, och tycker att kameran bara finns där för att dra in pengar till staten. Men den spanska trafikmyndigheten säger emot. De menar att kameran står på en farlig plats för att sänka farten och rädda liv. Att köra för fort i Spanien kan kosta allt från 100 till 600 euro, och du kan även bli av med poäng på körkortet.
Fartkameran i Valencia är inte den enda som fäller många bilister. I Alicante tog en kamera på väg CV-905 fast över 72 000 fortkörare på ett år, vilket drabbar många som åker mot den populära semesterorten Torrevieja. Även i Navarra fälls tusentals förare varje år av kameran på A-15, där i snitt sju bilister får böter varje timme.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Dela med dig av Carup
Då kan körkortet tas vid vägkanten – utan trafikbrott
Då kan polisen ta ditt körkort vid vägkanten – utan att du begått trafikbrott. Eller för ett litet brott som normalt sett bara gett böter. – Det är inte vanligt, men det förekommer ibland, säger trafikpolisen Petter Magnusson.
Nyligen missade en man väjningsplikt vid cirkulationsplatsen. Det är ett trafikbrott som ger 2000 kronor i ordningsbot. I normala fall ska det inte innebära att man får körkortet indraget. Men i det här fallet så blev konsekvenserna ännu större. Den slarviga bilisten såg inte att polisen låg bakom honom. De stoppade bilen och gjorde en bedömning att han inte är tillräknelig att köra bil. Polispatrullen bestämde sig då för att beslagta mannens körkort. – Man kan omhänderta körkort på grund av medicinsk instabilitet. Det är inte vanligt men det förekommer, säger Petter Magnusson.
Måste vara något mer Vi berättar om fallet med mannen som fick körkortet omhändertaget för att han missade väjningsplikt. – Det måste ha hänt något mer än bara detta. Om polisen omhändertar ett körkort så ligger det mer bakom än att man bara missade väjningsplikt, det är inte grund för detta, säger Petter.
Då kan polisen ta körkortet, även
Du kan förlora körkortet efter upprepade mindre trafikbrott. – Om man har fått en varning från Transportstyrelsen och sedan ertappas med att köra alldeles för fort så kan vi rycka kortet vid vägkanten, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson.
Polisen gjorde egen bedömning I fallet med mannen som missade väjningsplikten ligger medicinsk instabilitet bakom. Om polisen misstänker att en förare inte är lämplig att köra kan de vidta snabba åtgärder. – Man får göra en bedömning rent okulärt och om man kommer fram till att personen inte kan köra bil trafiksäkert så får vi omhänderta körkortet, säger Petter Magnusson.
Ibland kan polisen ta hjälp av andra trafikanter för att göra en bedömning. – Det kan också vara vittnen som har sett att personen inte kan köra bilen på ett säkert sätt och utifrån det kan man besluta om att omhänderta körkortet, säger Petter Magnusson.
Sedan är det upp till Transportstyrelsen att ta det avgörande beslutet. De kommer att få underlaget från polisen och gör den sista bedömningen. – Visst händer det att vi poliser kan göra fel, men det kommer att visa sig när Transportstyrelsen sedan gör sin bedömning, avslutar Petter Magnusson.
Vad händer när polisen rycker kortet:
Transportstyrelsens utredning: Myndigheten prövar om händelsen räknas som en väsentlig överträdelse eller kan ses som ringa.
Yttrande: Du får möjlighet att skriva ett yttrande och berätta din version av händelsen.
Beslut och spärrtid: Om körkortet återkallas fastställs en spärrtid på oftast 1 till 12 månader beroende på hur allvarlig situationen var.
Biltemas lönsamma hemlighet – tjänar miljoner på att sälja korv med förlust. Så här går ett av Sveriges smartaste handelsknep till. Får svenskarna att köpa varor för över 400 miljoner extra.
Att Biltema är kända för billiga verktyg och bildelar tvivlar ingen på. Däremot är det en helt annan sak som skapar de största rubrikerna – korven. Och när Ikea höjde priset på sin kokta korv till sju kronor 2022, stod Biltema fast. ”Biltemakörven” för superlåga fem kronor fick behålla sitt pris. Och trots att Biltema förlorar pengar på varje såld korv, är det troligen ett av de mest geniala besluten Biltema tagit. Men exakt hur mycket mer Biltema omsätter genom sin korv är en stor affärshemlighet. Men genom att standardmodeller och avancerade kalkyler från AI kan vi göra en mycket kvalificerad uppskattning.
Biltema säljer cirka 11,5 miljoner korvar varje år, enligt statistik från 2025. Med ett pris på fem kronor styck ger det caféerna en omsättning på 57,5 miljoner kronor. Varje korv uppskattas däremot kosta sju kronor att sälja när man räknar in inköp, tillbehör, el och personal. Det gör att Biltema förlorar två kronor per såld korv. Resultatet? En årlig förlust på ungefär 23 miljoner kronor. Men det spelar ingen roll.
Uppskattningsvis förlorar Biltema cirka 23 miljoner kronor årligen på sin billiga korv. Trots det är det en mycket lönsam affär för företaget.
Lockvaru-effekten: Merförsäljning för nära en halv miljard Nästan ingen besöker Biltema bara för att äta korv. De passar samtidigt på att ta en titt på bildelar, verktyg eller trädgårdssaker. Korven är ett klassiskt exempel på något som kallas ”loss leader”, alltså en lockvara som säljs billigt för att locka kunder till butiken.
Om vi antar att en snittkund äter 1,5 korvar (vissa köper en korv, andra köper två), krävs det cirka 7,6 miljoner kundbesök om året för att nå upp till den totala mängden på 11,5 miljoner korvar. Om man utgår från att endast 15% av dessa besök blir längre på grund av den billiga korven, ger det över 1,1 miljoner extra tillfällen då kunder handlar i varuhuset. Effekten kan därför bli enorm. Om man utgår från ett snittköp på 400 kronor, ger de korvdrivna besöken en extra omsättning på 440 miljoner kronor om året.
”Varför betala mer?” skriver Biltema – trots att många besökare handlar andra varor och därmed spenderar betydligt mer pengar vid varje besök.
År 2024 gjorde Biltema Sweden AB en vinst på 517 miljoner kronor med en omsättning på 7,4 miljarder kronor, vilket ger en vinstmarginal på nästan 7 procent. När man tar Biltemas vinstmarginal på den extra försäljningen som korven potentiellt genererar (440 miljoner kr), genererar det en rejäl vinst på 30,8 miljoner kronor. Det är mer än nog för att täcka korvdriftens förlust på 23 miljoner. Och ger Biltema en ren nettovinst på närmare åtta miljoner kronor om året. – Den genererar så mycket engagemang bland våra målgrupper och fyller varumärket med mer än bara låga priser. Korven är helig för oss, sade Johan Gerdevåg 2025 till tidningen Market.
Psykologin & PR-värdet Det låga priset på fem kronor fungerar som en signal till kunden om att hela varuhuset är billigt. Den känslan följer med kunden vidare in i butiken och gör det lättare att besluta sig för att köpa dyrare varor, till exempel verktyg eller något spännande tillbehör till bilen. Dessutom har korven fått kultstatus i Sverige. Grupper på sociala medier engagerar tiotusentals människor, vilket bidrar till gratis publicitet. Och som grädde på moset säljer Biltema även kläder med korvmotiv. Och allt sammantaget, kan Biltemas heliga korv tolkas som en av Sveriges mest framgångsrika affärsmodeller.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
