Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Dyrare bensin och diesel väntar svenska bilister om 30 dagar. Då försvinner den första skattelättnaden på bensin- och diesel. Över en natt blir bränslepriserna dyrare.
Mitt i valrörelsens löften om billigare bränsle tickar klockan mot en redan beslutad höjning. Snart försvinner den första skattelättnaden för bensin och idesel. Vid midnatt den 30 september höjs bensinen med 1,03 kronor och dieseln med 40 öre per liter. Lättnaden infördes den 1 maj när kriget i Iran fick oljepriset att rusa.
Regeringen sänkte energiskatten med 82 öre för bensin och knappt 32 öre för diesel. Med moms blev sänkningen 1,03 kronor respektive 40 öre vid pump. Men stödet fick ett inbyggt slutdatum. Den 1 oktober läggs hela skatten tillbaka – mitt under regeringsförhandlingarna efter valet. – I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sa finansminister Elisabeth Svantesson då.
Bensinen höjs därmed med drygt en krona per liter och dieseln blir 40 öre dyrare. Med dagens riktpriser skulle bensinen stiga från 16,89 till 17,92 kronor litern. Dieseln skulle gå från 19,94 till 20,34 kronor. Men bakom den första höjningen väntar en betydligt större smäll. Sedan den 1 juli har Sverige haft ytterligare en skattelättnad. Genom ett särskilt undantag från EU har skatten kunnat sänkas med 3 kronor under unionens ordinarie miniminivå. Med moms har det pressat ner priset på både bensin och diesel med tre kronor per liter.
Detta är en helt separat sänkning från den som försvinner den 30 september. EU-undantaget gäller i stället till och med den 30 november. Den 1 december läggs därför ytterligare tre kronor per liter tillbaka på både bensinen och dieseln. Som Carup nyligen avslöjade är EU mycket tydliga med att den svenska skattelättnaden bara är tillfällig. Oavsett vem som vinner valet det därför svårt att behålla även den skattelättnaden. – Åtgärden bör därför vara strikt tidsbegränsad, står det i EU:s beslut.
Så höjs bränslepriserna steg för steg
Datum
Förändring bensin
Bensinpris
Förändring diesel
Dieselpris
1 oktober
+1,03 kr/l
17,92 kr/l
+0,40 kr/l
20,34 kr/l
1 december
+3,00 kr/l
20,92 kr/l
+3,00 kr/l
23,34 kr/l
Total höjning
+4,03 kr/l
20,92 kr/l
+3,40 kr/l
23,34 kr/l
Beräkningen utgår från dagens riktpriser på 16,89 kronor för bensin och 19,94 kronor för diesel.
Först höjs alltså bensinen med 1,03 kronor och dieseln med 40 öre den 1 oktober. Den 1 december stiger båda drivmedlen med ytterligare tre kronor. Tillsammans höjer de två skatteförändringarna bensinen med 4,03 kronor och dieseln med 3,40 kronor per liter. Med dagens priser skulle bensinen då kosta omkring 20,92 kronor litern och dieseln 23,34 kronor.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
Ny miljardsmäll för VW när elbilar lämnas tillbaka
Krisdrabbade Volkswagen drabbas av ny smäll. Mängder med leasade elbilar lämnas tillbaka. Och hela miljardnotan hamnar hos bilkoncernen.
Volkswagen-koncernen befinner sig mitt i sin tuffaste tid på flera årtionden. Men tidigare i år har åtminstone ett område gått bra – finansavdelningen Volkswagen Financial Services AG. Under första halvåret av 2026 gjorde divisionen en vinst på 1,67 miljarder euro. Men nu kommer en ny miljardsmäll även här, uppger Auto Motor und Sport. Anledningen? De elbilar som tidigare har leasats ut ska nu säljas. Och de har tappat i värde betydligt snabbare än vad VW räknat med.
Under rekordåren 2021 och 2022 pumpades subventionerna ut och elbilsfebern var som högst. I Tyskland såldes över 80 procent av Volkswagens elbilar genom koncernens eget leasingbolag. Flera företag lockades av de förmånliga skattereglerna. Men nu har kontraktstiden på tre till fyra år löpt ut, och leasingbilarna ska lämnas tillbaka till finansdivisionen.
Volkswagen ID.4 dominerar den misslyckade leasingvågen. Även den mindre modellen, Volkswagen ID.3, leasades ut i mycket stora mängder.
Restvärdena kollapsar När ett leasingavtal slutar kan kunden välja att antingen köpa loss bilen till ett förbestämt pris eller lämna tillbaka den. Eftersom det förbestämda priset i dag är betydligt högre än vad bilarna faktiskt är värda på marknaden, väljer de flesta att lämna tillbaka sina bilar. Hela förlusten hamnar då hos Volkswagens finansbolag, som nu måste försöka sälja bilarna vidare på en begagnatmarknad. Och där är utbudet redan överfullt.
Tysk media uppskattar den totala ekonomiska risken för dessa restvärden till 5,9 miljarder euro (drygt 65 miljarder kronor). Värdet har redan fallit med minst 10 procentenheter mer än beräknat, vilket innebär en direkt förlust på omkring 600 miljoner euro (drygt 6,67 miljarder kronor). Varje extra procent som bilarna tappar i marknadsvärde ökar Volkswagens förlust med 60 miljoner euro. Om begagnatmarknaden översvämmas av hundratusentals återlämnade elbilar ökar utbudet drastiskt, vilket kan trycka ner priserna ännu mer.
Därför vill ingen ha en tre år gammal elbil Det svala intresset för begagnade elbilar främst på oron för dyra reparationer av batteriet och tekniken när tillverkargarantin går ut, enligt tyska medier.
För att lugna köparna erbjuder Volkswagen certifikat på batteriets hälsa (State of Health), men osäkerheten finns ändå kvar. Den som köper en begagnad bensin- eller dieselbil förväntar sig ofta att den ska fungera i 10 till 20 år till. En tre år gammal elbil ses däremot som en riskabel affär för nästa ägare, som riskerar att själv behöva stå för enorma kostnader vid ett batterihaveri.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Dela med dig av Carup
Teslas attack mot Sverige – anklagas för att tillåta olyckor
Tesla sätter press på svenska myndigheter Sverige. Går till attack mot Transportstyrelsen för att framkalla olyckor genom att de inte tillåter Teslas FSD. – Varje ytterligare månad innebär fyra kollisioner som går att undvika, säger Ivan Komušanac, policychef på Tesla.
Nu skruvar Tesla upp tonläget rejält mot svenska myndigheter. I ett uppmärksammat utspel pekar Teslas Europachef på specifika olyckor i Sverige som hade kunnat undvikas – om byråkratin inte stoppat deras självkörande teknik Full Self Driving Supervised. Systemet rullar redan i fem EU-länder, men i Sverige sätter myndigheterna fortfarande stopp.
Det får Ivan Komušanac, EU-policy och affärsutvecklingschef på Tesla, att gå till skarp attack. I ett inlägg på Linkedin går han direkt på den svenska försiktigheten och pekar på vad dröjsmålet kostar i plåt och personskador.För att understryka systemets överlägsenhet publicerar han en filmad händelse från den svenska trafiken. – Här är en nylig video från Nacka, där FSD (Supervised) saktade ner och undvek en kollision mellan vår testbil och en buss som vårdslöst korsade den heldragna linjen, skriver Ivan Komušanac på Linkedin.
Tesla-chefen visar upp en film på Linkedin där en Tesla uppges avvärja en kollision med en SL-buss.
Han lyfter sedan fram intern data från svenska Teslakunder som visar exakt hur mycket den svenska byråkratin kostar i olycksstatistik. Mellan den 10 april och slutet av juli i år körde svenska Teslaägare (med den senaste hårdvaran, HW4) totalt 169 miljoner kilometer manuellt. – Om FSD hade varit godkänt i Sverige då, och om man antar att dessa manuellt körda kilometrar hade körts med FSD aktivt […] hade 15 kollisioner kunnat undvikas, hävdar Komušanac.
Han påpekar också att beräkningen baseras på de förbättringar man sett i de fem länder där tekniken redan är godkänd – länder som dessutom har tätare trafik än Sverige. Teslas budskap inför den stundande EU-omröstningen (där systemet kan få ett bredare godkännande den 6 oktober 2026) är glasklart: tekniken är i dagsläget en mycket säkrare förare än människan. Att Transportstyrelsen och andra länders myndigheter drar fötterna efter sig kostar liv och hälsa.
Komušanac avslutar sitt inlägg med en hård attack riktat mot de svenska beslutsfattarna: – Varje ytterligare månad utan att FSD (Supervised) godkänns i Sverige innebär en fortsatt högre andel häftiga manövrar, aktiveringar av autobroms (AEB) och kollisioner (fyra per månad) som datan visar går att undvika.
Samtidigt råder det stor skepsis bland flera europeiska myndigheter, inklusive svenska Transportstyrelsen. De har tidigare klargjort att de inte tar beslut enbart baserat på biltillverkares egna marknadsföringssiffror, utan kräver oberoende tester och egna analyser innan svenska förare tillåts släppa ratten. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Listan avslöjad: 46 nya superkameror i Sverige i år
Carup kan avslöja listan på alla nya fartkameror som satts upp i Sverige i år. Trafikverket ligger långt efter årsmålet. – Målsättningen är 200 nya kameror om året, säger Per Hurtig, nationell samordnare för fartkameror på Trafikverket.
Carup har hela den unika listan. För första gången i år vet vi exakt var alla nya fartkameror i Sverige finns. – Det pågår arbete med nya kameror över hela landet och allt går enligt plan, sa Per Hurtig i somras.
Nu är det den första september och bara 46 fartkameror har kommit igång under året. Det betyder att Trafikverket har hela 154 stycken kvar för att nå målet. Om de klarar det kommer man att klara av att spränga 3000-gränsen i början av nästa år. De nya kamerorna är av supertypen Argus 4 som tar skarpare bilder.
Trafikverket har långt till årsmålet på 200 kameror. Foto: Carups redaktion
Ser mörkt ut Men nu ser det tungt ut. Under årets sista fyra månader ska man bli klara och installera mängder med kameror. Trafikverket har tidigare misslyckats med att nå upp till 200-målet. Förra året klarade Trafikverket bara av att sätta upp 150 nya fartkameror över hela landet. – Det handlade inte om några tekniska problem eller andra svårigheter. Utan en satsning på ny teknik, sa Per Hurtig då.
Förra året lade myndigheten krutet på att byta ut de gamla kamerorna mot den nya Argus 4-tekniken. Det är en mer modern och betydligt bättre fartkameror. Men ny teknik tar de bättre bilder och gör det lättare för polisens utredare i Kiruna att hitta den skyldiga fortköraren.
Käppar i hjulet Dyra elnotor har också stoppat utbyggnaden av fartkameror på flera platser i landet. Det händer att elbolagens priser knäcker fartkamerorna. Det här har vi på Carup tidigare rapporterat om. I både Kristinehamn och Eskilstuna har Trafikverket tvingats dra tillbaka planerade fartkameror på grund av detta. – Det innebär att det är för höga kostnader för elanslutningen för att motivera att bygga en kamera på en viss plats, säger Angelika Knutsson på Trafikverket .
Myndigheten har också som princip att alltid informera allmänheten när det kommer upp nya fartkameror. Efter en genomgång av alla pressmedelande på Trafikverkets hemsida visar det sig att de bara redovisar sex av 46 fartkameror under året.
– Valet att skicka eller inte skicka pressmeddelande eller presstips, görs på regional nivå och beror på flera faktorer, som vad som händer i övrigt inom verksamheten och nyhetsläget. Ibland hör vi också av oss direkt till lokaltidningar över telefon eller mail, om vi bedömer att intresset är väldigt lokalt, och då blir det inget pressmeddelande som sådant, säger Trafikverket till Carup.
Så bestäms var de ska sitta Det tar tid att sätta upp fartkameror. Under vintern planerar polisen och Trafikverket var de ska sitta. Man använder data från vårt vägnät för att bestämma var. Bland annat de svarta kablarna som ligger över våra vägar samlar in information.
Under våren och försommaren görs förarbetet ute på fältet. De sätter upp stolparna och drar in el. Under sensommaren och hösten är det sedan tänkt att de ska komma igång. Sverige har haft som mål att komma upp i 3000 stycken. Med dagens takt borde det ske någon gång nästa år. Därefter kommer Trafikverket och polisen att diskutera vidare utbyggnad. Men Per Hurtig har tidigare sagt till oss på Carup att man inte stänger dörren för fler kameror.
Här finns alla nya fartkameror som satts i gång i Sverige 2026:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
