Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil.
Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen.
Nu prisas han som Årets Trafikhjälte
.

Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.

”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.

–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.

De två andra finalisterna var i år:
De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom.
Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.

Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.

När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.

När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.

Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.

Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.

Dela med dig av Carup

Senaste nytt

Toppfarten i 38 år gammal lyx-Merca förvånar många

En 38 år gammal lyx-Merca pressas till max en vanlig sommardag på tyska Autobahn. Mitt bland lastbilar och vardagsåkare lyckas föraren pressa den i en otrolig hastighet. 

Det finns få platser i världen där man får köra med fri hastighet.  Den mest kända är dock Autobahn i Tyskland där flera sträckor saknar gräns. Där har holländska Youtube-kanalen AutoTopNL nu utfört ett nytt halsbrytande test. Den här gången med en Mercedes 560SE från 1988. Lyxbilen imponerar minst sagt. 

Under huven har den 38 år gammla Mercan en 5,5-liters V8-motor på 280 hästkrafter och ett vridmoment på hela 430 Nm. Modellen är kanske mest känd för sina höga komfort och tidlösa design, men på Autobahn får den även visa vilken enorm kraft den fortfarande besitter. 

Mercedes 560SE.

I klippet får vi se föraren trycka plattan i mattan flera gånger och som tittare får vi nervöst följa den blixtsnabba körningen en helt vanlig solig dag på Autobahn.  De flesta bilister som blir omkörda av lyx-Mercan hinner sannolikt knappt uppfatta att de precis blivit passerad av en 38 år gammal bil. 

Kameran som filmar körningen visar både förarens perspektiv och den stigande hastighetsmätaren. Den når en siffra man sällan ser på vanliga vägar: 250 kilometer i timmen. När bilen lyckas nå den hastigheten imponeras även föraren som ger ifrån sig ett glatt ljud. Noll till hundra klarade Mercan av på 7,2 sekunder.  För att se hela den otroliga körningen kan du klicka dig vidare på klippet som är länkat i artikeln. De flesta som sett klippet verkar bli imponerade över kraften i den gamla tyska bilen.
– Bilen hittad i sin naturliga miljö… Autobahn, skriver en användare.
– Den har fortfarande alla sina hästar i stallet, skriver en annan.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Krossar stora myten – du åker dit ändå

Tror du också på de vanliga myterna om svenska fartkameror? Det kan kosta 1000-lappar i böter. Här krossar vi 8 vanliga skrönor om blixtskåpen. 

I Sverige finns det i dag nästan 2800 fartkameror längs svenska vägar., och målet är att nå 3000 stycken inom något år. Trots att vi levt med tekniken länge finns det många myter om hur man överlistar systemet. Carup har vid ett flertal tillfällen intervjuatbexperter från Trafikverket och polisens ATK-avdelning (Avdelningen för Automatisk Trafiksäkerhetskontroll).Härmed kan vi slå hål på de mest seglivade myterna.

Myt 1: Dölj ansiktet så slipper du böter
En mycket utbredd myt är att man kan bränna förbi en fartkamera ostraffat om man bara fäller ner solskyddet och gömmer ansiktet. Polisen kan identifiera förare genom att jämföra fartkamerans bild med pass- och körkortsfoton, även om inte hela ansiktet syns. En fortkörare som dolde sitt ansikte med en lapp upprepade gånger åkte nyligen fast. 

Om ett specifikt fordon ofta fastnar på bild utan att föraren kan identifieras direkt, kontaktar ATK-avdelningen den lokala polisen för att få hjälp att spåra föraren. Ett extremt exempel på detta var en fortkörare i Dalarna som fastnade 140 gånger iförd mask; polisen lyckades till slut identifiera personen med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik. Snart tas dessutom nya kameror i bruk som ger ännu skarpare bilder, likt uppgraderingen till en ny mobiltelefon.

En man dolde upprepade gånger sitt ansikte med en lapp i kamerorna. Men till slut blev han åtalad i alla fall.

Myt 2: Många kameraskåp är tomma
Förr i tiden, under den analoga eran, var det vanligt att polisen manuellt flyttade runt kamerorna mellan olika plåtskåp, vilket lämnade vissa tomma. I dagens digitala tidevarv sitter det aktiva kameror i samtliga skåp. Enda undantaget är under installationsfasen; Trafikverket sätter ofta upp skåpen under våren och sommaren, men själva kamerainstallationen kanske inte slutförs förrän till hösten.

Myt 3: Kamerorna är oftast avstängda
När man passerar en svart kameralins är det lätt att tro att skåpet är avstängt. Jonas Nygren på Trafikverket uppger att de fotograferar alla överträdelser hela tiden, men sanningen är aningen mer teknisk. Radarn i mätstationen är alltid igång för att registrera hastigheten på alla fordon som passerar. Detta görs för att föra statistik över medelhastigheter och andelen överträdelser. Däremot är själva kamerafunktionen som utlöser blixten ibland bara påslagen under vissa tider beroende på trafikflödet.

Myt 4: Man kan köra snabbare än blixten
Tror du att kameran inte hänger med om du kör tillräckligt fort? Falskt. De svenska fartkamerorna klarar galant av att registrera fordon som kör i hastigheter på långt över 300 kilometer i timmen.

Myt 5: Det är bara att neka till fortkörningen
Att stoppa huvudet i sanden fungerar sällan. Om du väljer att ignorera breven från polisens ATK-sektion i Kiruna händer det att lokalpolisen gör hembesök. Om du formellt nekar till fortkörningen går ärendet ofta vidare till domstol. Där blir du betalningsskyldig om du inte själv kan bevisa att du inte körde bilen vid tillfället.

Myt 6: Staten sätter upp kameror för att tjäna pengar
Detta är en stor myt. Fartkamerornas enda funktion är att få ner hastigheterna och göra trafiken säkrare. Över hälften av svenskarna kör för fort, vilket forskning pekar ut som en stor orsak till många dödsolyckor. Kamerorna placeras heller inte enbart ut på olycksdrabbade vägar, utan prioriteras där trafikflödet är högt och många kör för fort.

Myt 7: Folk hatar fartkameror
När de moderna kamerorna gjorde entré på de svenska vägarna (runt 2006 och 2008) var de illa omtyckta och blev inte sällan angripna av ilskna bilister. Med åren har dock inställningen vänt. Idag visar opinionsundersökningar att omkring 70 procent av bilisterna är positiva till kamerorna, eftersom man förstått att de syftar till att rädda liv.

Myt 8: Bilderna är ofta för suddiga
Dagens moderna kameror, kända som Argus 4, tar så skarpa och högupplösta bilder att polisen även kan använda dem för att avslöja rattsurfare och personer som slarvar med bilbältet. Även motorcyklister, som ofta kommer undan på grund av avsaknad av skylt framtill, har i vissa fall lyckats identifieras av polisen efter upprepade försyndelser.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Vanlig svensk p-skiva förbjuden – böter på 7800 kr

Vanlig svensk p-skiva kan ge chockböter på semestern. Både elektroniska och traditionella svenska p-skivor är strikt förbjudna. Missen kan ge dig böter på 7 800 kronor.

Den svenska p-skivan introducerades för 33 år sedan. Idag sitter den i miljontals svenska bilrutor som en bekväm självklarhet i vardagen. Men när du rullar ut på den europeiska bilsemestern är det långt ifrån säkert att den gäller. En felaktig parkeringsskiva kan tömma semesterkassan.

Reglerna för parkering skiljer sig markant mellan de europeiska länderna. Den som planerar att köra i Österrike måste vara extremt vaksam. ÖAMTC, som är landets motsvarighet till M Sverige, varnar för att användandet av en svensk p-skiva kan leda till böter trots att du faktiskt har ställt in en korrekt ankomsttid.

Detta beror på att tidsintervallerna skiljer sig åt. I Sverige ställer vi in p-skivan till närmaste halvtimme. I Österrike ska p-skivan ställas in på den närmaste kvarten. Om du till exempel parkerar klockan 14:09 i Österrike, måste skivan ställas in på 14:15. För att detta ska fungera har de österrikiska p-skivorna fler streck mellan timmarna.

Eftersom svenska p-skivor saknar markering för varje kvart uppfyller de inte de österrikiska kraven. Blir du påkommen väntar i första hand en bot på 300 till 500 kronor. Om du upprepar förseelsen, eller om den första boten förblir obetald, riskerar du chockerande böter på 7 800 kronor.

Fortsätter resan mot Tyskland väntar andra problem. De tyska parkeringsvakterna är stenhårda med hur p-skivan ska se ut. För att undvika böter i Tyskland måste p-skivan följa den tyska standarden, vilket innebär att den ska ha ett vitt “P” mot en blå bakgrund. För att vara på den säkra sidan skaffa en manuell p-skiva i handskfacket som följer den tyska standarden eller EU-standarden.

I Sverige blir det allt vanligare med elektroniska p-skivor som automatiskt ställer in parkeringstiden när bilen stannar. Men du bör veta att dina svenska digitala p-skivor inte gäller överallt utomlands. I Österrike är alla former av elektroniska p-skivor strikt förbjudna. Det är enbart tillåtet att använda traditionella skivor med en lättläst visare och kvartsmarkeringar.

I Danmark är de digitala p-skivorna inte tillåtna om de inte är godkända av danska myndigheter och har ett specifikt FS-nummer synligt framtill. Saknas numret får du böter direkt. Dessutom måste en dansk p-skiva ställas in till närmsta kvart efter parkering, vilket gör att en svensk programmerad skiva ofta visar fel enligt dansk lag. Även i Tyskland kan det krävas det speciella godkännanden för att få använda en elektronisk p-skiva.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Världens största solkraftverk – ger energi även på natten

Världens största solkraftverk ger energi åtta timmar efter solnedgången helt utan batterier. I stället använder man salt. Bygget har kostat 4,6 miljarder kronor och kan generera el till en hel stad på egen hand. 

Genom att omvandla solstrålning till elektricitet erbjuder solkraftverk ett pålitligt och miljövänligt alternativ till fossila bränslen. Nyligen invigde företaget China Three Gorges Corporation (CTG) världens största hybrida solkraftverk i kinesiska Gobiöknen en bit utanför staden Hami. CTG, som är statligt ägt, har byggt den 1 817 hektar stora anläggningen med en helt ny teknik, som gör att man kan generera energi även efter att solen gått ner helt utan batterier. 

Under dagen när solen står uppe samlar 260 000 spårningspeglar in solljus för att värma smält salt till 550 grader Celsius. Den värmen lagras och används sedan för att producera ånga som snurrar en turbin när solen går ner. Detta gör det möjligt för solparken att generera elektricitet i upp till åtta timmar efter solnedgången. 

Under dagen skickar solkraftverket el direkt till det kinesiska elnätet, samtidigt som spårningsspeglarna värmer saltet. Hela parken består av 900 megawatt solcellspaneler och en CSP-enhet på 100 megawatt. Projektet har totalt kostat 3,53 miljarder kineiska yuan, vilket motsvarar ungefär 4,6 miljarder kronor. Vid full kapacitet räknar man med att solkraftverket kommer kunna generera 2,07 TWh el per år, vilket räcker ungefär till 830 000 hushåll. Man hoppas detta ska leda till att utsläpp minskar med 1,63 miljoner ton. 

CTG har en tydlig anledning till varför man använder salt och inte batterier vid anläggningen.
– Litiumbatterier är konstruerade för kortvarig toppavlastning, medan solcellssystem bara producerar ström under dagtid. CSP-värmelagring utmärker sig med sin stora kapacitet, långa urladdningscykler och noll driftsutsläpp, säger Niu Jianle, projektledare för CTG Hami-projektet.  

Anläggningen anslöts till elnätet den 18 september 2025 och har varit i drift sedan dess. Det var dock först den 1 juli i år som man startade en kommersiell provdrift. CTG menar att anläggningen redan nu levererat 6,54 miljoner kilowattimmar el till det regionala elnätet, uppger Electrek. Solkraftverket är nu världens största och passerar den stora Noor Energy 1-anläggningen i Dubai på 950 megawatt. 
LÄS MER:

Dela med dig av Carup