Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Volvos förvånande drag i nya elbilen för 809 000 kronor. Bilen fullspäckad med superteknik. Men den som vill laga en enkel punktering måste betala flera tusen kronor extra. Snart försvinner däcklagning på alla Volvo-modeller.

Volvo rullade ut sin nya elbil EX60 till världen förra veckan. De beskriver den som ett tekniskt mästerverk som förändrar spelplanen för alla som ska köpa elbil. Räckvidden är mellan 62 och 81 mil. Prislappen börjar på 689 000 kronor. Och för versionen med 81 mils räckvidd som kommer nästa år för du lägga upp minst 809 000 kronor.

Bland annat innehåller bilen superdatorer från Nvidia och Qualcomm och Google senaste AI-assistent Gemini. Som gör att du ska kunna prata med bilen. Men på ett område tycks Volvo ha tagit ett kliv tillbaka. Den som vill laga en punktering i bilen riskerar nämligen att bli helt stående.

Varken reservhjul eller däcklagningssats ingår som standardutrustning i nya Volvo EX60. Trots att däcklagningssats ingår i äldre och enklare Volvobilar som XC40 och XC60 måste köparna betala extra om de vill kunna laga en punktering. Volvo begär 2900 kronor extra av ägarna till nya elbilen som vill laga en punktering.

Men enligt Volvo kommer det snart försvinna från alla deras bilar. Väldigt få vill använda däcklagningen, enligt Volvo. Då kan de spara in på dyrbara delar och göra högre vinst.
– Det kommer vara så på samtliga modeller från och med modellår 2027. Anledningen är att det är nästan ingen som använder lagningssatsen utan istället trycker på knappen i taket och inväntar hjälp via Volvo Assistans, säger Magnus Holst, PR-chef på Volvo Cars i Sverige.
LÄS MER:

Sveriges sista riktiga bilskrot räddad. Efter nedstängningen av flera klassiska skrotar.
– Vi har fått kämpa med näbbar och klor för att hålla verksamheten öppen, säger Oskar Brandner, chef på den sista Delplocken.

Sommaren 2025 stängdes Delplockarna runt om i landet. Efter en dom i miljödomstolen gick det inte längre att hålla dem öppna.
– Stängningen av vår självplock-verksamhet inom Autocirc är ett naturligt steg framåt med hänsyn till den trend och utveckling vi ser på marknaden i form av ökade krav på spårbarhet av bildelar genom hela värdekedjan, säger Gisela Nordlin, marknadschef på Autocirc.

Tidigare var det ett vanligt söndagsnöje att åka till en delplock. Där har många bilägare och entusiaster hittat delar som räddar deras älskade hemmabygge. Men miljödomstolen satte stopp för detta. Man införde krav som nästan ingen klarade av att leva upp till.
– Vi har väldigt höga krav på att få hålla öppet, och det är inte lätt. Därför är vi beroende av en stor kundgenomströmning, säger Oskar Brandner.

Klarade inte av att hålla öppet
Autocirc startade Delplocken och avvecklade verksamheten efter domstolsbeslutet. Företaget såg ingen lönsamhet när kraven blev så höga.
– Den som finns kvar är det inte vi som äger, säger Gisela Nordlin.

Istället är det LKQ Atracco som äger den sista Delplocken. Helsingborgsföretaget tjänar inga stora pengar på den. Ändå håller man öppet.
– Vi är väldigt stolta över att ha kvar den. Men det har varit en hel del arbete med att få den att överleva. Det är mycket höga krav och underlag. Som att bilarna ska stå på ett visst ställe och att det alltid finns tillsyn ute på delplocken, säger Oskar Brandner.

Mer komplicerat
Förr var delplockarna ganska okomplicerade. Men numera är det rigorösa regler. I Helsingborg måste man hela tiden kämpa för att hålla öppet.
– Vi trycker på för allmännyttan. Att det är bättre att delar kommer till nytta när bilarna ändå ska till pressen. Det är bättre för alla, säger Oskar Brandner.

Det är inte bara myndigheter och byråkrati som är ett problem. Delplocken i Helsingborg är hela tiden i behov av fler bilar för att kunderna ska fortsätta komma.
– En av de stora utmaningarna är att få tag på bilar som passar som råvaror. Det är hela tiden en kamp för att verksamheten ska fungera och gå framåt.

Delplocken är en liten del av hela verksamheten. Samtidigt är det en service som skapar fina ringar på vattnet.
– Delplocken är väldigt uppskattad och vi ser det för våra kunder som kommer. Man tycker om att göra det själv, avslutar Oskar Brandner.

LÄS MER:

George gjorde ett drömfynd på fuktskadad Volvo XC40. En nyare modell för 130 000 kronor. Men allvarliga reparationer stod för dörren.
– Det var aldrig meningen att jag skulle köpa den här bilen, men jag köpte den, säger George.

Youtubern George från OGS & Mechanics fick syn på en Volvo XC40 elbil på auktion. Bilen var svårt fuktskadad men hade bara rullat 3 200 mil. 130 000 kronor kostade den. Samma modell i bra skick går på över 350 000 kronor på Blocket. George slog till på bilen. Men reparationerna blev värre än vad han någonsin vågat tro.
– Det som började som en enkel felsökning blev snabbt ett av de mest kaotiska och oförutsägbara projekten vi någonsin tagit oss an, säger George.

Bilens egen laddare vägrade ta emot ström, systemet hade gått i baklås. En säkerhetsspärr som ska förhindra livsfarliga bränder och explosioner i skadade battericeller. Bilen var alltså stendöd och kunde varken laddas eller köras. George tvingades att utföra en “hjärtstart” för att väcka Volvon till liv. Nu väntade en lång process som skulle ta flera dagar.

Hela det massiva batteripaketet monterades ner. En insats som är både farlig och mycket tung. Men George lyckades öppna batteripaketet och ansluta en extern laddare direkt till battericellerna. På så sätt kunde han kringgå bilens egna spärrar, och tvinga in ström.
– Det är ett riskabelt moment, men vi lyckades få upp spänningen till en säker nivå igen, förklarar George.

Men problemen var inte över där. Fukten hade tagit sig in i bilens känsliga elsystem och orsakat ett kaos av felkoder. Hela inredningen tvingades att monteras ned och kastas ut. I åtta dagar var kupén förvandlad till en enda stor torkhall.
– Vi tvingades strippa hela interiören. Vatten och elektronik är ingen bra kombination, konstaterar George

Dagarna blev till veckor medan George kämpade. Reparationsnotan landade till slut på 63 000 kronor, där bara ett nytt bälteslås kostade 8 400 kronor. Men slitet lönade sig. En efter en slocknade varningslamporna tills inga felkoder återstod. Nu väntar försäljning. Och efter en hård kamp hoppas George på en vinstaffär. Normalt sett är en Volvo XC40 elbil värd betydligt mer än 193 000 kronor. Nu återstår att se vem som vågar köpa en elbil som varit fuktskadad.
– Det var en berg-och-dalbana, men att se bilen rulla igen är den bästa belöningen, avslutar George.

Världens längsta biltunnel isolerar dig från allt dagsljus i över 20 minuter. Norska supertunneln som många svenskar missat. Bygget var nära att kantra efter ett olycksaligt ras.

Världens längsta vägtunnel ligger i Norge. Den heter Laerdalstunneln och lockar turister från hela världen. Man kör in i tunneln från ett idylliskt nordiskt landskap och möts av bergets karga insida. Sedan följer mängder med kilometer under ett bergsmassiv som reser sig 1400 meter upp mot himlen.

Efter några minuter är det många som börjar bli trötta. Då plötsligt ser de ett blått ljus i fjärran. Man tror kanske att det är tunnelns mynning. Men det är istället en unik möjlighet att få ta en paus mitt inne i ett av världens mest spektakulära vägbyggen.

Vid mitten av 1970-talet hade oljeboomen fått Norge att ta klivet in i den moderna tidsåldern. Stortinget sammanträdde och från vänster till höger var man rörande överens. Landets vägnät behöver rustas upp. Nu fanns det pengar att bygga ihop landets fylken och städer med. Allra helst, Bergen och Oslo, landets två urbana knutpunkter behövde ha en säker och pålitlig förbindelse. Fram till Lerdalstunneln öppnade den 27 november 2000 sammanbinds de båda städerna av en långsam färjeförbindelse. Och en fjällväg som stängdes om vintern.

Under andra världskriget var den norska topografin Wehrmachts mardröm. Att invadera Norge och sedan försöka hålla landet var en fruktansvärd utmaning. Landet är fullt av berg och fjordar. Samtidigt saknades ett utbyggt vägnät. För att transportera sig mellan städerna fick man precis som under vikingatiden förlita sig på skeppstransporter utmed kusterna.

Tyskarna var sårbara i Norge. Man förlitade sig då på fartyg och transitförbindelser genom Sverige. Men det var mycket vanskligt. Både britterna och motståndsrörelsen kunde lätt komma åt ockupationsmakten genom att slå mot deras transporter av förnödenheter.

Ett sjöfararfolk börjar köra bil
Ända sedan den hedniska tiden har norrmännen trivts bäst på vatten. Det har skyddat landet mot fiender och man tog sig så långt som till Nordamerika för tusen år sedan genom att vara duktiga sjöfarare. Ändå tog Stortinget 1975 beslut om att bygga en tunnel mellan Aurland och Lerdal för att knyta samman sina storstäder.

Det skulle dröja hela tjugo år innan arbetet började. Spaden sattes i marken 1995 och var ett samarbetsprojekt mellan norska Vägverket och NCC. De borrade från varsin sida i prekambrisk gnejs. En bergart som vanligtvis är stabil. Ändå drabbades bygget av ständiga ras. Den högsta toppen i berget är 1400 meter över havet. När man borrar i sådana stora berg blir det spänningar. Arbetarna och ledningen fick hela tiden vara vaksamma på ras.

Däremot hade de inte förutspått det stora ras som kunnat äventyra hela projektet. Plötsligt kom de till ett parti där berget var poröst. Men plötsligt störtade taket in.
Tusen kubikmeter sten föll ner och bygget svajade för ett kort ögonblick. Tills man kom på en fenomenal idé att driva tunneln rakt igenom rasmassorna. Och sedan fylla hålet efter raset med betong.

Man borrade från var sin sida och till sist den tredje september 1999 möttes de. Äntligen var det en öppning på 24,5 kilometer genom berget. En så lång tunnel är inte bara samhällsnyttig, den kan också vara farlig. Trötta förare riskerar att somna genom ren tristess och bilbränder kan sluta i ofantliga tragedier.

Rastplatser mitt inne i tunneln
För att komma tillrätta med detta har de byggt tre stycken fjällplatser inne i tunneln. Man ser dem på långt håll. De lyses upp av ett blått sken som ger en känsla av att det sipprar in dagsljus. Trötta förare kan stanna till och sträcka på benen. Ett ventilationssystem med luftrening ser till att man utan bekymmer kan ta sig en promenad.

De här grottorna dyker upp var sjätte kilometer. De är mycket uppskattade av turister som kommer för att ta en närmare titt på tunneln. Den 27 november 2000 invigdes Laerdalstunneln. Den kallas för världens längsta vägtunnel och lockar besökare från hela världen hit för att åka igenom den.
LÄS MER: