Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Röda hastighetsskyltar ska rädda liv. Detta betyder de nya skyltarna. Polisen hyllar beslutet.

Texas är den amerikanska delstat där flest omkommer i trafiken. Det är också delstaten med högst hastighetsbegränsningar på sina vägar. Eftersom Texas är vidsträckt med långa raka motorvägar har man infört 130 kilometer i timmen.

Men Texas har också sina kluriga passager. Det finns berg och omväxlande natur här. Man får nästan ha besökt den för att förstå vilka utmaningar som plötsligt kan dyka upp. Fram tills nyligen har delstaten använt gula hastighetsskyltar för att visa att hastigheten sänks tillfälligt.

Men det har visat sig fungera dåligt. Många förare har inte uppmärksammat den gula färgen och fortsatt i samma hastighet. Det har lett till mängder med onödiga olyckor. Sedan många år har därför forskare på Texas Trafikinstitut (TTI) kommit fram till att man ska ändra den här färgen. Numera är det rött som gäller. Och det har visat sig mycket framgångsrikt.

Delstatspolisen rapporterar att man sett en sänkning av hastigheten med omkring 20 procent på de farligare partierna. De gula skyltarna finns kvar. Men myndigheterna i Texas har infört detta i en trestegsraket. När man kommer till en sträcka med begränsad hastighet kommer först den gula skylten, kort därefter en vit och slutligen en röd, uppger Jalopnik.
LÄS MER:

Efter att ha stått gömd i en lada i 50 år hittades en otrolig muskelbil – många trodde den var helt förlorad. Under huven har den en Hemi-V8. Bara 24 exemplar tillverkades av bilen.

Vid första anblicken såg den övergivna ladan ut som ett riktigt ruckel. Men ladan i Scottsville, norra New York, visade sig vara en skattkista. Där inne stod en Plymouth Hemi GTX Cabriolet från 1968 som parkerats där i början av 1970-talet av Edward Brantsfield. Muskelbilen är extremt ovanlig och det finns endast 24 exemplar som tillverkades samma år med Hemi-motorn som gömmer sig under huven. 

Plymouth introducerade GTX 1967 som en helt modern prestandaversion. Bilen var perfekt för kunder som ville ha en medelstor muskelbil. 1968 introducerades en ny GTX som en fristående modell. Den kom med en helt ny kaross och marknadsfördes som “gentlemannens muskelbil”. Standardmotorn i bilen var en 440 Super Commando V8-motor på 375 hästkrafter, men för alla som ville ha mer kraft kunde man även välja en 426 Hemi-V8 i stället. Den kom med 425 hästkrafter och ett vridmoment på 600 Nm. Muskelbilen hade en topphastighet på 230 km/h. 

Hemi 426-motorn togs fram för Nascar 1964 och omjusterades för gatuanvändning från och med 1966. Den hade halvklotformad förbränningskammare och ett rakt insugningsgrenrör. 1967 fick motorn en ny kamaxel som förlängde livslängden. Dessutom fungerade motorn bättre vid högre varvtal. Att välja muskelbilen med den häftiga Hemi-motorn ökade priset på bilen med 56 000 kronor. 

Av alla 18 000 GTX-bilar som byggdes 1968 var endast 1026 cabrioleter och endast 36 av dessa fick Hemi-V8:an. Förmodligen var det Hemi-motorns höga pris som gjorde att bara 2,5 procent av alla köpare valde den mer kraftfulla motorn. Av alla som valde Hemi-motorn var det bara 24 utrustade med en TorqueFlite-automatlåda. De resterande 12 kom med en fyrväxlad manuell växellåda. GTX tillverkades fram till 1971 och fick några justeringar både 1969 och 1970. Försäljningen av muskelbilen minskade snabbt när nya utsläppsregler började gälla. 

Den Plymouth Hemi GTX Cabriolet från 1968 som nyligen upptäcktes i en lada är en av de 24 bilarna som är utrustade med en Hemi V8-motor och en TorqueFlite-automatlåda. Bilen har totalt gått 5 524 mil och fått sin V8-motor renoverad. Den har dessutom fått nya bromsrör, bromsok, bränsletank, dörrpaneler och nya mattor. Den bortglömda muskelbilen ska nu också auktioneras ut hos Mecum. Auktionen äger rum i amerikanska Harrisburg den 25 juli.   
LÄS MER:

 Mitt under semesterfirandet slog Kronofogden till på campingplatsen tillsammans med polisen. En semesterfirande man fick sin husvagn för 200 000 kronor utmätt. 

Den välkända semesteranläggningen Sudersand Resort på Fårö utanför Gotland fick under torsdagen oväntat besök av myndigheterna. En man från det svenska fastlandet hade parkerat sin husvagn på den vackra campingplatsen för att fira semester, men vistelsen tog en drastisk vändning när Kronofogden dök upp på platsen.
– Det stämmer att vi har varit där, bekräftar Daniel Kinnerup, pressekreterare på Kronofogden till Hela Gotland.

Skulder på över en miljon
Bakgrunden till det uppmärksammade tillslaget bland badgästerna är att husvagnsägaren har dragit på sig stora skulder. Mannen är i dagsläget skyldig staten cirka 1,2 miljoner kronor, där merparten avser obetalda skulder till Skatteverket.

FaKronofogden fattade beslut om att utmäta husvagnen redan i september förra året. Men det är först nu, mitt i den gotländska högsommaren, som myndigheten lyckades lokalisera fordonet och verkställa utmätningen. Exakt hur myndigheten fick veta att husvagnen stod uppställd på just Sudersands camping är ingenting som Kronofogden vill gå in på.

Kronofogden begärde assistans av polisen, vilket är en rutinåtgärd vid vissa fordonsbeslag.
– Generellt kan man säga att vi har möjlighet att ansöka om biträde av polis, sen gör polisen en bedömning om behov och resurser, säger Daniel Kinnerup.

Kan säljas på exekutiv auktion
Husvagnen, som uppskattas ha ett marknadsvärde på omkring 200 000 kronor, forslades bort från semesteridyllen. Om inte ägaren reglerar sina skulder kommer vagnen att säljas på exekutiv auktion. 
LÄS MER:

Det är ett av våra mest ologiska vägmärken. Vägmärket ”T10” förvirrar svenska bilister. Många förstår inte varför skylten ser ut som den gör. 

Sverige har omkring 300 vägmärken, och de allra flesta har en tydlig, internationell logik som gör dem lätta att förstå på bråkdelen av en sekund. Men det finns det undantag. Ett av de mest omdiskuterade och svårtolkade vägmärkena i Transportstyrelsens register är tilläggstavla T10. 

Många bilister har förgäves försökt lista ut logiken. För utländska trafikanter som inte gått svenska körskolor kan det vara omöjligt. 
– Jag har alltid tänkt att det är någon varning för radioaktiv strålning, skriver en bilist på Reddit. 

Men den gula skylten med tre svarta prickar i en triangelformation betyder det att personer med nedsatt hörsel är vanligt förekommande i området, till exempel i närheten av en skola. Trots att designen kan kännas ologisk i modern tid, vilar ansvaret tungt på den som sitter bakom ratten.
– Alla känner inte till samtliga vägmärken, men det är ett ansvar vi har som trafikanter, förklarar Monika Morén, utredare på Transportstyrelsen.

Gammal skylt från tiden före internationella regler
Även internt på Transportstyrelsen – myndigheten som har till uppgift att utforma och tillverka de skyltar regeringen beslutar om i trafikförordningen – medger man att T10 sticker ut som svårtolkad.

Kristofer Elo, som arbetar med att ta fram nya vägmärken på Transportstyrelsen, förklarar att skyltens kryptiska utseende har historiska förklaringar.
– Den är gammal. Jag vet inte hur länge den har funnits och tror att det kommer från innan vi fick internationella konventioner som reglerar det här, säger han.

Eftersom den officiella historiken bakom valet av just tre prickar är höljd i visst dunkel, har flera teorier slagit rot bland svenskarna. Många tror att den runda cirkeln med tre prickar i själva verket är tänkt att föreställa ett väldigt stiliserat öra. En annan populär teori är att de tre prickarna ursprungligen användes för att märka ut bilar som kördes av döva personer, och att antalet prickar (tre) helt enkelt representerar de tre bokstäverna i ordet D-Ö-V. (Detta kan jämföras med tilläggstavlan för synskadade som har fem prickar i en rad).
LÄS MER: