Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Många känner till Volvos legendariska rödblocksmotor. Men biljätten ligger bakom mängder med okända motorer – från flygmotorer till japanska V8:or. Här är märkets mest udda motorer genom tiderna.
De flesta motorentusiaster känner till flera av Volvos motorer. Rödblocksmotorn är troligen det mest klassiska exemplet. Den är känd för sin enkla konstruktion och extrema hållbarhet, och kan bekrivas som bilvärldens motsvarighet till en skottsäker traktormotor. Men genom åren har Volvo tillverkat betydligt fler motorer än så, och många av dem är det nästan ingen som känner till.
En av dem är en flygmotor som suttit Saab 37 Viggen, och en annan är den japanska V8-motorn B8444S som hamnade i Volvo XC90. Volvos motorhistoria började redan 1927 när företagets allra första serietillverkade bil rullade ut. Sedan dess har tillverkaren bjudit på flera udda och tekniskt fascinerande drivlinor – allt från kultförklarade klassiker till skapelser som helst glöms bort.
1. B8444S (2005) – 4,4-liters V8
När storsäljaren Volvo XC90 skulle erövra USA krävdes en V8 under huven. Istället för att utveckla en egen tog Volvo hjälp av motorgenierna på japanska Yamaha. Resultatet blev en superkompakt 4,4-liters V8 med en extremt smal cylindervinkel på 60 grader. Motorn tog så liten plats att den kunde tvärmonteras i fronten. Den var så bra att den senare hamnade i den brittiska superbilen Noble M600 med dubbelturbo och 650 hästkrafter.
2. Volkswagen D24 (1979–1998)
I slutet av 1970-talet ville Volvo snabbt få ut en diesel i sina personbilar. Lösningen blev att köpa in D24-motorn från Volkswagen, som från början byggdes för skåpbilen VW LT. Den 2,4 liter stora, raka sexan var helt mekanisk och uppnådde legendarisk kultstatus i Volvo 240, 740 och 940. Med turboladdare (D24T) och laddluftkylare (D24TIC) fick den bättre fart, men den krävde alltid varsam varmkörning för att inte spräcka topplocket.
3. Flygmotorn RM8 (1970-talet)
Även om det inte handlar om en personbil går det inte att hoppa över RM8. Volvo Flygmotor (idag GKN Aerospace) tog en civil jetmotor från Pratt & Whitney och försåg den med en gigantisk svenskutvecklad efterbrännkammare. Den drev stridsflygplanet Saab 37 Viggen och är utan tvekan den kraftfullaste förbränningsmotor som någonsin burit Volvos namn.
4. Audi D5252T (1995–2001)
Inför lanseringen av den moderna 850-serien behövs en snabb och snål dieselmotor. Volvo vände sig återigen till Tyskland och köpte in Audis berömda 2,5-liters direktinsprutade TDI-femma. Den gav fantastiskt vridmoment på låga varv och drog knappt något bränsle alls. Motorn passade perfekt i Volvo 850, S70, V70 och S80 fram till att Volvos egenutvecklade D5-motor tog över 2001.
5. B36 V8 (1952)
I början av 1950-talet visade Volvo upp den svepande konceptbilen Volvo Philip som hade en maffig V8 under huven. Lyxbilen nådde aldrig serieproduktion, men den 3,6 liter stora stötstångs-V8:an räddades. Den hamnade istället i den tunga lastbilen Volvo Snabbe, militärfordon och båtar. Det här blev den första helt egna bensin-V8:an som bär Volvos namn.
6. PRV V6 / B27 & B28 (1974)
Motorn utvecklades i ett samarbete mellan Peugeot, Renault och Volvo. Från början var tanken att bygga en V8, men oljekrisen 1973 tvingade ingenjörerna att snabbt kapa två cylindrar. Detta gav motorn en ovanlig vinkel på 90 grader för att vara en V6:a, vilket ledde till ojämn gång, udda karaktär och ett trist rykte om känsliga topplock. Den satt i Volvo 260 och 760 – och blev världskänd i DeLorean DMC-12 från Tillbaka till framtiden.
7. B6304S (1990)
När Volvo lanserade lyxbilen 960 gjorde den raka sexcylindriga modultron-motorn entré. Vad som gjorde senare varianter i S80 och XC90 helt unika var att Volvo lyckades trycka in en hel rak sexa tvärställd i motorrummet. För att motorn inte skulle bli för bred byggdes ett extremt kompakt hjälppaggregatssystem där drivningen delvis byggdes in ovanpå växellådan.
8. B5244T5 (1995)
Raka femmor är udda i sig, men Volvos 20-ventilers turbofemma med sitt karaktäristiska “off-beat”-ljud blev en omedelbar ikon. Den debuterade i den klassiska T-Gul (850 T-5R) och förfinades vidare i S60 R och V70 R. Att montera en så stark, femcylindrig turbomotor tvärställt med framhjulsdrift var ett djärvt drag på 90-talet som lade grunden för Volvos hela prestandaepok.
9. B230FT med Pulsair (1980-talet) – Rödblocket med luft-system
Själva B230-motorn är bilvärldens mest slitstarka och stryktåliga motorer. Men vissa exportversioner (särskilt till USA och Schweiz) fick ett udda avgasreningssystem med så kallad Pulsair-teknik. Det var ett rent mekaniskt system som utnyttjade tryckpulser i avgasgrenröret för att suga in friskluft och efterbränna oförbrända avgaser. Udda, skramligt och väldigt speciellt för sin tid.
10. VEA T8 Twin Engine (2015) – Laddhybrid med trippelöverladdning
När Volvo bestämde sig för att skrota alla stora motorer och enbart satsa på fyrcylindriga tvålitersmotorer krävdes extrema lösningar. I T8-drivlinan kombinerade Volvo en bensinmotor som har både kompressor (för bottenvrid) och turbo (för toppeffekt), samtidigt som bakaxeln drivs av en elmotor. Bilen fick därmed tre helt olika typer av överladdning och drivning i ett och samma paket.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Rondellen är en fälla för många svenska bilister. Vanliga missen leder till böter och i värsta fall en trafikolycka. – De som tog körkort före millennieskiftet har kvar den gamla synen, säger trafiksäkerhetsexperten Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Under 1990-talet började den stora utbyggnaden av rondeller, eller cirkulationsplatser som det heter på fikonspråk, i Sverige. Trots att det gått 35 år har svenskarna ändå förvånansvärt svårt att lära sig hur man ska köra i dem. – En bra sammanfattning är att de som tog körkort före millennieskiftet har kvar den gamla synen, medan de yngre har fått lära sig det senare, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Förr såg man cirkulationsplatserna som lite krångligare korsningar. Numera är det enkelriktade gator. Då behöver man inte blinka vid infart, men ska ge tecken åt höger vid utfart. Och aldrig glömma att det gäller väjningsplikt mot dem som redan befinner sig i cirkulationsplatsen. Ändå är det just blinkersen som fortsätter att ställa till det för många bilister. Böterna ligger på 500 kronor.
Många bilister är fortfarande osäkra på hur blinkersen ska användas i en cirkulationsplats.
Folk vet inte hur de ska blinka Många vet inte hur de ska blinka i rondellerna. Det finns till och med folk som blinkar vänster när man ska lämna dem. Det är ett trafikbrott som kan sluta med böter. – Du är inte skyldig att blinka i en cirkulationsplats, det enda du ska göra är att blinka höger när du lämnar den, säger Maria Stenman, ordförande för Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR).
Varje dag över hela landet blinkar bilister fel. Antingen kommer de åt spaken ovetandes eller så har de ingen aning om vad som gäller. När man lämnar cirkulationsplatsen är det förbjudet att blinka vänster. Om du blinkar fel och det slutar med en olycka blir du vållande. Det kan sluta med en dom för vårdslöshet i trafik och det innebär dagsböter och ofta även indraget körkort. – Om det uppstår något så kan det bli vårdslöshet i trafik. Om det blir en olycka eller om folk får tvärbromsa så att det uppstår oreda, säger trafikpolisen Petter Magnusson.
Vissa blinkar vänster felaktigt. Men faktum är att du alltid ska ge tecken åt höger när du lämnar en rondell.
En lång historia Den stora utbyggnaden av cirkulationsplatser började under tidigt 1990-tal i Sverige. Men de första dök upp redan efter andra världskriget. Lund och Linköping var tidiga pionjärer. Dessutom har arkeologerna hittat den första svenska cirkulationsplatsen.
Det är vid utgrävningarna i Uppåkra utanför Lund. Under medeltiden var det ett livligt centrum för handel och kultur. Och där anlade människorna den första cirkulationsplatsen. Förmodligen efter romersk modell. – Detta är en fantastisk upptäckt som skriver om historien. Tidigare visste vi att de första cirkulationsplatserna skapades i Sverige under början av 1900-talet men nu har vi funnit spår av en rondell som är över 900 år gammal, säger Kalle Rosensköld, kommunikatör på Uppåkrastiftelsen.
Så blinkar du rätt
Vid inkörningen: – Vid infart: Enligt lag behöver du inte blinka vid infart till en cirkulationsplats. Men om det är en mindre rondell kan det ändå vara lämpligt för att visa tydlighet. Det är något som bilföraren själv måste ta beslut efter rådande omständigheter. – Vänsterblinkers: Det är tillåtet att blinka vänster vid inkörningen, men inget krav. Däremot är det förbjudet att blinka vänster när du lämnar cirkulationsplatsen. – Filbyte: Byter du fil inne i rondellen har du väjningsplikt mot andra fordon och ska använda blinkers.
Utfart: – Högerblinkers ut: Du måste alltid blinka höger när du lämnar rondellen. Det är lagkrav, och att låta bli kan ge böter. – Tydlighet: Du har ett ansvar enligt lag att vara tydlig i trafiken. Därför ska man sätta på blinkers i rätt tid. Om du orsakar en olycka på grund av slarv kommer du att bli vållande för olyckan.
Det är inte bara den som kör för fort som riskerar böter. Du kan få böter för ett oväntat hastighetsbrott. – Du måste ha ett uppenbart skäl, säger polisen.
På sommaren fylls vägarna av semestertrafik, husvagnar och bilister som kanske inte är lika vana vid långa landsvägskörningar. Då dyker också en klassisk irritationskälla upp: bilen som ligger långt under hastighetsgränsen och samlar en allt längre kö bakom sig. Men frågan är inte bara hur irriterande det är. I vissa fall kan det faktiskt vara olagligt att köra för sakta.
Att ligga under hastighetsgränsen är i sig inget brott. Men kör du så långsamt att du bygger upp en kö bakom dig kan polisen ingripa. Det finns heller ingen magisk gräns där böterna börjar. Du får alltså inte automatiskt böter för att köra 60 på en 80-väg. Men är vägen fri, vädret bra och du ändå håller nere farten så mycket att andra hindras kan det bli en helt annan sak. – Man ska försöka att ligga på den hastighetsbegränsning som är skyltad, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson.
Den som utan giltigt skäl kör så långsamt att andra trafikanter hindras riskerar böter.
Och det räcker inte alltid att hänvisa till att man själv känner sig tryggare i lägre fart. Enligt polisen måste det finnas en tydlig anledning om man kör så långsamt att trafiken bakom påverkas. – Om du kör för långsamt måste du ha ett uppenbart skäl, som att en varningslampa lyser. Annars är det faktiskt ett brott. Tycker man det är läskigt får man ta en annan väg, säger Abrahamsson.
Det betyder inte att du alltid måste hålla skyltad hastighet. Dålig sikt, halka, kraftigt regn eller fel på bilen kan vara fullt giltiga skäl att sänka farten. Även A-traktorer och andra långsamma fordon är förstås undantagna. Böter för långsam körning är ovanliga, eftersom polisen måste kunna visa att du faktiskt hindrat trafiken utan rimlig anledning. Men riskerna finns. Den som utan giltigt skäl hindrar trafiken genom att köra för sakta kan få 500 eller 1 000 kronor i ordningsbot.
Fakta: Böter för att köra för långsamt i trafiken
Det är inte bara fortkörning som kan kosta dig pengar. Att krypköra eller köra långsamt utan anledning är också ett lagbrott som kan ge böter.
Vad säger lagen? Enligt Trafikförordningen (3 kap. 16 §) får en förare inte utan giltigt skäl köra med onödigt låg hastighet, plötsligt bromsa eller på annat sätt iögonfallande hindra andra förares körning.
Vad är straffet? Att köra orimligt långsamt utan godtagbar anledning rubriceras som onödigt hindrande av trafik. Normalt utdöms en ordningsbot på 1 000 kronor.
Vad räknas som giltiga skäl? Du har rätt att sänka hastigheten om det krävs av säkerhetsskäl. Giltiga skäl inkluderar:
Dåligt väglag (halka, snömodd eller kraftigt regn).
Nedsatt sikt (tät dimma eller mörker).
Tung, skör eller skrymmande last.
Akuta tekniska problem med fordonet (körning till närmaste avfart/fickuppställning).
Regler för motorväg: Många tror att det finns en lägsta tillåtna hastighet angiven i km/h på svenska motorvägar, men det finns ingen fast siffra på skyltarna. Däremot får endast fordon som är konstruerade för en hastighet av minst 40 km/h framföras på motorväg eller motortrafikled. Att köra extremt långsamt i det snabba flödet på en motorväg bedöms ofta extra strängt eftersom det skapar stor olycksrisk.
Skapar farliga situationer Omotiverat låg hastighet skapar frustration, köbildning och upphakningar i trafikflödet, vilket i sin tur ofta framtvingar farliga chanstagningar och omkörningar från bakomvarande förare.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
Toaletten renare än din bil – och här är det värst
Forskare slår larm: toaletten är renare än din bil. Tusentals osynliga bakterier hittade i kupén.Här är ställena du måste se upp med. – De testade bilarna var kraftigt förorenade, säger Jonathan Cox, doktor i mikrobiologi.
Att det samlas bakterier i bilen förstår de flesta. Men vad många missar är att bilen är betydligt mer bakteriespridd än vad man kan tro. Forskare från brittiska Aston University har tillsammans med ScrapCarComparison genomfört en noggrann studie av fem begagnade bilar i olika åldrar. Där gjordes en chockerande upptäckt. Nästan alla ställen i bilen innehåll en betydligt högre mängd bakterier än toaletter och spolknappar, som de även tog prov på.
Forskargruppen tog prover med en steril bomullspinne på sex olika platser i bilarna. De placerade sedan proverna på en bakterieodling som fick stå i ett värmeskåp i 37° Ci 24 timmar. Upptäcken kommer chocka många som har bacillskräck. – De testade bilarna var kraftigt förorenade. Och inte bara med bakterier, säger doktor Jonathan Cox till ScrapCarComparison.
Många trodde att ratten skulle vara värst. Men istället var det platsen där många förvarar matkassen som stack ut rejält. Bagageutrymmet visade sig vara den överlägset mest kontaminerade platsen i bilen. Inte nog med det, så hade samtliga fem bilar avföringsbakterier i kofferten. Totalt hittades 1425 bakterier i bagageproverna. – Med detta i åtanke bör vi vara uppmärksamma på att minska risken med denna mat, genom att rengöra all frukt, grönsaker och andra produkter ordentligt innan vi äter dem, säger Jonathan Cox.
Näst värst var förarsätena. Där hittade forskarna 649 bakterier, och avföringsbakterier i samtliga testade bilar. Ratten var däremot betydligt renare än väntat, med sina 146 bakterier. Det är bara en tiondel av mängden i bagageutrymmet. En förklaring till detta kan vara covid-19-pandemin, som gjort att fler regelbundet använde handsprit och torkar av ratten. Samtidigt var växelspaken betydligt smutsigare än ratten, vilket gör helhetsbilden något tvetydig.
Bagageutrymmet var värst. Där fanns tio gånger fler bakterier än på ratten. Bild: ScrapCarComparison
Bilarna som undersöktes var mellan två och 17 år gamla. Det visade sig att mängden bakterier och bilens ålder hade ett tydligt samband. Det verkade inte hjälpa att de städades. Den som vill ha en begagnad bil fri från bakterier bör därför överväga att desinficera bilen, eller helt enkelt köpa en ny bil. Men enligt forskarna behöver vi inte vara alltför oroliga. De flesta bakterierna de hittade i bilarna är tämligen ofarliga.
Område med mest bakterier
Antal identifierade bakterier
Bagageutrymmet
1 425
Förarsätet
649
Växelspak
407
Baksätet
323
Instrumentpanel
317
Ratt
146
Så bör du tänka Forskarna råder bilägare att inte bara fokusera på utseendet när de tvättar och städar sina bilar. Det kan vara en god idé att rengöra kontaminerade delar i bilen med ett antibakteriellt rengöringsmedel som sprayas på en trasa. Att schamponera sätena regelbundet kan även vara en god idé.
Bakterierna som hittades i bilarna
E-coli (Escherichia coli) Kommer vanligtvis från tarmarna och de flesta är ofarliga. Men vissa e-coli-bakterier kan orsaka matförgiftning till exempel om du tappar mat på ett kraftigt förorenad säte och sedan äter den. Även bagageutrymmet kan utgöra en risk om du förvarar maten utan skydd.
Pseudomonas En vanlig bakterie som förekommer på många ställen som jord, vatten, hud. Men den orsakar allt fler infektioner och är resistent mot många antibiotika.
Bacillus En bakterie som finns i mag-tarmkanalen hos både människor och idisslande djur. Den är tämligen ofarlig.
Staphylococcus epidermidis Det är en hudbakterie som finns hos alla människor. Den är oftast ofarlig men kan orsaka infektioner för den som har nedsatt immunförsvar.
Staphylococcus epidermidis En bakterie som återfinns i övre luftvägarna, främst näsan. Kan orsaka hosta och nysningar. Vissa varianter har börjat bli resistenta mot antibiotika.
Jästsvampar (Rhodotorula mucilaginosa) Jästsvampar som finns naturligt i vår miljö och i de flesta fall är helt ofarliga.
Rhodotorula Jäst i miljön (jord, vatten, mjölk, fruktjuice etc.) – kan i sällsynta fall orsaka infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar.
Testade bilar
Bil 1: Peugeot 307-SW; 17 år gammal; djur; köpt begagnad med en tidigare ägare.
Bil 2: VW Golf; 5 år gammal; djur och barn; köpt som begagnad bil med två tidigare ägare.
Bil 3: Ford Focus; 13 år gammal; djur och barn; köpt begagnad med en tidigare ägare.
Bil 4: Honda Jazz; 9 år gammal; djur och barn; köpt som begagnad bil med två tidigare ägare.
Bil 5: Peugeot 308; 2 år gammal; köpt begagnad med en tidigare ägare.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
