Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
De allra värsta kamremmarna delar samma katastrofala konstruktion. Här är motorerna och bilmodellerna du ska se upp med.
Kamremmens uppgift är enkel men livsviktig: den synkroniserar vevaxelns och kamaxelns rotation så att motorns ventiler öppnas och stängs i exakt rätt ögonblick. Om remmen kuggade över eller går av leder det nästan alltid till ett omedelbart och kostsamt totalhaveri. Särskilt en teknisk lösning från 2010-talet har visat sig vara en tickande bomb för bilägare: kamrem i oljebad (även kallad “våt kamrem” eller wet belt).
Katastrofkonstruktionen: Kamrem i oljebad I början av 2010-talet lanserade flera stora biltillverkare en ny motordesign där kamremmen löper inuti själva motoroljan. Tanken verkade god på ritbordet – friktionen skulle minska, bränsleförbrukningen sjunka och remmens livslängd förlängas.
I verkligheten blev resultatet det motsatta. Kemikalier i motoroljan och bränslerester bryter med tiden ner gummit i kamremmen. Små gummipartiklar lossnar och sätter igen oljesilen och oljepumpen, vilket leder till att motorn tappar oljetrycket och skär ihop – ofta långt innan det rekommenderade serviceintervallet har nåtts.
Om du tittar på en begagnad bil med “våt kamrem” är det avgörande att oljebyten skötts pedantiskt med exakt rätt oljespecifikation. Minsta slarv påskyndar nedbrytningen av remmen. Från hyllade motorer till dyra verkstadsnotor. Ford var först ut med tekniken 2012 i sina trecylindriga 1,0-liters EcoBoost-motorer. Kort därefter följde Stellantis efter med sina 1,2 PureTech-motorer.
PureTech-motorn hyllades från början av biljournalister och utsågs till “Årets Motor” flera år i rad för sin fina gång och låga förbrukning. Men efter några år på vägarna började haverierna strömma in. Både Ford och Stellantis har under senare år tvingats rulla tillbaka tekniken och ersätta den våta kamremmen med en traditionell kamkedja i sina nyare motorgenerationer.
För att blidka upprörda kunder valde Stellantis i mars 2024 att förlänga garantin till 10 år (eller 17 500 mil) för tidigare generationer av PureTech-motorerna. Även Volkswagen (med sina 1,6 TDI och 2.0 TDI-motorer från 2012) samt Honda och Opel har använt oljedoppade remmar. Volkswagen drabbades dock av färre kända haverier tack vare en något annorlunda teknisk utformning.
Lista: Bilarna som drabbas mest av kamremsproblem
Tillverkare
Motor
Berörda modeller & årgångar
Stellantis
1.2 PureTech
Peugeot, Citroën, DS, Opel, Jeep, Fiat, Toyota Proace City/Aygo (2014–)
Audi A3/A4/Q3, Seat León/Ateca, Skoda Octavia/Superb (2012)
Honda
1.0 VTEC Turbo
Honda Civic (2017–2021)
Opel
1.2 Turbo
Opel Astra K (2019–)
Enligt uppgifter från den franska motortidningen AutoPlus är följande modeller och motortyper mest utsedda för problem kopplade till den här konstruktionen:
Här är Sveriges 80 längsta broar. Och så håller vi liv i dem. – En bro har en livslängd på 80 till 100 år, säger Karin Leffler, broinspektör på Trafikverket.
I Sverige finns det ungefär 21 500 broar. Öresundsbron är den allra längsta, medan Ölandsbron är längst inom Sveriges gränsen. Det är sex kilometer asfalt och betong över Östersjön. De allra flesta broarna är små och korta. Sedan finns det en lista på 50 jättebroar.
Karin Leffler arbetar i Mälardalen. Hennes längsta bro är Strängnäsbron på 1,2 kilometer Karin och hennes kollegor har som uppgift att hålla liv i Sveriges broar. När de väl är byggda ska de gärna hålla i fyra generationer. – Vi åker ut på inspektioner var sjätte år. Detta gäller alla broar i det statliga vägnätet.
Risk för ras Broar som inte underhålls förfaller och rasar samman. Det blir dyrare än att lägga resurser på att hålla liv i dem. – Man inspekterar befintliga skador och ser om det finns nya. En bro har en teknisk livslängd på 80 till 110 år. Men de kan hålla mycket längre än så, säger Karin Leffler.
Golden Gate-bron är ett bra exempel på en bro som överlevt genom generationer. Den fyller 100 snart. Men verkar ändå klara sig bra. Sverige har klarat sig undan katastrofer. – I Sverige är vi bra på att underhålla broar. Jag kan inte påminna mig om att någon har rasat. Och det är nog för att vi gör regelbundna inspektioner, säger Karin Leffler.
Planer på ny Ölandsbro Ölandsbron är en spännarmerad lådbalksbro som invigdes 1972. Enligt prognosen ska den klara sig i alla fall fram till 2075. Men nu ställs det krav på att bygga ytterligare en Ölandsförbindelse. – Men med tanke på de stora trafikvolymerna och hur viktig förbindelsen är bör en ny modern och mer trafiksäker förbindelse, mindre känslig för störningar och sabotage, stå klar långt innan dess. Vid en nationell säkerhetskris skulle en ytterligare fast förbindelse mot fastlandet minska öns utsatta läge ur beredskapssynpunkt, säger Gudrun Brunegård (KD).
På Trafikverket håller man inte med. De tycker att det är bättre att hålla den befintliga i gott skick. – Det är en bra affär för alla de som använder bron och för skattebetalarna, säger Adriano Maglica, nationell samordnare för broar på Trafikverket.
30-årig svensk kvinna togs i extrem hastighet i fartkamera. Hon nekade till fortkörningen i sin pappas Volvo XC90. Nu har domen kommit.
När fartkameran på E16 i Dalarna blixtrade var det en fortkörning utöver det vanliga. Det var i slutet av oktober förra året som en trafiksäkerhetskamera i Ängelsfors i Hedemora kommun registrerade en Volvo XC90. Den tillåtna hastigheten på den olycksdrabbade sträckan är 80 km/h. Utredarna på ATK-enheten kunde identifiera en kvinna på bilden, trots att hon inge ägde bilen. Men när brevet med böterna skickades ut vägrade den 30-åriga kvinnan att betala och förnekade brottt.
I polisförhör och inför rätten hävdade kvinnan bestämt att det omöjligt kunde vara hon som fastnat på bilden, uppger Falu-Kuriren. Enligt henne var fotografiet från fartkameran alldeles för mörkt och suddigt för att någon förare skulle gå att identifiera. Hon hävdade också att hon inte kände igen bilen, som ägdes av hennes pappa, eller mindes vägen.
Mer än dubbla hastighetsgränsen I det här fallet kan det ha varit extra angeläget för föraren att försöka neka för att slippa undan. Den uppmätta hastigheten var nämligen inte bara lite över hastighetsgränsen. När kamerablixten slog till uppmätte radarn hastigheten till 176 km/h, mer än dubbla hastighetsgränsen.
Kvinnan åtalades vid Falu Tingsrätt som nu har avkunnat dom. Domstolen jämförde fartkamerans ansiktsbild med fotografierna från kvinnans pass och körkort. Likheterna var så pass slående att rätten ansåg det ställt utom allt rimligt tvivel att det faktiskt var den i dag 30-åriga kvinnan som framfört pappans bil i den extrema hastigheten. Kvinnan döms nu för hastighetsöverträdelse och får en domstolsfastställd penningbot på 4 000 kronor. Utöver böterna brukar en fortkörning med 96 km/h över hastighetsgränsen resultera i att Transportstyrelsen drar in körkortet under en lång tid. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Elbilsägare hotar stämma Volvo: ”Köper hellre en traktor”
Kritiken växer mot Volvo efter att byte av brandfarliga batterier i elbilen dröjt. Nu hotar brittiska elbilsägare med en grupptalan mot Volvo Cars. – Jag köper hellre en traktor, säger psykoterapeuten Deborah Smith till The Telegraph.
I flera länder har elbilen Volvo EX30 drabbats av en återkallelse på grund av brandrisk i batterierna som kan överhettas och börja brinna under laddning. Sverige är förskonat och har inte fått de dåliga batterierna. I Storbritannien rullar just nu över 10 000 Volvo EX30 med allvarliga säkerhetsproblem, en del av en global återkallelse som omfattar totalt cirka 37 000 bilar. Volvo har uppmanat ägarna att absolut inte ladda bilarna till mer än 70 procent, och att inte lämna dem obevakade vid laddning i garage.
Den brittiska tidningen The Telegraph har talat med flera upprörda Volvo-ägare som fått nog av att vänta på nya batterier. En av dem är den pensionerade elingenjören Allan Rhodes. Hans bil har stått obrukad på uppfarten i månader. – Volvo har varit bra mot mig genom åren, men att köpa EX30 är det största misstaget jag någonsin har gjort. Jag närmar mig 75 och jag har en ständig skräck för att bilen ska brinna upp. Ångesten det orsakar mig är ofattbar, säger han till tidningen.
Ägare till elbilen Volvo EX30 i Storbritannien får inte ladda till mer än 70 procent. Nu är de fått nog och förbereder en grupptalan mot Volvo Cars. Foto: Volvo Cars
Psykoterapeuten Deborah Smith väntar också på att hennes bil ska fixas. En inbokad tid för reparation ställdes nyligen in. – Om den är farlig, varför tar det så lång tid att lösa det? Jag skulle aldrig ha köpt ett fordon med så kort räckvidd. Jag köper hellre en traktor, rasar hon.
Den strypta räckvidden har fått vissa desperata ägare att strunta i varningarna och ladda bilarna fullt ändå, för att överhuvudtaget kunna göra sina resor. Men då griper Volvos uppkopplade teknik in. Enligt The Telegraph har kunder som laddat över 70 procent fått varningsbrev hem i brevlådan. Där framgår det att Volvo övervakar bilens data och ser att rekommendationerna inte följts. I brevet står en skarp varning. I Thailand har flera ägare tidigare drabbats av bränder. – I händelse av en incident kan underlåtenhet att följa denna vägledning beaktas vid prövning av ansvarsfrågan, skriver Volvo.
Brittiska jurister förbereder en grupptalan mot Volvo Cars. Konsumentrådgivningsbyrån We Reject Any Car driver processer för att tvinga Volvo att köpa tillbaka bilarna. – Konsumenter i elbilssektorn förtjänar bättre. Utan någon lösning i sikte ställs dessa ägare inför en daglig utmaning om hur långt de kan köra och om deras bil är säker, säger Ian Ferguson, vd för bolaget.
Volvo UK uppger att risken överhettning är extremt låg (under 0,1 procent av de återkallade bilarna) och att inga personskador har rapporterats. De poängterar också att man “arbetar outtröttligt” för att lösa problemen, men vill inte uppge hur många bilar som faktiskt har åtgärdats i Storbritannien. – Sedan vi började byta ut de berörda batterimodulerna kostnadsfritt i april har vi gjort stora framsteg med många slutförda reparationer, och takten förväntas öka ytterligare under de kommande veckorna och månaderna, säger en talesperson för Volvo Cars UK till The Telegraph. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
