Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Plötsligt ras i beställningarna i bilindustrin blev för mycket. Efter 120 år kollapsar företaget i konkurs. Nu pågår en kamp för att rädda jobben.
Den tyska bilindustrin skakas av ännu en konkurs. Den här gången handlar det om ett anrikt maskinbyggarföretag med nästan 120 år bakom sig. Företaget tillverkar specialmaskiner som används av industrin, bland annat vid serietillverkning av motorer och växellådor. Nu har bolaget hamnat i ekonomiska svårigheter och ansökt om insolvens genom så kallad självförvaltning.
Det innebär att den nuvarande ledningen får fortsätta driva verksamheten, men under övervakning av en extern jurist som utsetts av domstol. Nu hotas Paul Köster GmbH i Nordrhein-Westfalen och deras 320 anställda. – Vi använder egenförvaltningen tidigt och medvetet för att på bästa sätt rusta vårt familjeföretag för framtiden i en marknad som förändras kraftigt, säger vd Christopher Köster enligt BILD.
Det nästan 120 år gamla företaget tillverkar specialmaskiner som är viktiga för produktionen hos flera industriföretag, däribland inom bilbranschen.
Bakgrunden är en hårt pressad marknad. Enligt företaget har orderläget fallit kraftigt, framför allt från bilindustrin. Samtidigt pressas bolaget av högre kostnader och tuffare prispress. Flera av företagets fasta kunder ska dessutom själva ha gått i konkurs under de senaste två åren. Det gör konkursen till ännu ett tecken på hur problemen hos de stora biltillverkarna sprider sig längre ner i kedjan. När färre bilar byggs eller när tillverkarna flyttar inköp och produktion, slår det direkt mot företag som tillverkar maskiner, verktyg och komponenter åt industrin.
Paul Köster är långt ifrån en okänd aktör. Företaget har vuxit från ett lokalt hantverksföretag till en maskinbyggare med kunder både i Tyskland och utomlands. Deras maskiner används i produktion där hög precision krävs, bland annat för delar som hamnar i motorer och växellådor. Trots konkursansökan fortsätter verksamheten tills vidare. Enligt företaget ska kundorder, leveranser och service fortsätta som vanligt.
Specialmaskinerna de tillverkar används vid produktionen av bland annat motorer och växellådor till bilindustrin.
De omkring 320 anställdas löner är säkrade under tre månader genom det tyska systemet med konkursersättning. Målet är nu att rädda fabriken i Medebach och så många arbetstillfällen som möjligt. Men läget visar hur djup krisen blivit i den tyska fordonsindustrin. Det är inte längre bara biltillverkarna som pressas. Även mindre och medelstora företag, som ofta är avgörande för att produktionen ska fungera, drabbas hårt.
Carup har tidigare rapporterat om flera liknande konkurser i Tyskland. Bland annat har bildelstillverkaren Bayrak Technik ansökt om konkurs för fjärde gången på fem år, medan MoldTecs gått omkull trots att bolaget tillverkar viktiga plastdelar till bland annat motorer. Även Erich Jaeger som gör delar till dragkrokar och kontakter har hamnat i konkurs efter 99 år. Och det är bara ett fåtal konkurser det senaste året i bilindustrin. Tillsammans visar fallen hur hårt omställningen och den svagare efterfrågan nu slår mot en av Europas viktigaste industrigrenar.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
Bilmärket låtsas vara ryskt – bara emblemen är bytta
Ryssland presenterar sin nya lyxbilssatsning. Men bakom den nya grillen väntar en överraskning. Det är en identisk bil med en kinesisk och det enda som sticker ut som annorlunda är loggan.
Det börjar bli en vana nu. Den “nya” modellen har fått namnet Senat 900 och kommer från ryska Aurus. Märket blev känt för att bygga Vladimir Putins officiella statslimousin men har nu lanserat en egen lyxbil för vanliga köpare. Den nya lyxbilen marknadsförs som en inhemsk premiumsedan och ska stärka landets egen bilindustri efter att flera västerländska tillverkare lämnat marknaden. Priset motsvarar omkring 1,6 miljoner kronor och bilen ska byggas i Sankt Petersburg. Men bakom den nya fasaden döljer sig en välkänd kinesisk bil.
Vid första anblick ser Senat 900 ut som en ny modell. Fronten har fått en egen grill, nya strålkastare och en design som påminner om övriga Aurus-bilar. Men tittar man närmare blir likheterna med den kinesiska lyxsedanen Hongqi H9 svåra att missa. Bakpartiet är i princip identiskt. Samma bakljus, samma ljusramp och nästan samma karosslinjer. Även inne i kupén är förändringarna få. Enligt Carscoops har Aurus i stort sett bara bytt ut emblemen på ratten medan resten av interiören är hämtad från Hongqi H9.
Tekniskt är bilarna också mycket lika. Senat 900 drivs av en 3,0-liters V6-motor med 326 hästkrafter och 450 Nm i vridmoment. Kraften skickas till alla fyra hjul via en åttastegad automatlåda. 0–100 km/h går på 6,5 sekunder och luftfjädring ingår som standard. Fenomenet är långt ifrån unikt. Efter invasionen av Ukraina har flera västerländska biltillverkare lämnat Ryssland. Tomrummet har i många fall fyllts av kinesiska modeller som fått nya namn och nya emblem för att kunna säljas som ryska bilar.
Carup har tidigare rapporterat om flera liknande exempel. Tidigare i år lanserades märket Jeland, där den första modellen visade sig vara en nästan identisk kopia av kinesiska Jaecoo J8. Samma utveckling har även setts med Volga som återuppstått med kinesisk Geely-teknik och även Xcite som byggde sina modeller på Chery-bilar. Och den senaste i raden är Senat 900 – men under det nya märket och bakom den omdesignade grillen döljer sig i praktiken samma bil som redan säljs i Kina, Hongqi H9. Det mest uppenbara som skiljer dem åt är emblemen.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Dela med dig av Carup
Oljepriset rasar efter Trumps besked – för 30:e gången
Nya uppgifter om fredsuppgörelse får oljepriset att rasa igen. Priset på Brentolja dök från 94 dollar ned till 88 dollar per fat i natt. De är 30:e gången Donald Trump påstår att det ska bli fred. – Vi har just nått en fantastisk uppgörelse kring kriget, under förutsättning att dokumenten slutförs, hävdar Donald Trump nu.
Det var under torsdagskvällen, svensk tid, som USA:s president Donald Trump ännu en gång gick ut på sin plattform Truth Social och meddelade att han ställt in en massiv våg av planerade bombningar mot Iran. För vilken gång i ordningen har de flesta tappat räkning över. Enligt Trump har samtalen med den islamiska republiken nu nått den högsta nivån inom landets ledarskap, och han hävdar att parterna nått en principiell uppgörelse om att avsluta kriget.
Ännu en gång styr Donald Trump världens finans- och råvarumarknader med sina sociala medier. Aktieindexen på Wall Street rusade uppåt samtidigt som oljepriset, som legat på mycket höga nivåer på grund av kriget, rasade handlöst. Priset på nordsjöoljan (Brent) föll direkt med sex dollar per fat – från 94 dollar ned till 88 dollar.
Donald Trump styr oljepriset med sina meddelanden på Truth Social.
Den absolut viktigaste för oljemarknaden är Trumps besked om Hormuzsundet. Sundet är en av världens absolut viktigaste transportleder för råolja och har varit helt blockerat under konfliktens gång. Enligt Trump kommer Hormuzsundet att öppnas upp för sjöfart igen så fort fredsavtalet har skrivits under. Men det är inte första gången Donald Trump påstår detta. Det pågående kriget bröt ut den 28 februari i år, och Trump har under våren vid drygt 30 tillfällen hävdat att ett fredsavtal varit nära, utan att något faktiskt avtal materialiserats. Marknaden valde dock att ta presidentens senaste utspel på största allvar, särskilt eftersom han timmarna innan hade varnat för att USA skulle slå till ”extremt hårt” mot iransk infrastruktur och ta kontroll över landets oljemarknader. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Han köpte elbilen för att slippa räckviddsångest. Men efter köpet kom kallduschen när elbilen gick betydligt kortare än väntat. Nu har en domstol fattat ett ovanligt beslut.
Allt började när en tysk man köpte en Peugeot e-2008 GT. På pappret skulle bilen klara 341 kilometer på en laddning. I verkligheten kom den inte ens i närheten. Enligt mannen lyckades han aldrig få bilen att köra längre än omkring 160 kilometer på en laddning. Det gällde även när han körde försiktigt, använde bilens Eco-läge och försökte optimera förbrukningen. Nu har tvisten slutat i domstol.
Räckvidden var en viktig del av beslutet att köpa elbilen enligt mannen, skriver Auto bild. Han ville ha en relativt prisvärd elbil som ändå klarade hans dagliga körning utan täta laddstopp. Men efter köpet upptäckte han att bilen inte levde upp till förväntningarna. Först misstänkte han att något var fel. Han kontaktade bilhandlaren och bad dem undersöka bilen. Men efter genomgången kom beskedet att allt fungerade som det skulle. Något tekniskt fel kunde man inte hitta.
Enligt Auto Bild handlar fallet sannolikt om en Peugeot e-2008 GT. I den offentliga domen nämns inte modellen vid namn, men räckviddsuppgifterna stämmer med den versionen av bilen.
Mannen nöjde sig dock inte med svaret. Efter flera försök att få problemet åtgärdat tog han hjälp av jurister och valde att dra ärendet till domstol. Där hävdade han att bilen avvek så mycket från de egenskaper som utlovats vid köpet att affären borde gå tillbaka. För att få ett oberoende svar lät domstolen genomföra ett särskilt test av bilen. Resultatet blev en viktig pusselbit i målet. Vid testet som skulle efterlikna WLTP-förhållanden nådde bilen som mest 282 kilometer. Det var fortfarande långt under de 341 kilometer som angetts för bilen.
Skillnaden uppgick till 17,3 procent. Det blev avgörande och domstolen slog fast att bilen inte motsvarade de egenskaper som köparen rimligen kunde förvänta sig. Därför får köpet hävas. Bilägaren ska lämna tillbaka bilen och få tillbaka merparten av pengarna, med avdrag för den tid bilen använts. Vid tidpunkten hade bilen rullat drygt 4 000 mil. Domstolen räknade därför av en del av bilens värde för användningen, men bilhandlaren måste samtidigt stå för rättegångskostnaderna.
I domen pekar domstolen på att WLTP-räckvidden inte bara kan ses som en teoretisk laboratorieuppgift. Enligt domstolen måste siffran också vara möjlig att uppnå under gynnsamma och realistiska förhållanden. I Sverige har ett liknande fall redan prövats. En Volvoägare uppgav att hans elbil bara klarade omkring 220 kilometer på en laddning under vintern, trots att den officiella räckvidden låg på mellan 360 och 420 kilometer.
Trots det fick han inte rätt. ARN ansåg att WLTP-räckvidden är en jämförelsesiffra och inte en garanti för hur långt bilen faktiskt går. Bilägaren fick därför behålla bilen och köpet hävdes inte.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
