Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Det ser ut som en vanlig rosa linje. Men på körkortet finns en dold uppmaning till alla svenska bilister. Just nu är de orden extra aktuella.
De flesta har haft körkortet i plånboken i flera år utan att upptäcka det. Längst ner på framsidan löper en vågig rosa linje som på håll ser ut att vara en vanlig del av kortets mönster. Men linjen består egentligen av pyttesmå bokstäver. Tar du en närbild med mobilkameran och förstorar den kan du läsa Transportstyrelsens dolda meddelande: ”Sakta ned vid skolor”.
Uppmaningen upprepas längs linjen och är en av flera detaljer som har gömts på svenska körkort. Den är extra träffande denna vecka, när polisen genomför extra hastighetskontroller vid bland annat skolor, förskolor och bostadsområden. Men texten finns inte där för att polisen ska kunna kontrollera hur fort du kör. Den är framför allt ett skydd mot förfalskningar.
Den extremt lilla texten kallas mikrotext och är svår att kopiera med vanliga skrivare och kopiatorer. Om bokstäverna blir suddiga, flyter ihop eller saknas kan det vara ett tecken på att körkortet inte är äkta. Den dolda meningen finns på körkortsmodellen som började tillverkas 2016. Under den rosa linjen finns dessutom ordet ”körkort” skrivet på flera olika språk. Kortet innehåller också detaljer som bara blir synliga när det belyses med ultraviolett ljus. Då kan bland annat texter, mönster och bilder plötsligt framträda.
Sedan februari 2025 tillverkas svenska körkort i en ny utformning. Där har flera av säkerhetsdetaljerna förändrats. Den nya modellen har bland annat hologram med vägmärkena ”varning för barn” och ”varning för slirig väg”. En bild av en bil skiftar färg när kortet vinklas och foto samt personnummer visas växelvis i ett genomskinligt fönster. Även det nya körkortet innehåller mikrotext, men nu ligger den i en båge genom Transportstyrelsens logotyp.
Det finns däremot en detalj i den dolda uppmaningen som är ännu svårare att upptäcka. Läser du hela den rosa raden mycket noggrant bryts plötsligt det upprepade budskapet. På ett enda ställe står det inte ”Sakta ned vid skolor”. Där står det: ”Sakta ned vid skalor”. Det ser ut som ett stavfel som råkat följa med när miljontals körkort tryckts. Men även felet är placerat på körkortet med flit. – Stavfelet är medvetet och är en av de säkerhetsdetaljer som förekommer på körkortsmodellen, har Peter Andersson på Transportstyrelsen tidigare sagt till Carup.
Dolda budskap på svenska körkortet
I den vågiga rosa linjen på körkortet har Transportstyrelsen gömt texten ”Sakta ned vid skolor”.På baksidan av körkortet som de flesta svenskar har finns skylten ”Varning för barn” och röd bil gömda på baksidan. De framträder om du lyser med en UV-lampa.Även på framsidan finns kännetecken som gör kökortet svårt att förfalska.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Fortsatt rekordlåga bränsleskatter är ett omöjligt vallöfte. Redan 1 oktober sker första höjningen av skatten på bensin och diesel. – Även med bästa vilja i världen skulle det inte gå att få igenom en permanent sänkning på en krona, säger energiekonomen Claes Hemberg.
Just nu har flera partier gjort utspel om att de vill behålla de rekordlåga bränsleskatterna. Men enligt Claes Hemberg är politikernas löften om att förlänga eller permanenta den tillfälliga skattesänkningen ingenting annat än en ”högtflygande valflört”. – Riksdagen hinner inte genomföra arbetet på så kort tid. Det säger en person med god insyn i riksdagens arbete till mig, säger Claes Hemberg, som är energiekonom på Nibe.
Även om de politiska partierna skulle vara helt överens finns det i praktiken inte tillräckligt med arbetstid i riksdagen. Hemberg pekar på tre konkreta hinder som står i vägen för en snabb skatteändring. Riksdagen är just nu sommarstängd. Det väntas riksdagsval. Riksdagens arbetsordning ger inte utrymme för nya lagar på så kort tid.
Källa: Claes Hemberg
Konsekvensen blir att bensinpriset, oavsett hur valet slutar, stiger med ungefär en krona bara tre veckor efter riksdagsvalet. Då landar prislappen på omkring 16,50 kronor per liter. Även dieseln stiger med 40 öre per liter och lär landa norr om 20-strecket.
När det gäller den andra större förändringen – en höjning på tre kronor per liter i december – finns det visserligen tillräckligt med tid för att göra en justering. Sedan är det heller osannolikt att EU ger ytterligare dispens till ”det strikt tidsbegränsade” undantaget som Sverige fått. – Men frågan är om politikerna anser att staten har råd. Att avstå från höjningen på tre kronor per liter blir dyrt för staten. Det rör sig om 20 miljarder kronor som tas ur statskassan. Oavsett vilken regering det blir vill den antagligen inte börja med 20 miljarder kronor mindre på kontot, säger Claes Hemberg.
Risk för nya pålagor i höst Claes Hemberg varnar samtidigt för att bensinpriset kan stiga ännu mer i höst och vinter. – Vi har tidigare sett hur inblandningen av biobränsle i bensinen har varit en del av kohandeln mellan partierna. Senast år 2021. Redan i höst kan MP göra om reptricket och kräva en högre inblandning för att acceptera en fortsatt låg bensinskatt. Sedan har EU tydliga planer på att höja priset på koldioxid.
Ska man tro energiekonomen är det lika bra att ta steget över till elbil direkt. Ja, det lär knappast bli billigare att köra på bensin framöver. Men då kan svenska politiker skylla på EU. Det är enklare än att ta ansvar i dag och vägleda hushållen till ett mer ekonomiskt alternativ. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Anklagar lastbilarna för konkurs: ”Bristande kvalitet”
Bristande kvalitet på lastbilar anges som en av orsakerna bakom ny konkurs. Åkerier säger sig gå under när motorerna rasar. – Det är bristande kvalitet och vi skulle vilja se lite goodwill, säger Kim Arneving, tidigare verksamhetschef på Sandberg Lots & Transport till Carup.
Det anrika familjeföretaget Sandbergs Lots & Transport har gått i konkurs. Kim och familjen Sandberg kämpade in i det sista för att överleva. Bara två veckor innan konkursen tog de ut en ny lastbil från Scania med hopp om att få upp lönsamheten. – Alla lastbilar är återlämnade eftersom det handlar om leasingkontrakt i de flesta fall, säger konkursförvaltaren till Carup.
Man kämpade in i det sista. Sandberg Lots & Transport var ett stort åkeri. De hoppades på att lönsamheten skulle vända om de fick fler bilar. – Det gick helt enkelt inte, vi körde med kylvaror till Norrland och lyckades inte få upp priserna, säger Kim Arneving.
Sandbergs Lots & Transport AB gick i konkurs och säger att de haft stora problem med lastbilar från Scania. Det är andra åkeriet på kort tid som berättar samma sak för Carup.
Till slut orkade man inte längre. Marginalerna räckte inte till för att hålla företaget flytande. Ledningen bestämde sig för att ge upp innan det gick för långt. Men det var ett tufft beslut med många anställda som drabbades. – Jag har haft en bra dialog med både företrädare och de anställda. Sedan förstår jag att det är ett tungt beslut, men jag lägger ingen värdering i det, säger konkursförvaltaren Jan Gerdén.
Många långa år i företaget Kim Arneving suckar. Han har jobbat i företaget under elva år. Under den tiden har de fått Dagens Industris Gasellpris 2021. Då såg framtiden ljus ut. Men så började allt gå fel. Inte minst har de haft problem med sina lastbilar från Scania. Något de för fram som en starkt bidragande faktor till konkursen. – Senaste tiden har vi haft stora bekymmer. Det har varit flera stora haverier. En motor rasade fullständigt och utbytesmotorn kom i maj. Sedan hade vi ett motorblock som sprack. För att inte tala om toppar som gått sönder, säger Kim Arneving.
Samma sak hände ett annat åkeri. Under våren gick Miltonbolagen i Skara i konkurs. De berättade också för oss på Carup om problem med sina Scanior. – Våra Scanior gick sönder innan de var betalda. Det är inget man kan planera för, att en nästan ny behöver renovera motorn för 200 000 kronor. Det finns flera orsaker till att vi tvingas gå i konkurs. En av dem är enorma reparationskostnader. Vi är helt enkelt inte tillräckligt stora för att klara det, sa företrädare för Miltonbolagen till Carup i maj.
Kritik mot svenska Scania Hos båda åkerierna är man kritiska mot Scania. De anser att något hänt med kvaliteten. – Man skulle vilja ha lite goodwill, men det finns inte. I grund och botten är det bra lastbilar, men det är något fel med kvaliteten, säger Kim Arnving.
Vi ringer till Scania för att låta dem bemöta kritiken. De säger först att svaret kommer ta några dagar då det är lastbilsmässa på Elmia. Men återkommer med nytt svar efter att vi publicerat artikeln. – Vi kommenterar inte enskilda ärenden eller de omständigheter som kan ligga bakom ett företags ekonomiska situation. Generellt finns det ofta flera faktorer som påverkar ett företags lönsamhet och utveckling. Vår affär bygger på långsiktiga partnerskap där vår framgång hänger ihop med kundens lönsamhet. Scania har mycket höga krav på kvalitet, säkerhet och tillgänglighet, och vi tar varje avvikelse på största allvar. När problem uppstår arbetar vi nära kunden för att identifiera orsaken och genomföra relevanta åtgärder så snabbt som möjligt, säger Hans Strömberg, , pressansvarig på Scania. (Carup kommer att följa upp detta i en kommande artikel).
Många anledningar Det är inte bara trasiga lastbilar som fäller Sandberg Lots & Transport. Hela branschen är i gungning. – Vi kör kylvaror till Norrland och försöker få upp priserna. Men det gick inte. Till slut gick det i bästa fall plus minus noll, säger Kim Arnving.
Konkursförvaltaren har gått igenom företaget och arbetar nu med att slutföra konkursen. – Jag ska avveckla företaget och se över alla tillgångar och skulder. Sedan ska det upprättas en bouppteckning, säger Jan Gerdén.
Stora värden i rullning När ett åkeri går omkull är det stora värden i rullning. Sandberg Lots & Transport hade många bilar som gick i skytteltrafik mellan huvudstaden och Norrland. – Det fanns 21 ekipage, de flesta var leasade och är därför tillbakalämnade. Sedan har vi andra tillgångar som just nu säljs på auktion, säger Jan Gerdén.
Medan företaget säljs ut sitter Kim Arneving och försöker hämta sig. Han har gett allt för företaget. Men det är omöjligt att gå runt när hela världen är emot dem. – Lönsamheten var omöjlig. Och så skulle vi upp med stora summor för att reparera trasiga motorer hela tiden, då går det inte, säger Jan Gerdén.
Det är tomt i lokalerna. Där Sandberg Lots & Transport hade sin verksamhet. Folk har gått hem till en orolig framtid. Även om det löst sig för vissa, så väntar många på ett nytt jobb. Det fanns både anställda och inhyrd personal. – Jag har varit i samtal med alla anställda och inblandade i företaget. Många fick del av den statliga lönegarantin. Sedan fanns det de som var inhyrda. En del har fått nya jobb, jag vet inte riktigt hur många, men man hoppas att det ska lösa sig för alla, avslutar Jan Gerdén. LÄS MER:
Nu får körkortstagare tre gånger så lång tid mellan teoriprovet och uppkörningen. Men trafikläraren Amer Adem sågar nya reglerna. Han menar att myndigheterna döljer det verkliga problemet.
På onsdag 19 augusti försvinner en av de mest stressande tidsgränserna för den som ska ta B-körkort. Ett godkänt teoriprov ska inte längre löpa ut efter fyra månader. I stället får eleven ett helt år på sig att klara uppkörningen. För många körkortstagare är det ett efterlängtat besked. Men mitt i lättnaden rasar en trafiklärare mot nya reglerna. – Vi löser inte körkortsproblemen genom att försvaga teorins betydelse, skriver trafikläraren Amer Adam.
Bakom den nya regeln finns ett växande problem. Under sommaren har väntetiderna till körprov på flera håll i landet varit mellan sju och tio veckor. Den som misslyckats med sin första uppkörning har snabbt hamnat i en kamp mot klockan. När en ny tid väl dykt upp har teoriprovet i värsta fall redan hunnit gå ut. Resultatet har blivit att tusentals personer fått skriva teoriprovet igen trots att de redan klarat det. Enligt Transportstyrelsen gör omkring 9 000 personer två eller flera godkända kunskapsprov under ett år.
Från den 19 augusti gäller ett godkänt teoriprov för B-körkort i ett helt år.
Från den 19 augusti förändras allt. Den som då klarar teoriprovet får tolv månader på sig att även bli godkänd på uppkörningen. Transportstyrelsen hoppas att eleverna ska känna mindre stress och sluta boka körprov innan de är redo. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson har kallat den gamla fyramånadersgränsen orimligt kort. Men Amer Adem anser att myndigheterna har valt den enklaste lösningen – inte den rätta. – Varför har vi inte tillräcklig kapacitet för körproven?
Han motsätter sig inte att elever ska slippa göra om ett redan godkänt teoriprov på grund av långa köer. Tvärtom. Men enligt honom blandas två helt olika frågor ihop: bristen på provtider och kvaliteten på den svenska körkortsutbildningen. – Om problemet är bristande provkapacitet ska vi öka kapaciteten. Om problemet är långa väntetider ska vi förbättra tillgängligheten.
Adem pekar också på att de 9 000 personer som gör flera godkända teoriprov utgör en begränsad del av alla provtagare. Enligt konsekvensutredningen bakom förändringen motsvarade de 6,4 procent av dem som blev godkända på kunskapsprovet under 2023. Samma år gjorde omkring 170 000 unika personer kunskapsprov för B-körkort. Han befarar därför att ett problem som drabbar en mindre grupp nu används för att förändra hela systemet.
Amer Adem är till vardags trafiklärare på Autoklar Trafikskola i Vällingby.
Samtidigt riskerar teoriprovet enligt honom att beskrivas som ett administrativt hinder som eleven måste ta sig förbi så snabbt som möjligt. Det är där hans kritik blir betydligt allvarligare. Kunskaper om trafikregler, hastigheter, risker, mänskliga begränsningar och samspelet med andra trafikanter kan enligt Amer aldrig ersättas av fler timmar bakom ratten. – Teorin är inte ett hinder. Den är en grund för körningen.
Transportstyrelsen ser i stället den längre giltighetstiden som ett sätt att få bort ogenomtänkta uppkörningar. När teoriprovet varit på väg att löpa ut har vissa elever chansat på körprovet trots att de inte varit färdigutbildade. Ett underkänt resultat har sedan lett till ännu en bokning och ytterligare tryck på de redan långa köerna. Men den lösningen väcker en ny fråga. När giltighetstiden tredubblas kan det gå nästan ett år mellan ett godkänt teoriprov och uppkörningen. – Vad händer med kunskaperna under den tiden och vilka konsekvenser kan det få ute på vägarna?, undrar Amer.
Han anser att det offentliga underlaget inte innehåller någon tydligt redovisad riskanalys av just den förändringen. Det tycker han är särskilt anmärkningsvärt i ett land som länge setts som ett föredöme inom trafiksäkerhet. Under 2024 hade Sverige den lägsta trafikdödligheten i EU, med omkring 20 döda per miljon invånare. Genomsnittet i unionen låg på 44. Amer Adem kopplar resultatet till det långsiktiga arbetet med Nollvisionen och varnar för att framgången inte får tas för given. – När Sverige är ett föregångsland inom trafiksäkerhet bör ribban för nya reformer vara hög, inte låg. LÄS MER:
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
