Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Elitidrottsman som skulle köpa glass åkte fast i poliskontroll utan giltigt körkort. Men glassen blev svindyr – nu får idrottaren skyhöga böter. 

Elitidrottaren blev hungrig. Mannen tog bilen till en mataffär och en snabbmatsrestaurang för att köpa mat och glass. Då blev han stoppad i en poliskontroll i Norrbotten. Elitidrottaren hade haft indraget körkort mellan mitten av juni och mitten av augusti, uppger Västerbottens-Kuriren. 

Mannen säger i polisförhören att han trodde att han fått tillbaka sitt körkort och att det kommit på posten från Transportstyrelsen. Men när polisen kontrollerade körkortet visade det sig att vara ogiltigt. När körkortet varit indraget måste du nämligen söka om det på nytt. Då sa elitidrottaren att han skickat in ansökan till Transportstyrelsen någon vecka innan. 

Men polisen och åklagaren köpte inte bortförklaringen. Man får nämligen inte köra innan man fått det nya körkortet. Därför valde åklagaren att åtala elitidrottaren för olovlig körning. Nu har målet avgjorts, uppger Västerbottens-Kuriren. Då mannen är höginkomsttagare blev straffet hårt: 30 dagsböter à 1000 kronor kostade glassinköpet.
LÄS MER:

 

Mannen fastnade i fartkameran. Men han skyllde på bilens felaktiga hastighetsmätare. Ärendet gick till åtal. Och nu har tingsrätten gett sitt svar.

En man i 30-årsåldern stod åtalad för att ha kört för fort i Hudiksvall. I maj 2025 körde han 92 km/h. På vägen var den högsta tillåtna hastighet 80 km/h. Men mannen nekade till brottet. Han hävdar att han höll koll på fartkamerorna längs vägen, rapporterar Hudiksvalls Tidning.

Men när en fartkamera sedan blixtrade till, kontrollerade han bilens hastighetsmätare. Enligt honom själv visade bilen 80 km/h. Mannen uppger att hans pappa, som äger bilen, sagt att mätaren visar cirka sex km/h för lite. Han menar därför att han i verkligheten bara körde runt 86 km/h, och inte 92 km/h som kameran visade.

Men nu har tingsrätten gett sin dom – och bedömer att mannen är skyldig. Polisens fartkamera visade tydligt att bilen körde 92 km/h i 80-zonen. Rätten anser att fartkameran är en pålitlig mätmetod och att mätningen är korrekt. Mannens förklaring ändrar därför inte på bevisningen. Domen blev böter på 2 000 kronor.
LÄS MER:

Han köper en elbil som bilhandlaren redan gett upp. Prislappen ligger på 5 000 kronor och domen var tydlig – den var redo för skroten. Men han upptäcker något som ingen annan har sett.

Det handlar om Youtube-profilen Rich Rebuilds och en BMW i3 som kostade motsvarande runt 500 000 kronor som ny. När bilen hämtas är den helt död. Den går inte att köra, laddar inte och saknar till och med värme i kupén. Allt tyder på ett hopplöst fall.
– När den kom hit fick vi rulla in den. Den var helt död. Ingen värme, ingen laddning, ingenting, säger Rich i klippet.

Bilhandlaren hade redan dömt ut den som för dyr att rädda. Men Rich misstänker att problemet inte är så allvarligt som det verkar. I stället för att ge upp börjar han felsöka elbilen.
– Något som ofta saknas när äldre elbilar snabbt bedöms som olönsamma är att man inte felsöker de på djupet.

De första testerna visar flera fel i högvoltsystemet. Ändå händer något när han byter delar och rensar felkoder. Plötsligt vaknar bilen till liv, om än på marginalen.
– Det här är första tecknet på att den faktiskt kanske inte är skrot, säger han när laddning och värme plötsligt fungerar igen.

Med bara några få procent kvar i batteriet lyckas han få bilen att röra sig in i verkstaden. Där fortsätter jakten på det verkliga felet. Snabbt pekas elbilens högvoltsvärmare ut, en känd svag punkt på BMW i3 som ofta leder till att bilen stänger ner sig själv av säkerhetsskäl.
– När en modern elbil vägrar köra är det ofta något enkelt. En kabel, korrosion eller ett säkerhetssystem som slår ifrån allt, förklarar Rich.

Han plockar därför delar från en annan BMW i3 som redan används som reservdelsbil. Med en begagnad värmare på plats fungerar fler system än tidigare. Men allt är fortfarande inte löst. Dock återstår stora frågan. Om bilens räckviddsförlängare, det vill säga bensinmotorn som ska starta när batteriet är tomt, fungerar.

Det är en av bilens dyraste komponenter och exakt den detalj som avgör om köpet var ett fynd eller ett fiasko för Rich.
– Det här är ingen renovering. Det handlar om att ta reda på om bilen verkligen är trasig – eller om folk bara slutade leta, säger Rich.

När bensinmotorn till slut startar visar det sig att problemet inte är ett trasigt motorhaveri. Utan tydliga spår av långvarig försummelse. Smutsiga tändstift i räckviddsförlängaren, felkoder och system som slagit av sig själva för att skydda bilen.
– Det här är inte hur en bil dör. Det här är hur försummelse ser ut när den till slut kommer ikapp, konstaterar han.

BMW:n är alltså långt ifrån perfekt men den är heller inte den hopplösa skrotbil som bilhandlaren trodde. Och just där finns poängen. För bakom den låga prislappen på 5 000 kronor döljer sig en obekväm insikt berättar Rich.
– Ibland är det inte bilen som är problemet, utan gränsen för hur långt någon är villig att felsöka.

Hur mycket det totalt kostar att rädda BMW:n är ännu oklart. Rich redovisar inköpspriset på motsvarande 5 000 kronor men någon slutnota för delar, felsökning och reservdelsbilen har han inte presenterat. Projektet är fortfarande pågående och om bilen till slut visar sig vara värd att rädda återstår att se.

LÄS MER:

EU rev upp förbud mot förbränningsmotorer. Experten tror att det är ett spel för galleriet.
– Med tanke på att bensinen är så billig är det inte konstigt att folk kör vidare, säger Ronny Svensson, vd på Ynnor AB.

EU rev upp sitt förbud mot förbränningsmotorer. Men Ronny Svensson som varit expert på bilinköp i decennier flinar bara åt beslutet. Han skrivit 25 böcker om bilval, suttit i flera statliga utredningar, varit tidningsexpert i 1000-tals artiklar, och är i dag rådgivare till större företag med sammanlagt 60 000 bilar i vagnparken.
– Det är som om man skulle förbjuda alkohol i franska viner. För att sedan ta tillbaka det och säga att man får ha två eller tre procents alkoholhalt, säger han.

Från början skulle EU förbjuda förbränningsmotorer från 2035. Efter påtryckningar från bilindustrin viker man nu ner sig. Istället tillåtet man förbränningsmotorer om de går på alternativa bränslen. Och om man kör på fossila bränslen måste bilen vara tillverkat av stål som inte har miljöavtryck.
– Det här beslutet är inte klubbat ännu. Det ska gå igenom parlamentet och ministerrådet. Det här var bara för att lugna opinionen, det kommer att ta flera år för förslaget att gå igenom och under tiden kommer det att hända mycket. 

Det låga bensinpriset gör att svenskarna håller fast vid sina förbränningsmotorer. Samtidigt är många rädda för att gå över till de nya elbilarna. Med höjda priser vid pumpen skulle omställningen kunna gå snabbare. 
– Om bensinen hade kostat 30 kronor litern hade folk inte kunnat köra, konstaterar Ronny Svensson.

Den tyska bilindustrin står på tröskeln till ett sammanbrott. Konkurserna haglar och de stora bilmärkena lägger ner fabriker. 
– Tyskarna är säkert väldigt nöjda, de har drivit frågan hårt. Däremot borde Volvo vara förbannade. De har drivit omställningen hårt och satsat mot elbilar för att möta förbudet om tio år. Nu blir det helt andra förutsättningar, säger Ronny Svensson. 

Volvo stämmer in i det. Där är man inte glada över EU:s beslut.
– Elektrifiering är framtiden. Att ändra eller skjuta på målen för att fokusera på kortsiktiga mål kommer att skada den europeiska bilindustrin och Europas konkurrenskraft, säger Magnus Holst, presschef på Volvo i Sverige. 

Ronny Svensson tror inte att bensin- och dieselbilarna kommer att överleva i framtiden. De lever på lånad tid. Ändå är han inte säker på att det blir en gigantisk elbilsrevolution. Snarare möts de båda på mitten.
– Laddhybriden kommer att bli vanligare. Där man har en elmotor i första hand och sedan en förbränningsmotor som förlängning. 

Volvo har gjort en satsning mot en helelektrisk framtid. Nu står man mitt i ett EU som vacklar inför de mäktiga och krisande tyska biltillverkarna. 
– Tydliga, stabila mål, förutsägbarhet och långsiktiga investeringar i elektrifiering behövs för att skapa rätt förutsättningar för företag att investera – som Volvo Cars redan har gjort – för att kunna konkurrera globalt och leverera verklig nytta för kunderna och klimatet, säger Magnus Holst.
LÄS MER: