Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil.
Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen.
Nu prisas han som Årets Trafikhjälte
.

Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.

”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.

–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.

De två andra finalisterna var i år:
De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom.
Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.

Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.

När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.

När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.

Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.

Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.

Dela med dig av Carup

Senaste nytt

Hedin kunde inte laga bilen – Johan fixade den för 480 kr

Bilägaren betalade 6 835 kronor till Hedin Automotive för att få sin Smart lagad. Efter två och en halv månad kom beskedet att nyckeln hade utgått. Bilen var nära att skrotas. Då grep Johan Edenholm in och lyckades laga den för 480 kronor.
– Det låter ju helt galet, säger han.

Det började med en diskussion vid fikabordet på jobbet. Johan Edenholm hörde hur en arbetskamrat och dennes familj pratade om att skrota sin Smart. Den lilla bilen hade bara gått 5 600 mil, men gick inte längre att starta. En trasig fjärrkontroll hade gjort den obrukbar och inte ens den auktoriserade verkstaden hade lyckats lösa problemet.

Johan, som är mycket bilintresserad och har egen diagnosutrustning, blev nyfiken. Han bad arbetskamraten berätta vad som hade hänt. Historien visade sig vara betydligt märkligare än han först trott.
– När vi satt vid fikabordet här om dagen så hörde jag hur de pratade om att de skulle nog skrota Smarten, berättar Johan Edenholm i en ny film på Youtube.

Betalade nästan 7 000 kronor i förskott

Bilen hade tidigare använts som lånebil inom en hotellverksamhet. En av de ursprungliga nycklarna hade försvunnit och den återstående fjärrkontrollen hade börjat krångla. När ägaren försökte byta batteri slutade bilen att känna igen nyckeln.

Den elektroniska startspärren hindrade motorn från att starta. Familjen började ringa runt till olika verkstäder. Till slut fick de besked från Hedin Automotive i Malmö att bilhandlaren kunde ordna en ny nyckel. Men först behövde familjen betala i förskott och transportera bilen till verkstaden, omkring 20 mil från hemmet.
– De betalade 6 835 spänn i förskott. Körde ner bilen där och så gick tiden, berättar Johan.

Veckorna passerade utan att familjen fick tillbaka sin bil. Efter omkring två och en halv månad kom till slut beskedet från Hedin Automotive. Det gick inte att ordna en ny nyckel eftersom reservdelen inte längre fanns att beställa.
– Den 29 oktober så fick de ett svar och då sa de att nej, den har utgått så ni får komma och hämta bilen och när ni hämtar bilen så får ni tillbaka era pengar då.

Familjen skulle alltså få tillbaka de 6 835 kronorna. Men bilen var fortfarande obrukbar. Dessutom hade de lagt pengar och tid på transporten till Malmö. Nu behövde de ordna ytterligare en transport för att hämta hem den.

Var nära att skrota bilen

Efter beskedet från verkstaden började familjen överväga att låta bilen gå till skroten. Den lilla Smarten hade visserligen bara gått 5 600 mil, men vad skulle de göra med en bil som inte gick att starta och där tillverkaren inte längre kunde leverera en fungerande ersättningsnyckel?

Det var i det läget Johan Edenholm hörde diskussionen vid fikabordet. Han kunde knappt tro sina öron.
– Men då sa jag det att ja, men det låter ju helt orimligt att det ska behöva skrota bilen bara för att man inte får tag i nyckel. Det låter ju helt galet.

Han erbjöd sig att undersöka saken närmare. Johan hade tidigare använt en diagnosdator från Xtool för att undersöka och reparera olika bilar. Nu började han studera vilka funktioner utrustningen hade för den gamla Smarten.

Det visade sig att datorn hade stöd för att programmera fjärrkontroller och kommunicera med bilens elektroniska startspärr. Johan började ana att det trots allt kunde finnas en lösning.
– Gör så, åk ner och hämta bilen, få tillbaka pengarna, så ska jag titta på det och se om jag kan få liv i det då.

På internet hittade han uppgifter om att en senare generation av Smart använde en större fjärrkontroll med tre knappar. Den arbetade på samma radiofrekvens som den äldre modellen. Johan hittade även uppgifter från andra ägare som lyckats använda den nyare typen av fjärrkontroll på äldre Smartbilar.

Han bestämde sig för att prova själv och beställde två nyckelämnen med fjärrkontroller från Ebay.
– Två såna här inklusive frakt fick jag. Jag tror det var om det var från Italien eller Tyskland, men det kostade 480 spänn tror jag det var.

När delarna kom hem kopplade han in diagnosdatorn i bilen. Han gick in i menyn för startspärren, valde rätt Smartmodell och startade programmeringen av de nya fjärrkontrollerna.
– Successfully har vi två fjärrkontroller inlagda. Succé!

Motorn startade – efter 480 kronor

Johan vrider om nyckeln och motorn går igång. Den gamla Smarten, som familjen nästan hade gett upp hoppet om, fungerar igen. I filmen hörs hur Johan skrattar av lättnad.
– Den funkar va. Succé blev det va. Helt otroligt.

Johan ville vara säker på att han förstått historien rätt. Därför ringde han själv till Hedin Automotive i Malmö och frågade vad som hade hänt med bilens nyckel. Enligt Johan bekräftade verkstaden att den ursprungliga reservdelen hade utgått och därför inte längre gick att beställa.

Han berättade då att han själv hade fått igång bilen med fjärrkontroller köpta på Ebay.
– Jag sa det att nu har jag fått igång bilen för några hundralappar. Jag köpte grejer på Ebay och hon svarade att det kan ju inte de hålla på med såna grejer då.
LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Stockholm satsar 14,7 miljarder – 7 av 10 kr går inte till vägar

Stockholm satsar 14,7 miljarder kronor på nya vägar, kollektivtrafik och cykelbanor. Men bara knappt tre av tio kronor går till vägåtgärder. Resten går framför allt till kollektivtrafik och cykel. Bilisterna får vänta ända till 2030-talet på flera stora vägprojekt. Nu avslöjar den nya länsplanen exakt var pengarna hamnar.

Nu har politikerna i Region Stockholm bestämt hur miljarderna till länets transportinfrastruktur ska fördelas under de kommande tolv åren. På tisdagen den 17 november fastställdes länsplanen för 2026–2037. Den omfattar totalt 14,7 miljarder kronor i statliga pengar.

Men bakom den stora satsningen finns en tydlig prioritering. Ungefär 58 procent av pengarna går till kollektivtrafiken och ytterligare 12 procent till cykelåtgärder. Tillsammans motsvarar det sju av tio kronor. Till vägåtgärder går omkring 29 procent.

Carup har gått igenom länsplanen från Region Stockholm. Där finns detaljerade planer på nya vägtunnlar, bredare vägar och stora trafikplatser. Men även uppgifter om när pengarna ska användas. Och för flera vägprojekt ligger de stora investeringarna långt fram i tiden.

Sju av tio kronor till kollektivtrafik och cykel

Den största delen av länsplanens pengar går till kollektivtrafiken. Cirka 8,6 miljarder kronor avsätts för bland annat tunnelbana, spårvägar och bussförbindelser. Ytterligare omkring 1,8 miljarder kronor ska användas för att förbättra cykelinfrastrukturen. Till vägåtgärder går cirka 4,3 miljarder kronor. Men i den summan ingår också trafiksäkerhet och miljöförbättringar. Alla pengar innebär alltså inte nya vägar eller fler körfält för biltrafiken.

Så fördelas Stockholms 14,7 miljarder kronor:

TrafikslagAndelUngefärligt belopp
Kollektivtrafik58 %8,5 miljarder kr
Cykel12 %1,8 miljarder kr
Vägåtgärder29 %4,3 miljarder kr
Kollektivtrafik och cykel tillsammans70 %10,3 miljarder kr

Andelarna är avrundade och summerar därför till 99 procent. Källa: Region Stockholm, länsplan 2026–2037.

Ny vägtunnel för 687 miljoner – men lång väntan

En av de största satsningarna för bilister gäller väg 265 mellan Täby Kyrkby och Mossen. Där planeras ett nytt tunnelrör i Löttingetunneln, som ska göra det möjligt att köra i två körfält i vardera riktningen. Dagens begränsningar i körfältsanvändningen ska försvinna och alla körfält ska kunna användas av trafiken oavsett tid på dygnet. Dessutom planeras hastighetsgränsen att höjas till 80 kilometer i timmen. Trafikplats Mossen ska byggas om och anslutningen vid Täby Kyrkby breddas.

För projektet avsätts 687 miljoner kronor. Men den ekonomiska tidsplanen visar att bilisterna får vänta på den stora investeringen. Hela 648 miljoner kronor ligger under perioden 2034–2037. Det betyder att nästan 95 procent av länsplanens pengar till projektet ligger under de fyra sista åren. Den slutliga byggtiden är ännu inte fastställd, men planen visar tydligt att den stora satsningen ligger långt fram.

Fyra körfält på Värmdöleden

Även väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket på Värmdö ska byggas om. Här planeras en breddning till fyra körfält för att förbättra framkomligheten på en hårt trafikerad vägsträcka. Befintliga cirkulationsplatser ska byggas om och flera korsningar förändras. Direktutfarter mot huvudvägen stängs och ersätts med andra anslutningar. Samtidigt planeras förbättringar för gång- och cykeltrafiken.

Projektet får 324 miljoner kronor från länsplanen. Dessutom tillkommer 200 miljoner kronor från trängselskatten. Det innebär en sammanlagd redovisad finansiering på drygt en halv miljard kronor. Även vid Farstabron på väg 222 väntar förändringar. Där ska ett reversibelt körfält förbättra framkomligheten genom att körfältet kan användas i olika riktningar beroende på trafikflödet. Projektet har tilldelats 64 miljoner kronor.

Stora vägombyggnader i Flemingsberg

I södra Stockholm väntar omfattande förändringar av väg 226. I Flemingsberg ska flera stora investeringar förbättra framkomligheten och samtidigt anpassa vägnätet till den planerade Spårväg Syd. Vid Hälsovägen planeras en planskild lösning. Vägtrafiken ska kunna passera utan att korsa spårvägen i samma nivå. För projektet finns 508 miljoner kronor avsatta i länsplanen, medan Huddinge kommun ska bidra med ytterligare 231 miljoner kronor.

En annan stor satsning gäller trafikplats Högskolan och anslutningen mot Alfred Nobels allé. Här avsätts 602 miljoner kronor från länsplanen. Huddinge kommun står dessutom för finansiering av kommunala anläggningar och ledningsarbeten på sammanlagt 476 miljoner kronor. På väg 226 mellan Pålamalmsvägen och trafikplats Högskolan ska vägen breddas till två körfält i vardera riktningen. Dessutom planeras en ny cirkulationsplats och omkring två kilometer ny cykelväg.

Bilisternas trängselskatt finansierar också vägarna

En intressant detalj i originalplanen är hur stora delar av vägprojekten finansieras med pengar från Stockholms trängselskatt. På väg 77 mellan länsgränsen och E18 finns exempelvis 403 miljoner kronor avsatta från trängselskatten för den andra etappen. Det är lika mycket som projektet får direkt från länsplanen.

Även väg 222 på Värmdö och väg 226 vid trafikplats Högskolan får betydande kompletterande finansiering från trängselskatten. Det finns dessutom tre vägprojekt där den återstående finansieringen helt kommer från trängselskatt. Det gäller väg 57 mellan Gnesta och E4, väg 261 mellan Tappström och Nockeby samt väg 268 mellan E4 och Grana.

Dessa pengar redovisas separat från länsplanens ordinarie ram. Därför omfattar jämförelsen mellan kollektivtrafik, cykel och vägar inte alla investeringar som görs i Stockholms trafiksystem.

Här är de tio stora vägsatsningarna

Trots att merparten av länsplanens pengar går till kollektivtrafik och cykel finns flera stora väginvesteringar. Mest pengar avsätts till utbyggnaden av Löttingetunneln på väg 265. Även väg 226 i Flemingsberg och väg 222 på Värmdö finns bland de största projekten.

Här är tio av de namngivna projekten och hur mycket pengar som avsatts under planperioden.

ProjektLänsplanens medel
Väg 265, Täby Kyrkby–Mossen inklusive Löttingetunneln687 miljoner kr
Väg 226, Högskolan–Alfred Nobels allé602 miljoner kr
Väg 226, planskildhet Flemingsberg508 miljoner kr
Väg 77, länsgränsen–E18, etapp 2403 miljoner kr
Väg 222, Mölnvik–Ålstäket324 miljoner kr
Väg 226, södergående kollektivtrafikkörfält200 miljoner kr
Väg 77, länsgränsen–E18, etapp 1171 miljoner kr
Väg 226, Pålamalmsvägen–Högskolan94 miljoner kr
Väg 257, Tungelstavägen94 miljoner kr
Väg 222, reversibelt körfält Farstabron64 miljoner kr
Beloppen avser länsplanens medel under 2026–2037 i prisnivå februari 2025. För flera projekt tillkommer finansiering från trängselskatt, kommuner eller andra källor. Beloppen är därför inte nödvändigtvis projektens totala kostnader. Listan omfattar även åtgärder för busstrafik och trafiksäkerhet. Källa: Region Stockholm, Länsplan för regional transportinfrastruktur 2026–2037.

Fakta: Stockholms nya länsplan 2026–2037

  • Total ram: 14,7 miljarder kronor.
  • Planperiod: 2026–2037.
  • Kollektivtrafik: Cirka 58 procent.
  • Cykel: Cirka 12 procent.
  • Vägåtgärder: Cirka 29 procent.
  • Namngivna projekt: 29, samt utrymme för framtida investeringar.
  • Nya projekt: Fem namngivna objekt tillkommer.
  • Stora vägprojekt: Väg 265, väg 226, väg 222 och väg 77.
  • Finansiering: Statliga medel i länsplanen kompletteras för vissa projekt av trängselskatt och kommunala bidrag.
  • Beslut: Regionfullmäktige den 17 november 2026.

Källa: Region Stockholm – hela länsplanen för 2026–2037.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Lagliga däckfällan – 50 procent längre bromssträcka

Att använda året-runt-däck på svenska vintervägar kan få stora konsekvenser. Tester avslöjar hur mycket längre bromssträckan blir på snö och is.
– Jag skulle i alla fall avråda alla från att köra året-runt-däck i Sverige och Norden, säger VTI-forskaren Matthias Hjort till Carup.

Året-runt-däck marknadsförs som en lösning som fungerar under alla årstider. Men när temperaturen sjunker och vägarna fryser till is avslöjas stora brister. Det visar tester från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Forskarna har jämfört året-runt-däck med riktiga sommar- och vinterdäck.

Resultaten visar att skillnaden kan vara betydligt större än många bilister tror. På snö var bromssträckan i genomsnitt 15 procent längre med vintergodkända året-runt-däck än med ett nordiskt dubbfritt vinterdäck. De sämsta behövde upp till 30 procent längre sträcka för att stanna. Men på is blev resultatet betydligt värre.

Året-runt-däck ska fungera under alla årstider. Men tester visar hur farliga de kan bli i nordiskt vinterklimat.

Upp till 50 procent längre bromssträcka
På is behövde året-runt-däcken mellan 25 och 50 procent längre bromssträcka än det nordiska vinterdäcket. Genomsnittet låg på drygt 30 procent. Skillnaden är stor även i låga hastigheter. Om en bil exempelvis behöver 40 meter för att stanna på is med riktiga vinterdäck, skulle bromssträckan bli 60 meter med ett däck som presterar 50 procent sämre.

Det innebär ytterligare 20 meter innan bilen står stilla.
– Vi gjorde tester och gick ut med en rapport där vi varnade för året-runt-däcken. Efter ett stort antal tester visade det sig att de hade dåligt grepp på is. Man jämförde dem med nordiska vinterdäck som var betydligt mycket bättre, säger VTI-forskaren Mattias Hjort till Carup.

Volvos däck behövde över 30 meter extra
Även Vi Bilägare har granskat hur året-runt-däck fungerar på svenska vintervägar. Tidningen testade Volvos särskilda Recharge-däck mot traditionella sommar- och vinterdäck på bland annat en testanläggning utanför Älvsbyn i Norrbotten.

På snö blev bromssträckan drygt fem meter längre från 50 km/h jämfört med de nordiska dubbfria vinterdäcken. På is var skillnaden ännu större. Där behövde Volvos året-runt-däck mer än dubbelt så lång bromssträcka. Skillnaden var över 30 meter trots att bilen bara körde i 50 km/h när inbromsningen började.

Men testet avslöjade också ett annat problem. Däcken kunde först kännas stabila och trygga. När greppet väl försvann skedde det däremot plötsligt. Vid ett tillfälle gled testbilen nästan över i mötande körfält. Enligt testförarna var bilen dessutom svårare att få tillbaka under kontroll än med riktiga vinterdäck.

Volvo började 2021 leverera flera av sina nya modeller med särskilda året-runt-däck. Efter hård kritik mot däckens säkerhet backade tillverkaren. Från årsmodell 2025 är vanliga sommardäck åter standard.

Forskaren avråder svenska bilister
Enligt VTI-forskaren Mattias Hjort är det inte bara bilister i norra Sverige som behöver vara försiktiga. I söder kan plötsliga väderomslag göra vägarna extra förrädiska.
– Ishalkan är faktiskt värre nere i söder. Det vet jag som växte upp i Skåne. Längre norrut har de ett stabilare klimat. Dessutom är man inte riktigt van och beredd där nere om det blir plötslig halka, säger han till Carup.

Det mest uppseendeväckande resultatet från VTI:s undersökning var att det sämsta året-runt-däcket presterade ungefär lika dåligt som ett sommardäck på is. Däcket var ändå godkänt för vinterbruk. Det visar att ett däck kan uppfylla kraven för vinterkörning men ändå vara farligt på svenska vintervägar.

För Mattias Hjort är slutsatsen tydlig:
– Man måste alltid väga saker och ting mot varandra. Men jag skulle i alla fall avråda alla från att köra året-runt-däck i Sverige och Norden, säger han till Carup.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Likadan Ferrari som kungens – har bara gått 1 279 mil

Kung Carl XVI Gustaf har ägt en exakt likadan Ferrari. Nu säljs ett otroligt välbevarat exemplar från 1999 – med bara 1 279 mil på mätaren.
– Det är väldigt kul att man kan köra “kunglig klass”, om man säger så, säger Ludwig Ellhage till Carup.

Kung Carl XVI Gustaf är känd för sitt stora bilintresse. Genom åren har han ägt flera lyxiga sportbilar. En av dem är en Ferrari 456 M GT, som han sålde 2014. Nu finns en nästan identisk Ferrari till salu. Pärlan är lackad i den mörkblå kulören Blue Tour de France och har beige läderinredning.
– Det är samma specifikation som på Kung Carl XVI Gustafs bil, säger Ludwig Ellhage, vd för Bilkompaniet till Carup.

Ägaren har varit rädd om sin Ferrari. Den registrerades redan 1999. Men under sina 27 år har bilen bara rullat 1 279 mil. Det innebär ett snitt på drygt 47 mil om året. Och det märks på skicket.
– Det är närmast i nyskick. Det är ju verkligen en tidskapsel, fortsätter Ellhage.

Ferrari 456M GTA från 1999. Det är samma modell, mörkblåa lack och beigea läderinredning som kungens tidigare Ferrari. Alla bilder: Bilkompaniet i Tråvad

Men att hålla en äldre Ferrari i toppskick är inte gratis, visar bilens senaste verkstadsbesök. Fakturan landade på hela 258 075 kronor.
– Ägaren har varit en perfektionist, och ville verkligen att allt ska vara 100 procent. Det är väldigt kul när man har ett fint exemplar, att det också finns ägare som är villiga att kosta på det och ta hand om den på ett sådant sätt, säger Ellhage.

Under den långa motorhuven sitter en 5,5-liters V12-motor som levererar 442 hästkrafter. Det som gör modellen speciell är att den är betydligt mer diskret än många andra Ferraribilar. Här handlar det inte om stora vingar och aggressiva luftintag. Det är istället en låg, långsträckt kaross med svepande linjer och popuplampor.

Bilen har mjuka och svepande linjer. Karossen ritades av designstudion Pininfarina och är betydligt mer diskret än många andra Ferrarimodeller.

Ferrari är kanske inte det första bilmärket man förknippar med familjebilar. Men denna har plats för både barn och packning.
– Det är en rolig kombination med V12 och fyra säten. Så det är kanske lite mer av en entusiastbil för hela familjen, säger Ellhage. 

Så mycket kostar den
Kungens exemplar uppges ha varit till salu för 700 000 kronor 2014. Denna bil annonseras nu för 1,125 miljoner kronor på Blocket av Bilkompaniet i Tråvad. Det är naturligtvis mycket pengar. Men äldre Ferrarimodeller är kända för att öka i värde, särskilt välbevarade exemplar. Och samtidigt finns inte många bilar från 1999 med så här låg mätarställning.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup