Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

En del passagerare blir betydligt mer åksjuka i elbilar än i vanliga bilar. Nu förklarar läkare varför.
– De märker helt enkelt att de mycket lättare blir åksjuka i elbilar, säger neurologen Nicholas Hac.

Elbilar är tysta, snabba och mjuka att köra. Men just några av de egenskaper som många förare uppskattar kan göra livet betydligt värre för passagerarna. BBC har talat med både läkare, forskare och personer som säger att de börjat må illa först sedan de började åka elbil. En av dem är 24-åriga Lola Baird i London. Hon hade aldrig tidigare varit åksjuk, men efter att hennes pojkvän skaffade elbil förändrades allt.

På längre resor kan illamåendet bli så kraftigt att bilen måste stanna. Hon har till och med bett pojkvännen att byta bil. Och fenomenet är inte helt okänt för läkarna. Dr Irene Di Giulio forskar om åksjuka vid King’s College London. Hon säger att den forskning som hittills finns tyder på att vissa personer kan drabbas hårdare av åksjuka i elbilar än i bilar med förbränningsmotor.

Neurologen Nicholas Hac vid Northwestern Medicine i Chicago känner igen samma sak från sina patienter.
– Jag har hört om det många, många gånger, säger han till BBC.

Han uppskattar att omkring två patienter i månaden särskilt nämner att deras åksjuka blir värre i elbilar. Elbilar kan enligt forskarna förstärka problemet på flera sätt. Efter mer än ett sekel med förbränningsmotorer har människor vant sig vid att ljud och vibrationer följer bilens rörelser.

När en bensin- eller dieselbil accelererar förändras motorljudet samtidigt som kroppen känner accelerationen. I en elbil kan nästan hela den ledtråden försvinna.
– Vi har vant oss vid att förknippa ljud med rörelse i fordon, förklarar Di Giulio.

Utan motorljud och motorvibrationer får hjärnan färre varningar om att bilen snart kommer att accelerera eller bromsa.En annan möjlig bov är regenerativ bromsning. Sedan finns elbilarnas prestanda. En elmotor levererar sitt vridmoment direkt och även ganska vanliga elbilar kan accelerera mycket snabbare än motsvarande bensinbil. Det gäller åt båda hållen. Elbilar kan både öka och minska hastigheten snabbt.

FAKTA: Därför kan du bli åksjuk i en elbil

Vad är åksjuka?
Åksjuka uppstår när hjärnan får motstridiga signaler från synen, balansorganet i innerörat och kroppens känsel. Du kan exempelvis känna att bilen rör sig samtidigt som ögonen tittar på en stillastående mobilskärm.

Varför kan elbilar göra det värre?
Forskarna pekar framför allt på tre saker:

1. Ingen motor hörs
Bensin- och dieselmotorer ger ljud och vibrationer som hjälper hjärnan att förutse acceleration och inbromsning. Elbilar är mycket tystare.

2. Regenerativ bromsning
När föraren släpper gaspedalen kan elbilen bromsa relativt kraftigt. Om föraren inte är mjuk med pedalen kan passageraren uppleva upprepade ryck framåt och bakåt.

3. Snabb acceleration
Elmotorer ger kraft direkt. Snabba förändringar i hastighet kan öka risken för åksjuka hos känsliga personer. Inklistrad text

Vilka drabbas lättast?
Genetiska faktorer spelar stor roll. Barn och kvinnor uppges vara mer känsliga, och åksjukan brukar nå sin topp ungefär vid åtta till tio års ålder. Inklistrad text

Blir alla mer åksjuka i elbil?
Nej. Många märker ingen skillnad alls och vissa säger att de mår bättre i elbil. Forskarna understryker dessutom att studierna fortfarande är begränsade och att det ännu inte finns belägg för att slå fast att elbilar generellt orsakar mer åksjuka. Inklistrad text

Så minskar du risken:

• Titta genom framrutan i stället för på mobilen eller en bok.
• Sitt fram om det går.
• Sitter du bak kan mittplatsen vara bättre eftersom du ser vägen.
• Håll huvudet stilla, gärna mot nackstödet.
• Luta stolen något bakåt.
• Försök andas lugnt.
• Öppna ett fönster och få in frisk luft.
• Sov ordentligt och drick tillräckligt före längre resor.
• Undvik tung och fet mat före resan.
• Åksjuketabletter kan hjälpa men kan också göra dig trött. Inklistrad text

Så kan föraren hjälpa:
Accelerera mjukt, undvik att släppa gaspedalen abrupt och välj en svagare nivå på den regenerativa bromsningen om bilen tillåter det.

Källa: BBC News, forskare vid King’s College London, Northwestern Medicine, University of Pittsburgh, University of Westminster och Royal College of Art.

LÄS MER:

Hastighetsskylten som kan betyda två olika saker. Så här tolkar du den rätt.
– I Sverige strävar vi efter att vägmärken ska vara lätta att förstå, säger Kristofer Elo, utredare på Transportstyrelsen.

Elektroniska vägmärken ska göra trafiken säkrare och smidigare. Men det finns en skylt som kan betyda två olika saker. Det är bara en liten detalj som skiljer. Och det här är det inte många som känner till. Det handlar om det elektroniska vägmärken som visar en hastighetsgräns på 50 kilometer i timmen. Trafikverket använder det för att sänka hastigheten om det är mycket trafik, snabba väderomslag eller om det skett en olycka.

Sänka hastigheten tillfälligt
Eller så kan det vara ett vägarbete som tar längre tid. Beroende på omständigheterna kan man snabbt gå in och justera trafiken. Och det finns en liten detalj som gör hela skillnaden. Och kan ge dig upp till 4000 kronor i böter i fartböter.
– Ett digitalt vägmärke som visar siffran 50 i vitt med röd ring omkring märket med hastighetsangivelse och en röd ring visar den föreskrivna högsta hastigheten. Det är ett förbudsmärke och har samma innebörd som ett traditionellt förbudsmärke i plåt.

Det betyder att om det finns en röd ring runt siffran så betyder det samma sak som om det vore en förbudsskylt av plåt. Om du bryter mot den hastighetsbegränsningen kan polisen ge dig böter och ditt namn kommer att finnas med i brottsregistret under fem långa år.

Om skylten saknar den röda ringen är det bara en rekommendation och polisen kan inte ge dig böter. De här elektroniska vägmärkena finns bara längs motorvägar vid våra storstäder. För bilister är det lätt att missa att den röda ringen innebär stor skillnad.

– Variabla hastighetsgränser gör att trafikanterna bättre anpassar hastigheten till trafiksituationen än vid traditionell utmärkning med plåtskyltar. På de sträckor där vi har variabla hastighetsgränser har olycksrisken minskat, tempot har blivit lugnare, och framkomligheten har förbättrats något. Miljöeffekterna är dock mycket små, säger Trafikverket.

Hur elektroniska hastighetsskyltar fungerar:

• Föreskriven högsta hastighet: Visar siffran 50 i vitt med en röd ring omkring. Det är ett lagstadgat förbudsmärke. Du måste följa hastigheten, och det ger böter om du kör för fort.
• Variabla gränser: Trafikverket använder dem vid halka, köer, vägarbeten eller tät trafik för att sänka olycksrisken. Då finns det ingen röd ring.
• VMS-skyltar: Kallas även VMS (Variable Message Signs) och kan visa varningar eller tillfälliga hastigheter.
• Din Fart-skyltar: Sätts upp av privata aktörer eller av kommuner och är bara en varning.
  

Ny grön hastighetsskylt – detta är betydelsen

LÄS MER:

Gary Foust sköt ut sig från sitt stridsflygplan. Sedan inträffade en av flyghistoriens mest omtalade händelser. Planet landade – helt utan pilot. Här är den otroliga historien om “Cornfield Bomber”.

Det började som en vanlig luftträning över ett iskallt Montana. Datumet var den 2 februari 1970 och piloten Gary Foust flög ett av USA:s vassaste jaktplan, Convair F-106A Delta Dart. Mitt under övningen dök ett problem upp som ingen skicklighet i världen kunde lösa. Vid drygt 4 200 meters höjd fick planet för hög anfallsvinkel och nosen pekade för högt upp. Det gjorde att luften slutade strömma jämnt över vingarna. Planet tappade greppet om luften. Sedan föll jaktplanet rakt ner, med en vertikal hastighet på 30–40 meter i sekunden.

Foust följde alla instruktioner för att häva fallet, men planet vägrade att reagera. Samtidigt fortsatte flygplanet falla. Till slut fanns bara en utväg.
– Till slut, efter att ha blivit uppmanad av min wingman, sköt jag ut mig på ungefär 8 000 fots höjd, förklarar Gary Foust för National Museum of the U.S. Air Force.

När huven flög av och katapultstolen skjöts ut försvann drygt 100 kilo vikt från planet. Därefter sedan hände något som varken ingenjörer, piloter eller läroböcker hade förutsett. Jaktplanet slutade falla. Foust fick se sitt obemannade jaktplan flyga vidare under “kontroll”.
– Direkt efter att jag sköt ut mig från planet dök det tvärt med näsan före. Det tog sig ur spinnen och flög iväg flera mil bort fortsätter Foust.

Utan pilot sjönk stidsplanet sakta ner genom molnen och gled över det frusna Montana-landskapet. Till slut nådde det obemannade jaktplanet marken och gled mjukt på buken över ett snötäckt vetefält, nära Big Sandy. Snön dämpade nedslaget och förhindrade allvarliga skador. Mot alla teoretiska sannolikheter hade planet landat på egen hand – och blev stående på fältet med motorn igång.
– Det kanade säkert ett par hundra meter eller mer innan det stannade, och motorn gick på tomgång tills bränslet helt enkelt tog slut, förklarar Foust.

Flygplanet fortsatt i drift
Trots den osannolika kraschlandningen blev skadorna lindriga. Flygvapnet bärgade planet och tog det oväntade beslutet att reparera det. Flygplan 58-0787 transporterades till en underhållsanläggning och fick en ny huv. Sedan godkändes det för flygning – och sattes åter i drift. Flygplanet kom att tjänstgöra i ytterligare 16 år innan det slutligen pensionerades 1986.

I dag står “Cornfield Bomber” på National Museum of the United States Air Force i Dayton, Ohio – som ett av samlingens mest populära inslag. Framför planet berättar en liten skylt den osannolika historien för förbluffade besökare. Och som en sista knorr: Nio år senare, under en övning i Florida 1979, fick Gary Foust kliva in i cockpit och flyga exakt samma plan igen.

Svenska vägmärket som sätter myror i huvudet på förare. Vad menas med annan fara?
– Det ska finnas en tydlig bild som förklarar vad det betyder, säger trafiksäkerhetsexperten Jeanette Jedbäck Hindenburg.

Det finns en hel del vägmärken som många bilister inte alls förstår. Ett av dem är A40 i Transportstyrelsens förteckning över svenska vägmärken. Det betyder att man varnas för annan fara. Vad kan det vara för fara, undrar den normala bilisten och sätter sig på helspänn efter ratten och tittar oroligt efter något livshotande som kan dyka upp bakom nästa krön.

Framför allt är den förvirrande för förare från andra länder som är vana med många olika symboler som varnar för faror.
Enligt Transportstyrelsen kan ”Annan fara” vara allt från löst grus på vägen till att det kommer lågt flygande flygplan.
– Det är när det inte finns någon annan tavla som varnar för den situationen, säger Jeanette.Jedbäck Hindenburg.

Hon har ofta kritiserat svenska bilister för att vara dåliga på trafikreglerna. Att vi inte kan våra vägmärken är en sådan anmärkningsvärd brist. Hon förklarar vad Annan fara betyder.
– Vägmärkets namn “Annan fara” är en förkortning av “Annan fara än det finns symbol för” Dvs. det skall alltid finnas en tilläggstavla under som med text förklarar vilken fara som avses, eftersom det inte finns någon tydlig bild som kan förklara det, säger hon.

Myndigheten förklarar
Transportstyrelsen förklarar att de inte kan ta fram vägmärken till alla tänkbara situationer. Man tycker att A40 passar för olika typer av faror som kan finnas utmed det svenska vägnätet.
– Vi försöker faktiskt vara lite restriktiva och inte ha för många vägmärken. Istället för att skapa nya så tänker vi på de som finns och om de kan fylla en funktion, säger Kristofer Elo, som är expert på Transportstyrelsen.

Vägmärket A40 har en lång historia. Efter andra världskriget kom världens krigshärjade länder på att det skulle vara en bra idé att närma sig varandra. Det nybildade FN var inte bara en fredsorganisation. De arbetade också för att skapa ett enhetligt system av vägmärken i främst Europa. Wienkonventionen 1948 kom fram till att Europas länder skulle enas under vägmärken som ser ungefär likadana ut.

Historisk betydelse
Wienkonventionen 1948 var för trafiksäkerhets-förespråkarna samma sak som det stora kyrkomötet i Nicea 325. Där och då slog man fast riktningen för framtiden. En av dem var att skapa vägmärket A40 som varnar för annan fara.

Det kan vara allt från flygplan, grus, skyfall och plötsliga ras. Men i Sverige har vi ändå valt att gå en lite egen väg. I alla andra länder är det ett konventionellt utropstecken med punkt under. Här hos oss har det bara blivit ett rakt streck som är ganska fryntligt.
– Jag vet, men i Sverige så har vi alltid arbetat efter ett lite kantigare formspråk än i till exempel andra länder. Men grundprincipen är att alla ska kunna förstå, säger Kristofer Elo.

Hur ser A40 ut i övriga världen:

• Färg och form i Europa: Eftersom Sverige använder en gul bakgrund med röd bård sticker vår skylt ut något. De flesta andra europeiska länder (som Tyskland, Frankrike och Spanien) använder en vit bakgrund med röd bård och ett svart utropstecken.
• Länder med gul bakgrund: Länder som Finland, Island, Polen och Grekland använder, precis som Sverige, en gul bakgrund på sina varningsmärken för att de ska synas bättre i snöigt eller mulet klimat.
• Utanför Europa (USA, Kanada, Australien): Dessa länder följer inte Wienkonventionen. Där är motsvarigheten istället en gulfärgad, rombformad skylt (en kvadrat ställd på högkant) med ett utropstecken eller texten “WATCH FOR…” eller “CAUTION”.
  LÄS MER: