Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Tyskland backar från fri fart på Autobahn – hastigheten begränsas på flera håll. För svenskar innebär det stenhård koll på skyltarna. Missar du de nya reglerna väntar dryga böter och i vissa fall körförbud.
Nu står semestertiderna för dörren. Många har en bilsemester i Europa planerad och då hör det till vanligheterna att köra på Autobahn. Men ska du rulla söderut gäller det att ha full koll, annars kan semestern sluta i en katastrof. Värmen leder till att flera populära sträckor på Autobahn blir livsfarliga under sommaren. Därför begränsar tyska myndigheter hastigheten till 120 km/h på flera sträckor, rapporterar ADAC.
Betong exploderar Problemet ligger i de äldre betongvägarna från 1980-talet. När sommarvärmen slår till expanderar betongplattorna. Om spänningen blir för stor pressas plattorna uppåt och spricker. Då bildas det ett flera centimeter högt, stenhårt “trappsteg”, mitt i motorvägen. Att köra över ett sådant i hög fart utgör en mycket allvarlig risk. Därför begränsas farten på de gamla vägarna.
Betongen riskerar att explodera. Därför begränsas hastigheten till 120 km/h på flera sträckor på Autobahn. Begränsningarna gäller från maj till september.
Här begränsas hastigheten i sommar ADAC har nu uppdaterat listan över sommarens begränsade sträckor. Det handlar bland annat om motorväg A93 söder om Regensburg. Begränsningarna gäller även på väg A92 mot München samt på A92 i båda riktningarna mellan Freising-Süd och Freising-Ost (se alla påverkade sträckor längst ned). För personbilar är hastigheten på dessa sträckor begränsad till 120 km/h. Men för motorcyklar och släp gäller ännu strängare regler.
Drar du en svensk husvagn eller har släp på bilen är du enligt tysk lag begränsad till 100 km/h (eller 80 km/h beroende på släpets godkännande). Kör du motorcykel är sommarregeln stenhård. Mellan maj och september är det 80 km/h som gäller på de drabbade sträckorna, på grund av den extrema olycksrisken. Och den som bryter mot lagen riskerar böter. Dessutom riskerar du körkortsförbud som träder i kraft omedelbart på tysk mark.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
I juli kommer stenhårda EU-krav på ny trötthetsvarnare. Den nya regeln ska göra körningen säkrare. Trots det totalsågas den obligatoriska varnaren. – Systemen fungerar helt enkelt inte som det är tänkt, skriver fackredaktören Björn Eirik Loftås.
2024 kom EU-regler för en obligatorisk hastighetsvarnare som piper för minsta hastighetsöverträdelse. Och den första juli i år kommer nästa EU-piska. Det handlar om systemet ADDW (Advanced Driver Distraction Warning) som blir obligatoriskt i alla nya bilar. Systemet finns redan i flera modeller, och använder sensorer som läser av förarens blick och huvudrörelser. Om föraren tappar fokus varnar bilen direkt, med ett pipande ljud. Det kan låta bra på pappret, men möts av hård kritik bland många. Av flera anledningar.
En av kritikerna är Björn Eirik Loftås, fackredaktör på tidningen TV2 Broom. Nu har han skrivit en krönika där han belyser de många problemen med systemet. – Systemen fungerar helt enkelt inte som det är tänkt. Känsligheten varierar mycket från bil till bil, och varningsljuden är inte på något sätt standardiserade. Vissa bilar ger ett ljud som knappt hörs, medan andra skruvar ner ljudet på stereon och varnar med en intensitet som gör att man hoppar till i sätet, skriver Björn Eirik Loftås.
På många bilar sitter ADDW-sensorn längs rattstången, som på Volvo EX30. Sensorn i många bilar möts av hård kritik, bland annat för att vara alldeles för känslig.
EU kräver dessutom att systemet aktiveras automatiskt varje gång man startar bilen. Även detta är Björn kritisk till. Och han är långt ifrån ensam. En undersökning från brittiska Thatcham Research visar att var fjärde förare blir så störd av ljuden att de stänger av systemen under körning. – Då utgör du snabbt en betydligt större trafikfara än om du körde en bil utan dessa förarstödssystem, menar Loftås.
Krocksäkerhets-organisationen Euro NCAP håller med om kritiken. De menar samtidigt att ljudet är alldeles för känsligt. När du gör vanliga saker under körning, som att snabbt titta ner på skärmen för att höja värmen eller byta radiokanal, tror systemet direkt att du är trött. Euro NCAP tycker att man måste kunna sänka radion eller ändra värmen utan att bilen börjar tjuta. Därför bör det vara betydligt enklare att inaktivera systemet i många modeller. – Europeiska trafikmyndigheter bör ge biltillverkarna riktlinjer för hur varningsljuden kan inaktiveras. Det borde vara så enkelt som möjligt. En fysisk knapp eller ett enda tryck på skärmen är det optimala, fortsätter Björn.
Flera tillverkare har fysiska knappar Vissa tillverkare, som Fiat, Renault och Mitsubishi, har redan tagit till sig av kritiken. De har installerat smarta snabbknappar som gör det mycket enkelt att stänga av varningsljuden. Men nu kräver Björn att fler biljättar hänger på. – Här har konkurrenterna något att lära, avslutar Björn Eirik Loftås.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Nästa generations fartkameror är här. De nya AI-kamerorna scannar av hela insidan av bilen och testas i Storbritannien. Det extremt känsliga systemet avslöjar även passagerarnas lagbrott och beteenden.
Glöm traditionella fartkameror som bara mäter bilens hastighet och fotar registreringsskylten. Nästa generations övervakningskameror ser precis allt du gör. Just nu pågår ett stort pilotprojekt i Storbritannien där de nya AI-kamerorna rullas ut på 12 nya platser, rapporterar The Sun. Kamerorna använder mängder med högupplösta linser och AI. Nu kan de scanna av insidan av bilarna, där de ser i princip allt som sker.
Det unika med supersystemet är att AI-tekniken analyserar bilderna i realtid. Om kameran ser att föraren gör något opassande, skickas bilderna direkt vidare till polisen. Kamerorna upptäcker om föraren (eller passagerarna) struntar i säkerhetsbältet, rattsurfar och vem som faktiskt sitter bakom ratten. Systemet är så känsligt att det till och med kan slå larm om en passagerare distraherar föraren.
AI-kamerorna använder mängder med högupplösta linser och AI. Nu kan de scanna av insidan av bilarna.
Pilottestet pågår under sex månader, och avslutas i september. Kamerorna kommer i första hand användas för att samla in data från trafiken. Kamerorna ska kartlägga hur utbrett problemet med mobilanvändning och slarv med bältet faktiskt är. Det innebär att förarna i just detta projekt slipper böter, trots att det i vanliga fall kostar runt 2 700 kronor att åka fast för rattsurf i Storbritannien.
Kamerorna flyttas runt mellan olika strategiska platser. De har bland annat synts på vältrafikerade motorvägar i Glasgow. Om försöket visar sig ge positivt resultat tyder mycket på att AI-tekniken kan bli permanent och spridas till fler länder i Europa. Att gömma mobilen i knät blir då helt meningslöst, när AI-kamerorna börjar blicka rakt ner i bilarna.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Polisen varnar bilister. Väjningsplikten i rondeller och korsningar som många missförstått.
Svenskarna har ingen aning om trafikreglerna. Det märker trafikpolisen varje dag i sitt arbete. Även trafiklärarna slutar aldrig att förvånas när de är ute i den vardagliga trafiken. De allra flesta vet att man inte får köra mot rött eller stopptecken. Däremot finns det tillfällen då många bilister inte har en aning om att de faktiskt ska lämna företräde. Motorcykelpolisen Mange i Stockholm har hittat två talande exempel. – Två tillfällen som inte fungerar optimalt som jag ser dagligen tänkte jag lyfta här. Enligt Trafikförordning (1998:1276) 3:e kapitlet går att utläsa ett flertal situationer när man har väjningsplikt mot andra trafikanter. Hur brukar ni göra här?
VÄJNINGSPLIKT CIRKULATIONSPLATS Rondeller är något som många bilister har svårt för. Det kan både trafiklärarna och polisen vittna om. Värst blir det om rondellen har två körfält. Då är det vanligt att bilar svänger in om det högra körfältet är fritt. Men det är ett brott väjningsplikten och kan ge 2000 kronor i böter. – I 22§ står att när man kör in i en cirkulationsplats har man väjningsplikt mot varje fordon som befinner sig i cirkulationen. Det går således inte att enligt lagstiftningen smita ut i det högra körfältet när det befinner sig trafik i det vänstra.
Polisen får stöd av en erfaren trafiklärare. Rondeller är något som många har svårt för. – Okunnighet, oftast är det karlar som ställer till det. Det här är ett hopplöst problem. Folk gör lite som de vill, säger Anna Karin Åsén som arbetar som trafikpedagog i Stockholm. Böterna för att bryta mot väjningsplikt i rondell hamnar på 2000 kronor. Dessutom blir man rapporterad och alla trafikbrott hamnar på Transportstyrelsens bord som håller koll på om vi är lämpliga att ha körkortstillstånd. – Om det uppstår något så kan det bli vårdslöshet i trafik. Om det blir en olycka eller om folk får tvärbromsa så att det uppstår oreda, säger Petter Magnusson.
VÄJNINGSPLIKT VID VÄNSTERSVÄNG Föreställ dig att du ska svänga vänster och tittar ut på den korsande vägen. Till vänster kommer bilar som blinkar höger och ska svänga. Då är det många som kör ut för att spara några extra sekunder. Det här är faktiskt ett brott som ger 2000 kronor i böter. – 24§ tar upp när man ska svänga vänster i en korsning. Man ska då förvissa sig om att det kan ske utan hinder för mötande trafik. Så när man svänger vänster ska man inte göra detta samtidigt som den mötande som ska in på samma väg (dvs den mötande högersvängande) även om det finns två körfält på den nya vägen ni svänger in på, avslutar polisen Mange.
Han efterlyser en offentlig diskussion kring väjningsplikt. Det visade sig vara många som är engagerade och debatten blev intensiv på Facebook. Så här skriver några av läsarna. – Bra jobbat konstapeln, det verkar som att många ute i trafiken skulle behöva plocka fram teoriboken och ta en repetition Rondellerna är rena krigszoner i trafiken. Folk är rasande på varandra. – Lägg sedan till alla som inte blinkar när de ska ut från cirkulationsplatsen så att vi som faktiskt försöker iaktta väjningsplikten, stannar helt i onödan och skapar oflyt i trafiken.
Det håller många med om. – Förstås. Min erfarenhet av väjningsplikt i cirkulationsplatser är dock att det största problemet är den där bilisten i vänster körfält som ett halvt eller trekvarts varv senare skall lämna cirkulationen och då skär rakt över det högra körfältet utan att vare sig titta, blinka eller väja. Trafiklärare och polis märker att svenskarna är dåliga på rondellkörning. – Med tanke på alla kommentarer med egna olika tolkningar så är det konstigt att det inte smäller oftare än det gör i rondellerna.
Många tolkar lagen på sitt eget sätt. – En plats som är byggd för samverkan, istället för att ha en korsning så samtliga borde ha väjningsplikt och har det egentligen eftersom det är straffbart att orsaka en incident medvetet. Att ha enligt boken lagen på sin sida är inte alltid rätt, bara riktigt trångsynt. LÄS MER:
