Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Förbjud elbilsladdning på kvällen. Så här ska vi rädda Europas elnät. – Vi måste lära folk när de ska ladda, säger ekonomen Claes Hemberg.
I Nederländerna vill elbolagen att folk ska sluta ladda elbilarna efter jobbet. Uppmaningen gör folk förbannade. Men risken är att elnätet går sönder. – Att laga middag mellan fyra och nio eller tvätta kläder, det kan man kanske inte undvika. Men med bilen är man mycket mer flexibel, säger Rutger de Croon från ElaadNL till AD.
Han representerar de nederländska elleverantörerna. Enligt dem är man på väg mot en elbilsboom. Och det är inte säkert att nätet håller för alla elbilar som ska laddas. Han tycker att ett system som liknar de svenska effekttarifferna skulle vara bra. – Folk är verkligen mottagliga för den prisincitamenten, säger han.
Sverige har precis tagit bort dem I Sverige har regeringen precis tagit bort effekttariffer. Systemet fick massor med spott och spe av konsumenterna. Inför valet valde man därför att lyfta bort det. Men effekttariffer kommer att komma tillbaka. Inte i sin ursprungliga form. Men i någon modifierad variant. Den svenska experten Claes Hemberg tittar nyfiket på Nederländerna och gör en jämförelse med Sverige. – Om alla ska ladda samtidigt kan elnätet kanske braka samman. Men det gäller att politikerna ser till att elbolagen förklarar detta noga för folk så att man förstår, säger han.
Laddar du bilen på jobbet, flytta den så att någon annan kommer åt. Genom att effektivisera laddandet kan vi rädda elnätet. – Om du parkerar bilen vid kontoret är klockan elva. Resten av dagen skulle du vilja använda de där stolparna för andra bilister också, men då måste grinden vara öppen.
Allt fler elbilar I Nederländerna finns det omkring två miljoner elbilar nu. Inom några år beräknas de vara uppe i minst åtta miljoner. I Sverige ökar också ägandet. – Det gäller att vi sprider ut laddningen över veckan, jag laddade i söndags och betalade minus två ören, då håller min laddning hela veckan om man inte kör så mycket, säger Claes Hemberg.
Claes Hemberg.
Folk måste lära om Han ser oroväckande tendenser. Konsumenterna förstår inte konsekvenserna för elnätet när alla ska ladda samtidigt. – Det gäller att inspirera folk med plånboken istället för att komma med piskan. Om man kan sprida ut laddandet och göra det på kvällen så kommer alla att vinna på det, säger Claes Hemberg. Det är precis vad staten hoppades på med effekttarifferna. Men inför valet blev frågan omöjlig och man tog bort dem. Experterna tror däremot att de snart kommer tillbaka. – Vi tror att det här handlar om en paus. Man behöver omarbeta det här eftersom det inte var någon bra idé att låta elbolagen själva utforma det här, säger Per Lundqvist, professor i energiteknik vid KTH.
Många undrar om det inte går att bygga ett elnät som håller för framtidens utmaningar. – Man skulle behöva tänka på helheten och bygga ett system som är robust och fungerar bra. Tariffer är en sida av problemet, men det löser inte alla problem. Vi skulle behöva bygga ett elnät som verkligen fungerar och som är robust, säger Lina Bertling Tjernberg, professor vid KTH. LÄS MER:
Volvos nya hemliga bensinmodell fångad under test. Håller liv i XC40 med bensinmotorer. Nya modellen får rejäl ansiktslyftning.
Volvo förbereder sig för att ersätta elbilen EX40 med en helt ny toppmodern elbil med teknik från Volvo EX60. Men nu kommer spionbilder som visar att de även tänker hålla liv i gamla XC40. Den har blivit en av märkets många långkörare. Bilen visades redan 2018 och är den enda Volvo som vunnit Årets Bil.
Nu visar nya bilder från spionfotografer att den snart tio år gamla trotjänaren ska uppdateras och leva vidare med en andra ansiktslyftning som förväntas debutera under 2027. Detta innebär att Volvo väljer att fortsätta erbjuda bensin- och hybridmotorer i den befintliga karossen för att möta efterfrågan på marknader där elektrifieringen går långsammare.
Trots att den testade prototypen i Spanien är maskerad, syns flera tydliga förändringar. Fronten har ritats om med smalare, mer slimmade strålkastare och en ny tolkning av den välkända Tors hammare-grafiken. Grillen är dold bakom kamouflage, och bakpartiet har fått renare linjer samt uppdaterad LED-grafik i de traditionella L-formade bakljusen.
De mest spännande bilderna avslöjar dock insidan. Inuti kupén kastar Volvo ut den gamla instrumenteringen och monterar in en helt ny, stående pekskärm. Motorutbudet väntas bestå av uppdaterade mildhybrider och laddhybrider med längre räckvidd som anpassas för att klara de senaste strikta utsläppskraven i Europa.
Nya elbilen EX40 flyttas till Slovakien Samtidigt som den gamla förbränningsplattformen (CMA) får nytt liv, pågår en total teknisk revolution för den rena elbilsvarianten. Nästa generations elektriska Volvo EX40 (som i dag är Sveriges mest sålda elbil) blir en helt annan historia. När nästa eldrivna EX40 rullar ut, utvecklas den på Volvos splitternya, kompromisslösa elbilsplattform SPA3.
Produktionen av elbilen flyttas helt från fabriken i Gent i Belgien till Volvos nya miljardfabrik i slovakiska Kosice för att tillverkas jämsides med Polestar 7. Detta teknikskifte orsakar redan nu stor oro och proteststrejker i den belgiska fabriken, som riskerar att gå miste om elbilsproduktionen och i framtiden tvingas förlita sig på just förbränningsversionen av XC40 samt EX30.
Med den nya dubbelstrategin helgarderar sig Volvo. Elbilsentusiaster kan se fram emot en toppmodernt, rymlig elbil med platt golv och 800-voltsteknik under början av 2027 – medan de som fortfarande föredrar bensin eller laddhybrid kan köpa en modernt uppdaterad XC40 med välbekant teknik under lång tid framöver. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Mercedes klassiska G-Klass har fått ett helt nytt uppdrag. Den robusta terrängbilen ska nu användas för att upptäcka, jaga och stoppa fientliga drönare.
Bakom satsningen står Mercedes-Benz och det tyska teknikföretaget Tytan Technologies. På flyg- och rymdmässan ILA 2026 presenterade bolagen ett nytt samarbete som ska leda till ett mobilt system för drönarförsvar. Grunden blir Mercedes G-Klass, transportbilen Sprinter och det nya systemet har fått namnet Drone Defender. Fordonen ska utrustas med radar, sensorer, kommunikationsutrustning och startplattformar för särskilda drönare.
Tanken är att de ska kunna skydda flygplatser, militäranläggningar, energianläggningar och annan viktig infrastruktur från attacker med drönare. Till skillnad från traditionellt luftvärn handlar det inte om robotar eller luftvärnskanoner. I stället ska mindre drönare användas för att stoppa andra drönare. När ett hot upptäcks skickas en avlyssningsdrönare upp. Den ska själv kunna hitta målet, följa efter det och slå ut det innan det når fram. De fientliga drönarna stoppas antingen genom en direkt kollision eller med hjälp av en stridsladdning. (Foto: Stora bilden ovan är ett montage med hjälp av AI)
Tytan Technogy och Mercedes ingår samarbete för att bygga nya bilar som ska motverka drönarattacker. Foto: Tytan TechnologyAvtalet mellan Mercedes-Benz och Tytan Technologies är värt 220 miljoner kronor.
Bakgrunden är den snabba utvecklingen på slagfält runt om i världen. Kriget i Ukraina har visat att relativt billiga drönare kan orsaka stora problem även för avancerade försvarssystem. Därför vill Tytan utveckla lösningar som är billigare och snabbare att producera än traditionella luftvärnssystem. Kärnan i Drone Defender är en mindre avlyssningsdrönare som kallas Metis. Den är utvecklad för att slå ut mindre drönare på kortare avstånd.
Företaget har ännu inte avslöjat några tekniska detaljer om räckvidd eller hastighet, men uppger att systemet redan har testats under realistiska förhållanden. För större hot längre bort finns även en större drönare med namnet EOS. Den uppges kunna flyga i upp till 375 km/h, nå mål på upp till 60 kilometers avstånd och operera på höjder upp till 5 000 meter. Tytan Technologies grundades så sent som 2023 av tidigare studenter vid Tekniska universitetet i München.
Trots det har bolaget redan fått ett kontrakt från den tyska försvarsmakten värt motsvarande omkring 220 miljoner kronor för att utveckla teknik som ska skydda militära anläggningar mot drönare. Nu ska tekniken flytta in i en av Mercedes mest välkända modeller. G-Klassen har länge använts av militärer världen över, men den nya rollen är något helt annat. Om planerna håller ska de första systemen börja tillverkas redan nästa år. På sikt hoppas företaget kunna bygga flera tusen drönarjägare varje år.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Nya vägmärken förvånar bilister – liknar ingenting annat. Så här ska du tolka emoji-skyltarna som dyker upp i sommar.
Det här fenomenet sprider sig som en löpeld genom Europa. Allt började med att Nederländerna i början av 2000-talet började sätta upp smileyskyltar längs sina motorvägar. Det är inga officiella vägmärken. Utan sätts upp för att markera vägarbeten. Tanken med smileyskyltarna är att få bilisterna att sakta ner farten när de kommer till ett vägarbete. Nu har det här fenomenet tagit steget över gränsen och blivit en fluga i Tyskland. Längs autobahn syns samma fenomen.
Vid vägarbeten Skyltarna kommer upp inför längre vägarbeten. De ska vara minst fyra kilometer. Det är då som många bilister blir lite otåliga och glömmer att hålla hastigheten. Det irriterar vägarbetare något alldeles infernaliskt. Man ska faktiskt tänka på att det är deras arbetsplats det handlar om. Inför ett vägbygge kommer en röd smiley med ledsen mun. Den visar att man kommer till vägarbetet. Efter ett par kilometer kommer ytterligare en. Nu är den orangea med halvglad uppsyn och informerar om att det bara är ett par kilometer kvar innan man kan gasa.
Den gröna smileyskylten ska göra bilförare lugnare. Foto: William Karlsson / AI
Grönt ger fritt fram Till slut när vägbygget är över, då kommer en grön smiley som ser överlycklig ut. Den tackar så mycket för omtänksamheten och önskar bilisterna en trevlig resa. De tyska myndigheterna tycker att det här har slagit väl ut och man uppfattar att bilisterna blir mer empatiska av skyltarna, uppger tyska Auto Motor und Sport. LÄS MER:
