Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Nya bilar dras snabbt med brutala värdeminskningar. Samtidigt kan begagnatmarknaden erbjuda enormt mycket bil för pengarna. Här är modellerna – som kan spara över en miljon som alternativ till nya bilar.
Att köpa en helt ny bil kan ha sina fördelar, men det kostar också därefter. Och så fort du rullar ut från bilhandlaren har tusenlapparna försvunnit i värdeminskning. För den som väljer begagnat finns många gånger enorma summor att spara – under förutsättning att du väljer rätt bil. Nu har Top Gear listat flera begagnade bilar som fungerar som utmärkta alternativ till fabriksnya, och betydligt dyrare modeller.
Spara hundratusentals kronor På i princip alla modeller på listan går det att spara hundratusentals kronor jämfört med nyare alternativ, även om den ekonomiska vinsten förutsätter att bilarna inte drabbas av kostsamma fel. Samtidigt är man schysst mot miljön genom att återbruka. Här är modellerna – där du sparar en hel förmögenhet på att välja begagnat.
Volvo V60 T6
Pris från ca 180 000 kr. Ett bra alternativ till BMW M3 Touring som kostar cirka 1,2 miljoner kronor.
Vill du ha en relativt kompakt kombi med fyrhjulsdrift och en urstark, sexcylindrig turbomotor under huven? Men slipper helst de höga priserna för en BMW? Då är T6-versionen av första generationens Volvo V60 det perfekta alternativet. Den har kanske inte samma knivskarpa sportbilskänsla som en modern BMW M3, men med sina 304 hästkrafter gör den ändå 0–100 km/h på bara 6,2 sekunder och har en spärrad toppfart på 255 km/h. Det här är helt enkelt en diskret familjefraktare som döljer rejält med krut under huven.
Mercedes-Benz CL600
Mercedes-Benz CL600 går att hitta för cirka 135 000 kronor. Ett bra alternativ till Aston Martin Vanquish som kostar cirka 4,5 miljoner kronor.
Vi ska inte inbilla oss att en över 20 år gammal Mercedes CL600 presterar som en splitterny Aston Martin Vanquish. Men om ingenting går sönder, och du bara glider fram i den totala tystnad och komfort som denna brutala V12-maskin erbjuder, är det faktiskt svårt att förstå varför man skulle hosta upp miljontals kronor extra för en ny superbil.
Volvo V70
Volvo V70 går att hitta för cirka 20 000 kr. Ett bra alternativ till Skoda Superb kombi som kostar runt 500 000 kronor.
Det fanns en tid då Volvo var den ohotade kungen av stora kombibilar. Om du inte vill lägga närmare en halv miljon på en ny Skoda Superb är det fortfarande svårt att gå fel med en begagnad Volvo V70. För maximal ekonomisk trygghet väljer du den legendariska och skottsäkra D5-dieseln som är känd för att gå i evighet. Vill du hellre ha något helt galet satsar du på V70 R med 300 hästkrafter.
Jeep Cherokee (XJ)
Pris från runt 45 000 kr. Ett bra alternativ till Land Rover Defender som kostar runt en miljon kronor.
Grundbultarna till vad som i dag är den moderna Land Rover Defender lades faktiskt av Jeep för över 40 år sedan. Precis som Defendern har den ett ruffigt och fyrkantigt utseende, men är en förvånansvärt komfortabel vägvagn. I terräng klarar den körning galant, men tack vare sin självbärande kaross fungerar den förvånansvärt bra även som en vanlig vardagsbil. Visst har både lyx och komfort tagit enorma kliv framåt, som ett billigt alternativ är detta fortfarande ett svårslaget SUV-fynd för den som gillar gammal charm.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Över 7100 Teslaägare förbereder sig på att stämma elbilstillverkaren. De hävdar att Tesla har sålt bilar med löften om självkörande teknik som de äldre bilar inte klarar. Drygt 100 svenskar som betalat 77 700 kronor har anslutet sig till rättsfallet.
Initiativet startades av den holländske Tesla-ägaren Mischa Sigtermans i april 2026, och redan under den första veckan hade 3 000 deltagare skrivit upp sig på hw3claim. Nu har antalet verifierade deltagare vuxit till över 7 100 elbilsägare, varav 113 svenskar. Förberedelserna för en formell stämning backas nu upp av den ansedda nederländska advokatbyrån Kennedy Van der Laan. Enligt initiativtagarna har fallet goda chanser att lyckas eftersom den nederländska lagstiftningen för grupptalan historiskt sett har varit mycket effektiv mot stora internationella bolag.
Kärnan i stämningen är Teslas hårdvara och löftet om “Full Self-Driving” (FSD). Rättsfallet driver krav från två olika grupper av ägare. Dels hävdar kärandena att samtliga Tesla-modeller utrustade med den äldre hårdvaran (Hardware 3 och äldre) har sålts under falska premisser om att bilarna var förberedda för full autonomi. Detta påstås ha sänkt värdet på bilarna från fabrik, och kravet gäller även de ägare som aldrig betalade extra för FSD-mjukvaran.
Bilar med Teslas äldre HW3-dator ser inte ut att få Full Self Driving i Europa. Nu riskerar Tesla att få betala ut miljarder i skadestånd i en grupptalan.
Dels är det ägare som faktiskt betalat 77 700 kronor för att bilen skulle bli självkörande i framtiden. Eftersom bilarna enligt stämningen bevisligen inte klarar av uppgiften, vill dessa ägare ha full återbetalning för mjukvaran. Via kampanjens hemsida har man nu lanserat en kalkylator där ägare, med hjälp av data från den holländska vägmyndigheten RDW, kan uppskatta sin potentiella ersättning.
Avslöjas i myndighetspapper Det som gör fallet extra besvärligt för Tesla är nyligen offentliggjorda myndighetsdokument. Tesla har tidigare gett kunderna sken av att europeiska myndigheter nekat företagets ansökan om att få använda den äldre FSD-mjukvaran och att företaget har överklagat beslutet. Men offentliga handlingar från vägmyndigheten RDW, framtagna via lagstiftning om offentlighetsprincipen, visar att Tesla aldrig ens har skickat in sitt Hardware 3-system för regulatorisk testning eller godkännande.
Dokumenten visar i stället att Tesla ansökte om europeiskt typgodkännande den 5 november 2024, men valde då specifikt att enbart testa den nyare hårdvaran, Hardware 4. När RDW godkände den övervakade versionen av mjukvaran den 10 april 2026 gällde detta uteslutande för bilar med Hardware 4. Den 13 maj 2026 bekräftade RDW skriftligt att myndigheten saknade all form av historik om ansökningar, avslag eller överklaganden som gällde det äldre Hardware 3-systemet.
Musk medger: Systemet klarar det inte Myndigheternas dokument stöds dessutom av uttalande från Teslas allra högsta ledning. Under ett investerarsamtal (earnings call) för första kvartalet 2026 medgav Teslas chefer att Hardware 3 inte kan uppnå övervakningsfri, självkörande förmåga. Vd:n Elon Musk bekräftade då personligen att systemet lider av brist på minnesbandbredd – en hårdvarubegränsning som fanns där redan dagen då bilarna lämnade fabriken. Elon Musk uppgav att särskilda verkstäder ska sätta upp för att bygga om bilar. Men ingen vet när det i så fall ska ske.
Den rättsliga processen i Nederländerna planeras att genomföras som en formell stiftelse som lagligt företräder ägarna, helt utan att det kostar deltagarna någonting i förskott. Fallet finansieras av ett specialiserat rättegångsföretag som tar en viss procentandel om Tesla tvingas betala ut skadestånd. Om de holländska ägarna får rätt bedömer fordonsexperter att det kan öppna en dammlucka för liknande stämningar från miljontals Tesla-ägare över hela världen. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Så mycket kostar en enda fartkamera – snart finns 3000
Trafikverket sätter upp nya fartkameror på flera nya platser. I år närmar vi oss 3000 kameror. Så här mycket kostar en enda fartkamera.
Målet med fartkamerorna är inte att bötfälla bilister eller dra in pengar till statskassan, enligt Trafikverket. Syftet är istället att sänka hastigheterna på vägarna för att förhindra allvarliga skador, rädda liv och minska koldioxidutsläppen. Vid årsskiftet 2025/2026 fanns det cirka 2 735 trafiksäkerhetskameror i Sverige, vilka beräknas spara mellan 20 och 30 liv varje år. I år byggs nya fartkameror så att vi närmar oss 3000 kameraskåp.
Under 2027 planerar Trafikverket bland annat att sätta upp fyra nya fartkameror längs riksväg 32, på sträckan mellan Tranås och Aneby, uppger Tranås Tidning. Detta innebär en milstolpe för Tranås, som fram tills nu har varit helt utan fartkameror. Fartkameranätet täcker hela Sverige, men det finns fortfarande kommuner som är vita fläckar på kartan.
Trafikverket testar nu en ny typ av fartkamera som sitter på portaler och fångar bilar uppifrån.
Kostnaden för att sätta upp en ny fartkamera ligger i genomsnitt på cirka 750 000 kronor, vilket inkluderar både utrustning och installationsarbete. Det innebär att fartkamerorna som sitter på svenska vägar är en investering i storleksklasen 2,1 miljarder kronor. Kamerorna som sätts upp nu är av en ny, moderniserad modell, kallad Argus 4. – Det är samma funktion, men den tar lite bättre bilder. Jag brukar säga att det är ungefär som att byta telefon, förklarar Per Hurtig, nationell samordnare inom ATK på Trafikverket.
Exakt när under 2027 kamerorna tas i drift beror bland annat på elnätsägarna, vars offerter avgör om placeringarna är ekonomiskt genomförbara. För den som kör i Västsverige gäller det att lätta på gasen. I slutet av maj 2026 driftsattes nya kameror på ett par olycksdrabbade sträckor:
På väg 166 mellan Bäckefors och Mellerud har två nya kameror monterats i Gunnarsnäs.
På väg 180, mellan Ebbared och Bohult, har en ny kamera satts upp i Götsered i Borås kommun.
Trafikverket har under våren 2026 även rullat ut ett helt nytt pilotprojekt för att fånga fartsyndare. På tre utvalda platser i landet testas nu kameror som, istället för att stå vid vägkanten, monteras i portaler rakt över körfälten. En av dessa platser är på väg 27/153 vid Kärda. Pilotprojektet syftar till att möjliggöra hastighetsövervakning på platser där traditionella sidomonterade kameror inte är optimala. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Passa på att tanka rekordbilligt i sommar – det varar inte så länge. Om ett halvår slår bensinpriset i taket. Priset blir 7 kronor högre än det rekordlåga priset i sommar.
I onsdags klubbade riksdagen regeringens tillfälliga sänkning av koldioxidskatten. Effekten kommer den första juli. Då blir bensin och diesel tre kronor billigare över en natt. Sverige får EU:s billigaste fossila drivmedel. En liter bensin väntas hamna under 14 kronor om det inte blir bråk i Hormuzsundet igen. – Den första juli kommer bensin och diesel att bli tre kronor billigare vid pump, det kommer att göra skillnad för folk och åkeriföretagen, säger Oscar Sjöstedt (SD).
Sverige får nu dubbla skattesänkningar. Tidigare i våras beslutade regering och riksdag om en tidigare minskning med ungefär en krona litern. Samtidigt som USA och Iran ser ut att komma överens om Hormuzsundet. Det betyder att svenska semesterfirare kan ge sig ut på långsemester i sommar. – Egentligen är det inte fel att folk får lite lättnader på sommaren, det är så mycket annat elände nu och saker kommer att bli dyrare till hösten, säger ekonomen Claes Hemberg.
Energiekonomen Claes Hemberg.
Tillfällig sänkning Bensinpriset är som fotbollsresultat. Det går upp och ner. Folk kastas mellan hopp och förtvivlan. Nu i sommar kan man fylla tanken för ett spottstyver. Men redan till hösten kommer priset att börja sticka iväg. Den sista september tar den första skattesänkningen slut. Då ökar priset med en krona per liter direkt vid pumpen. Den sista november är sista datumet för den andra och större sänkningen. Lagom till advent får vi bensin och diesel som kostar fyra kronor mer än vi vant oss vid i sommar.
På nyårsnatten är det dags för tredje gången gillt. Då är det dags för EU:s utsläppsrättigheter att börja gälla. Från nästa år kommer bensin och diesel att börja bli dyrare. Konsumenterna får betala för sina koldioxidavtryck direkt vid pumparna. – Det är alltså en lång rad olika händelser, som sammantaget innebär en höjning av priset på cirka 3 kronor över dagens nivå med, samt återställning av de tre kronornas sänkning, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet.
Kritik mot sänkningarna Regeringens sänkningar av bensinskatten har kritiserats hårt från flera håll. Till och med bensinbolagens egen branschorganisation Drivkraft Sverige har varit negativa. – Det skapar orealistiska förväntningar inför framtiden, säger deras drivmedelsexpert Viktor Gunnarsson.
Med tanke på att det nu verkar bli fred i Mellanöstern tycker många att regeringen ska backa. Men allt pekar på att bensinpriset rasar vid pumparna om knappt två veckor. – Man utlovar en snar fred mellan USA och Iran, med slutförhandlingar kommande vecka. Om konflikten upphör, försvinner grunden för den tillfälliga skattesänkningen under EU:s miniminivå, säger Mattias Goldmann. LÄS MER:
