Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Bilhandlaren sålde samma bil två gånger. Blåste kunden på hans Drömporsche. – Säljaren sa att bilen sålts efter budgivning, står det i anmälan till Allmänna reklamationsnämnden.
Ett pikant fall har avgjorts i Allmänna reklamationsnämnden. Allt började vid juletid förra året. En man från Båstad gick och önskade sig en Porsche. Det skulle vara en ståndsmässig bil för somrarna på Bjärehalvön. Efter ett tag hittade han en Porsche Cayenne från 2009 på Blocket. Priset var 119 000 kronor hos en handlare i Sörmland. Båstadsbon blev eld och lågor. Han ringde upp handlaren som berättade att bilen fanns kvar.
Kom överens på telefon De kom överens om priset som betalades genom en kontantfaktura dagen efter. Sedan lovade säljaren att han skulle serva och besiktiga bilen innan den kunde levereras den femte februari i år.
Porsche Cayenne.
Båstadsbon såg fram emot att hämta sin bil. Han bokade en flygbiljett och tänkte köra hem bilen till Skåne. Då ringde det i telefonen. Säljaren hade ett tråkigt besked. Det visade sig att kamkedjan var trasig i Porschen. – Säljaren trodde att det var ett komplicerat problem med kamkedjan. Säljaren erbjöd sig att återbetala köpesumman och att han skulle få information om vad som var fel när mekanikern hade undersökt bilen, står det i anmälan.
Avbröt köpet Mannen blev såklart besviken. Han som trott sig hittat sin drömbil fick nu leta efter. Därför blev han mycket fundersam när han fick syn på samma Porsche igen. Handlaren sålde bilen på nytt, nu verkade den inte ha varit trasig. Och mannen bad sin fru ringa till handlaren och fråga om bilen. – Hon fick till svar att det var mycket stort intresse och att bilen hade sålts efter budgivning för 145 000 kr.
Snart visade det sig också att Porschen hade blivit godkänd vid besiktningen den 26 januari. Då blev mannen från Båstad mycket upprörd. Han ringde till handlaren och krävde svar. – Bilhandlaren ringde honom samma dag och sa att det var så bilhandlare skrev för att se till att eventuella intressenter ska vara snabbare nästa gång. Han tyckte det lät konstigt men säljaren försäkrade honom om att bilen var trasig och beskrev hela händelseförloppet, står det i anmälan.
Bilhandlaren menade att man inte gjort något fel. Enligt dem var Porschen både trasig och såld. Att den gått igenom besiktningen har inte med kamkedjan att göra. – Företaget bestrider avtalsbrott. Före leveransen upptäcktes ett motorrelaterat fel med misstanke om sträckt kamkedja. Konsumenten informerades omgående och full återbetalning genomfördes och accepterades, varigenom köpet hävdes i samförstånd, svarar bilhandlaren.
ARN beslutar Det blir upp till Allmänna reklamationsnämnden att bestämma vem som har rätt. Enligt nämnden har inte handlaren kunnat bevisa att bilen faktiskt haft ett allvarligt motorfel. Dessutom menar man på att köpet hävdes på felaktiga grunder. – Konsumentköplagen ger endast näringsidkaren rätt att häva köpet vid konsumentens dröjsmål med betalningen, vilket inte är aktuellt i förevarande fall, skriver nämnden.
Allmänna reklamationsnämnden beslutar att bilhandlaren ska leverera Porschen till Båstadsbon för den avtalade summan av 119 000 kronor. Hur handlaren ska lyckas med detta efter 1,5 år har nämnden inte berättat. LÄS MER:
Se upp i taket för kamerafällan i pendlartrafiken. Därför åker så många dit i tunnlarna.
Sveriges farligaste fartkameror sitter gömda i tunnlarnas tak. Trötta och stressade morgonpendlare blixtras i tusentals varje år. Folk är inte beredda på att de här kamerorna sitter på okonventionella platser. Det är på platser där det är flera körfält i bredd och där det inte fungerar att sätta kamerorna på sidan av vägen.
Den fartkamera som tar flest svenska bilister sitter i Gnistängstunneln i Göteborg. Den sitter utmed E6 och är hårt trafikerad i rusningstrafiken. Här åkte 2298 personer fast förra året. På andra plats hittar vi Trafikplats Nyboda längs Södra länken i Stockholm där 2213 personer åkte på böter.
I Norra länken-tunneln åker många fast. Foto: Trafikverket
En sak gemensamt Gemensamt för fartkamerorna som tar flest fortkörare är att de sitter högt monterade i tunnlar. På platser där man inte förväntar sig kameror. Trots att de är utmärkta med skyltar åker folk ändå fast. Vi bilister är vana att titta efter kameror som sitter till höger om körbanan. Bilderna blir lika skarpa ovanifrån som från sidan. Sedan har tunnlarna också extremt mycket trafik. När de tas skickas bilderna krypterat till polisens ATK-sektion i Kiruna.
Där jobbar utredare med att identifiera förarna och sedan skicka hem underlaget till den misstänkta fortköraren. – Det blir bra och skarpa bilder även om de kommer ovanifrån, men på lite längre avstånd, säger Sabina Enbäck på polisens ATK-sektion.
. Foto: Trafikverket
Göteborgskameror toppar listan På tredje plats kommer en annan Göteborgstunnel. I Lundbytunneln åkte 2210 personer fast. Även där sitter kamerorna i taket. Nu har Trafikverket också börjat montera fartkameror i portalet på vägar utan tunnlar. – En utvärdering av portalkamerorna kommer att ske under hösten för att se på effekter och kostnader men vi har fått positiv respons och de fungerar som de ska, säger Per Hurtig.
Det är effektiviteten i tunnelkamerorna som gett Trafikverket idéen att sätta upp portalkameror utanför Hässleholm, Jönköping och Trollhättan. – Det är på platser där det är flera körfält i bredd och där det inte fungerar att sätta kamerorna på sidan av vägen. Liknande montage finns i tunnlar i Sthlm och Göteborg.Det är ett pilotprojekt på tre platser nu där vi ska utvärdera effekter och kostnader, säger Per Hurtig.
Mer kostsamma Fartkameror på höjden kräver mer skötsel och underhåll. Men det får vara värt besväret när resultatet är bra. – Nej, det har fungerat bra i tunnlarna tidigare. Vi behöver förstås se hur ofta de behöver rengöras för att uppskatta kostnaderna, det är ju såklart lite krångligare när de sitter ovanför vägen, säger Per Hurtig.
Just nu arbetar Trafikverket med att montera upp nya fartkameror i hela landet. Sverige har som mål att sätta upp 200 nya varje år. – Det pågår arbete med kameror över hela landet och allt går enligt plan, säger Per Hurtig.
5 svenska tunnelkamerorna som tar flest fortkörare i landet
Att ligga kvar i vänsterfilen efter en omkörning retar gallfeber med medtrafikanter. En bilförare på E4 upptäckte nyligen att det också är olagligt. När polisen stoppade honom skyllde han på en 15 år gammal teoribok. Men har reglerna faktiskt ändrats sedan dess?
Det var en dag i januari som en man i 40-årsåldern var ute och körde på E4 i höjd med trafikplats Glädjen i Upplands Väsby. Men för den här föraren blev det ingen glädje. Under färden körde han om en polisbil. I stället för att återgå till höger körfält låg mannen kvar i vänsterfilen.
Det gillade inte polisen. Trots att det är ovanligt att bli tagen för att ligga i fel körfält stoppade föraren de föraren för att ha brutit om reglerna om körfält i trafikförordningen. I förhören erkände mannen själva händelseförloppet, men nekade till att ha begått ett brott.
Han hävdade att han inte hade en aning om att det var olagligt att ligga kvar i vänsterfilen. Mannen förklarade att han hade pluggat från en 15 år gammal teoribok och påstod att den helt saknade information om vilket körfält man måste ligga i. Tingsrätten i Attunda köpte dock inte bortförklaringen, utan dömde mannen till 1 000 kronor i böter, uppger Mitti.
Men reglerna har faktiskt inte ändrats. Mannens försvar faller ännu mer platt när man tittar på lagboken. Den grundläggande regeln om att man ska hålla till höger i trafiken regleras i Trafikförordningen (3 kap. 7 §). Denna lagstiftning trädde i kraft redan 1998, vilket innebär att det var exakt samma regelverk som gällde för 15 år sedan (år 2011). Men reglerna har funnits ännu länge än så.
Att man som förare ska placera fordonet i körfältet längst till höger har i praktiken varit en av Sveriges mest grundläggande trafikregler sedan högertrafikomläggningen 1967. Om informationen saknades i mannens teoribok är det troligare att han missat kapitlet, snarare än att boken var för gammal.
Då FÅR du faktiskt ligga i vänsterfilen
Huvudregeln är tydlig: vid färd på väg ska fordonet föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen. Detta gäller alltid på motorvägar och landsvägar med högre hastighetsgränser. Men det finns några undantag i lagen:
70-vägar eller långsammare: På vägar där den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/h eller lägre, och det finns minst två körfält i samma riktning, får du använda det körfält som är lämpligast för din fortsatta färd.
Körfältsvägvisare: Om skyltar (körfältsvägvisare) anger att körfälten leder till olika mål, får du placera dig i det körfält som leder dit du ska.
Tät köbildning: Om det är så mycket trafik att det bildas köer i alla körfält, får fordonen i vänsterfilen rulla förbi fordonen till höger.
Omkörning: Självklart får du använda vänster körfält för att köra om, men du måste återvända till höger körfält så snart det kan ske säkert.
Eftersom E4:an förbi Upplands Väsby har en hastighetsgräns som ligger på 100 km/h fanns det inget undantag att luta sig mot. Mannen var skyldig att svänga tillbaka till höger – oavsett vad han mindes från sin gamla teoribok.
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Ny regel: Gul väst och hjälm för alla som kör elsparkcykel
Staden skärper reglerna för den som kör elsparkcykel. Både hjälm och gul varselväst krävs. Annars väntar böter på 1500 kronor.
Den franska huvudstaden Paris har redan gått långt i kampen mot elsparkcyklar. Bakgrunden är en tydlig ökning av allvarliga olyckor. Sedan 2023 är uthyrda elsparkcyklar förbjudna på Paris gator efter en folkomröstning. Privatägda elsparkcyklar får däremot fortfarande användas men olyckstalet har ändå fortsatt uppåt. Nu kommer nästa steg från staden för att ta itu med problemet.
Hjälmen blir obligatorisk för alla som kör elsparkcykel i Paris och de närmaste förorterna. Dessutom krävs varselväst eller annan reflexutrustning för att föraren ska synas bättre i trafiken. Kör du utan hjälm är böterna 135 euro, motsvarande omkring 1 500 kronor. Saknas väst eller reflexer är böterna 35 euro, cirka 400 kronor. Beslutet kommer som en följd av att det förra året omkom 79 så kalalde oskyddade trafikanter i Parisområdet.
Paris förbjöd uthyrda elsparkcyklar redan 2023 och nu skärps reglerna även för dem som kör privatägda elsparkcyklar.Elsparkcyklar har hamnat allt mer i fokus för säkerheten i Europa. Nyligen avslöjade ett stort tyskt test av elsparkcyklar som Carup skrivit om allvarliga brister – styret gick av på två av dem när de belastades.
Det var nästa en dubbling jämfört med året innan. Gruppen omfattar bland annat användare av elsparkcyklar, segways och hoverboards. Omkring 1 100 personer skadades dessutom svårt under 2025 vilket var en ökning med hela 33 procent, skriver Spiegel. Polisen uppger också att en betydande del av de skadade har drabbats av svåra eller dödliga huvudskador. Det är en viktig anledning till att hjälmkravet nu införs.
Problemet är inte begränsat till Frankrike för frågan kring just elsparkcyklar växer även i Sverige. Under 2025 omkom sju personer och 6 624 skadades i olyckor med elsparkcykel, en ökning med 38 procent på ett år. Nästan hälften av de svårt skadade var under 25 år och två tredjedelar var män. Transportstyrelsen har därför fått i uppdrag att ta fram nya svenska regler.
Arbetet ska vara klart i början av 2027 men myndigheten har ännu inte sagt exakt vilka skärpningar som kan bli aktuella. Redan i dag diskuteras behovet av betydligt hårdare åtgärder efter den kraftiga ökningen av döda och skadade. Paris visar nu hur långt sådana regler kan gå. Först försvann de uthyrda elsparkcyklarna från gatorna, nu krävs både hjälm och reflexutrustning för dem som fortfarande får köra – oavsett ålder.
FAKTA: Elsparkcykelolyckorna i Sverige 2025
Omkomna: 7 personer.
Skadade: 6 624 personer (+38 % jämfört med 2024).
Mest utsatta: Unga under 25 år utgör nästan hälften av de svårt skadade. 2/3 är män.
Olyckstyp: 3 av 4 är singelolyckor, men kollisioner med fotgängare och cyklister ökar snabbt.
Kritiska tider: En tredjedel sker under helger. Nattolyckor (19.00–07.00) ökade med 29 %.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
