Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Svensk bilist mättes upp till nästan dubbla hastighetsgränsen av polisen. Men när mannen stoppats vägrade han erkänna och skyllde på att mätningen var rättsosäker. Nu har bilföraren överklagat fortkörningen – så här säger domstolen.
Det var när en polispatrull fattade misstankar mot mannens framfart utanför Eksjö i Småland som de valde att lägga sig bakom hans bil. Under en sträcka på cirka två kilometer följde poliserna efter och genomförde en hastighetsmätning. Resultatet? Deras mätare visade hela 170 km/h.Efter att ett säkerhetsavdrag på tio procent hade gjorts, fastställdes mannens officiella hastighet till 153 km/h, uppger Smålands Dagblad.
Eftersom högsta tillåtna hastighet på den aktuella sträckan var 90 km/h, innebar det att mannen kört hela 63 km/h för fort. Polisen omhändertog mannens körkort på platsen, och Transportstyrelsen fattade därefter beslutet att återkalla det i fyra månader. Myndighetens motivering var tydlig: mannen kommer med all sannolikhet att dömas för den grova fortkörningen, och överträdelsen var alldeles för allvarlig för att stanna vid enbart en varning.
Föraren: “Polisen uppskattade bara farten” Mannen, som uppger att han är helt beroende av sitt körkort i arbetet, accepterade dock inte beslutet och valde att överklaga till förvaltningsrätten. I sitt försvar medgav han visserligen att han hade tryckt lite för hårt på gaspedalen – men han förnekade bestämt att det handlade om några 153 km/h. Enligt hans egen utsago låg hastigheten på max 110–115 km/h. Han argumenterade för att polisens hastighetsmätning inte var rättssäker, då han ansåg att den enbart byggde på polisernas “uppskattning” av hastigheten.
Mannen yrkade på att få tillbaka körkortet omedelbart, eller åtminstone få spärrtiden kraftigt förkortad. Förvaltningsrätten lät sig dock inte imponeras av förarens argument. Domstolen avslog överklagandet i sin helhet, och Transportstyrelsens beslut om en fyra månader lång spärrtid står därmed fast. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Bilden avslöjar: Så uppblåsta har bilar blivit på 25 år
Ny jämförelse visar den galna utvecklingen i bilvärlden.På 25 år har bilmodellerna blåsts upp – och blivit betydligt större.Och fenomenet gäller för mängder med olika bilmärken.
Det är inte många som missat att dagens bilar blir allt större. Fenomenet är så välkänt att det fått namnet “model bloat” (modellsvällning), och handlar om den gradvisa ökningen av en bils storlek och vikt över generationer. Ökningen beror framför allt på tuffare krockkrav, tunga batteripaket och att många köpare vill ha mer utrymme. Och när man blickar bakåt 25 år i tiden blir det extremt tydligt hur mycket bilarna har blåsts upp. Ett tydligt exempel är BMW 7-serie, rapporterar Autospies.
Under slutet av 90-talet fanns den legendariska E38-generationen av BMW:s 7-serie. E38 var en slank, förarfokuserad lyxsedan som var runt 498–516 centimeter lång. Bredden låg på 188 centimeter och vikten runt 1 720–2 040 kilo beroende på motor. Dagens motsvarighet är BMW G70 och den elektriska i7. Och skillnaden är enorm.
BMW G70 och i7 betydligt grövre Den nya BMW 7-serien har en längd på 539 centimeter, vilket gör den ungefär 40 centimeter längre än den gamla E38-modellen. Bredden ligger på 195 centimeter och höjden har skjutit i väg till över 154 centimeter. Även tjänstevikten är betydligt högre, särskilt för den elektriska versionen i7 som landar på hela 2 700 kilo. Det innebär att den nya bilen har ökat i alla dimensioner och blivit upp till 680 kilo tyngre än sin föregångare. När bilarna står sida vid sida blir kontrasten extremt tydlig. Den gamla E38-modellen ser ut som en liten kompaktbil i jämförelse.
Samma fenomen på fler modeller Det är inte bara BMW:s lyxbilar som har blivit grövre. Fenomenet genomsyrar hela bilvärlden. Ett exempel är pickupen Ford F-150. Under slutet av 90-talet mätte den runt 570 cm. I dag mäter motsvarande version närmare 615 cm, en ökning på hela 45 cm. Även Mini Cooper har ökat i storlek. Den allra första Minin var 305 centimeter lång, men dagens Mini Cooper har en rejäl längd på runt 386–403 centimeter. Samma fenomen gäller för Porsche Cayman, som har blivit både bredare och tyngre för varje ny generation.
Egenskap
BMW 7-serie (E38)
BMW 7-serie / i7 (G70)
Skillnad / Ökning
Längd
498 – 516 cm
539 cm
+23 till 41 cm
Bredd
188 cm
195 cm
+7 cm
Höjd
143 cm
154 cm
+11 cm
Vikt
1 720 – 2 040 kg
Upp till 2 700 kg (i7)
Upp till +680 kg
Designfokus
Slank, låg och förarfokuserad
Högrest, maximal grill och rullande lyx
Från sportig elegans till SUV-storlek
Den nya 7-serien har en mycket stor grill och en motorhuv som når en vuxen människa upp till bröstkorgen. Den nya versionen bjuder på rejäl prestanda, avancerade funktioner och mycket god ljudisolering. Men samtidigt finns det många bilentusiaster som saknar den förlorade lättheten i designen. Trots det verkar det som att trenden med allt större bilar är här för att stanna.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Dela med dig av Carup
Bötesfällan: Ett tryck på fel knapp i bilen räcker
Många bilister gör samma misstag utan att ens veta om det. Ett extra tryck på fel knapp kan vara nog för att göra bilen olaglig. Och ge dig böter direkt på plats.
På vissa bilar räcker det med ett knapptryck för att dimljusen ska tändas, medan andra förare tror att de fungerar som ett extra hjälpmedel när sikten blir sämre. Och vissa kanske råkar komma åt knappen utan att veta om det. Men när mörkret faller, regnet vräker ner eller dimman rullar in känns det logiskt att använda så mycket ljus som möjligt. Men just den tanken kan bli dyr.
Enligt reglerna får dimljus fram användas vid dimma eller kraftigt regn, men de får inte kombineras med halvljuset. Dimljusen ska alltså ersätta halvljuset i vissa situationer och inte fungera som ett extra komplement. Trots att regeln har funnits länge är det fortfarande vanligt att se bilar med båda ljusen tända samtidigt ute på vägarna. Lagstiftarens bedömning är att kombinationen kan vara bländande för mötande trafik, även om många förare inte känner till att den är förbjuden.
Många bilister tror att mer ljus ger bättre sikt. Men ett knapptryck i bilen kan kosta 500 kronor om polisen stoppar dig.
Samtidigt är det långt ifrån bara dimljusen som kan ställa till det. Felkopplade extraljus, så kallade “glimmers” som fortsätter lysa tillsammans med halvljuset och trasig belysning leder också till böter varje år. Årligen får ungefär 2 000 svenska bilister böter för olika typer av brister i fordonsbelysningen. Men just förbudet mot halvljus och dimljus samtidigt har fått allt fler att höja på ögonbrynen.
En av dem är trafikforskaren Björn Lidestam. När han fick höra om regeln blev han förvånad och ifrågasätter om kombinationen verkligen innebär någon större risk. Han pekar på att dimljus är konstruerade för att sitta lågt och sprida så lite ströljus som möjligt. – Det är tydligen olagligt och man hävdar att det ökar risken för att blända mötande bilar. Men det undrar jag om man gör och är faktiskt ganska skeptisk till detta.
Enligt honom är det snarare moderna LED-strålkastare med kraftigt ströljus som ofta orsakar bländningsproblemen som många trafikanter klagar på. Även bland bilister väcker regeln irritation. Kritiker menar att polisen jagar förare som kör med två relativt svaga dimljus samtidigt som de möter fordon med mängder av extralampor och kraftiga ljusinstallationer. Trots kritiken gäller dock lagen fortfarande. Så nästa gång du vrider på ljusreglagen kan det vara värt att dubbelkolla vilka lampor som faktiskt lyser. Annars kan det leda till böter. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Nya stenhårda EU-regler kommer sannolikt göra besiktningen dyrare för svenska bilägare. Kontrollerna blir betydligt mer krävande. Och experter varnar för att tiden inte räcker till för besiktningsmännen.
Oron stiger i Europa. EU har klubbat igenom ett nytt trafiksäkerhetspaket som skärper reglerna för besiktning rejält. Den nya superkontrollen är på hela 60 punkter, vilket innebär att varje besiktning kommer ta betydligt längre tid. Det gör att det kommer bli märkbart dyrare för fordonsägare. Värst blir det för elbilsägarna. Med det nya regelpaketet införs 20 nya kontrollpunkter specifikt för elbilar. Besiktningen kommer bland annat att göra en noggrann kontroll av hela batteripacket, högspänningskablarna och laddkablarna. Om besiktningsteknikern upptäcker en skada eller tecken på läckage på batterilådan riskerar bilen att underkännas direkt.
Det ställs även betydligt högre krav på bilens delar. Allt från kablar till isolering måste vara i absolut toppskick för att bilen ska bli godkänd. I Sverige kostar en bilbesiktning idag runt 549 kronor. Men experter bedömer att priset riskerar att höjas. – Totalt cirka 60 nya kontrollpunkter. Förslaget var mycket ambitiöst och kanske lite i överkant av vad som är möjligt att göra eller hinna med på kort tid, sade Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen, till Carup i juni.
Den nya superkontrollen är på hela 60 punkter. Varje besiktning kommer ta betydligt längre tid än tidigare.
Även bensin- och dieselbilar drabbas Även om elbilarna står i fokus, blir det även dyrare för ägare av förbränningsbilar. EU kräver nämligen att bilens avancerade säkerhetssystem ska kontrolleras hårdare. Framöver måste besiktningen kunna säkerställa att bilens alla assistanssystem fungerar felfritt. Dessutom införs ett krav på att den automatiska nödbromsen (AEB) måste vara helt intakt.
En annan stor förändring är hanteringen av återkallelser. Om en biltillverkare har utfärdat en officiell återkallelse för en bilmodell, och ägaren inte har kört in till verkstaden för att åtgärda felet, ska bilen underkännas direkt vid besiktningen. Bilar med så kallade “öppna återkallelser” kommer inte längre att godkännas förrän de har lagats av tillverkaren.
Framöver väntas även förbränningsbilarna möta hårdare utsläppskontroller på stationerna. Nu väntar bland annat Transportstyrelsen på besked från EU. Det är de som till slut ska införa reglerna i Sverige när allt blir klart. – Det är för tidigt att säga hur slutgiltigt beslut blir, men det är troligt att det tillkommer kontroller för att upptäcka manipulation av avgasrening, i första fasen på dieseldrivna bilar men senare även för bensindrivna bilar, avslutar Anders Gunneriusson.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
