Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Sällsynt JDM-ikon från 1998ska få ny ägare. Fyrhjulsdriven rallybil för gatan – renoverad i sagolikt skick. Nu säljs den för jättesumma.
Under mitten av 1990-talet skördade Mitsubishi enorma framgångar i det skoningslösa ökenrallyt i Dakar. Men inför 1997 ändrades reglerna. Då förbjöds tillverkarnas specialbyggda prototypbilar i den finaste klassen. Mitsubishi löste problemet på ett smart sätt. De byggde en bil som var godkänd för att köras på vanliga vägar, men som var gjord för att enkelt kunna byggas om till en tävlingsbil. Där och då föddes superikonen Pajero Evolution.
Krossade motståndet Och den nya satsningen blev en omedelbar succé. I Dakarrallyt 1998 krossade den nya Mitsubishin bokstavligen allt motstånd. De tog både första, andra, tredje och fjärde plats i hela tävlingen, och ingen annan hade någon chans. Nu finns ett sådant unikt exemplar till salu för den som vill bli ny ägare.
Alla bilder: Bring A Trailer
Motorn är på 280 hästkrafter – en siffra som inte är någon slump. Den valdes för att precis pricka det japanska ”gentlemannaavtal” som landets biltillverkare var överens om. Myndigheterna i Japan blev djupt oroliga för att dödsolyckorna i trafiken skulle skjuta i höjden. Istället för att vänta på att regeringen skulle införa stränga lagar, samlades alla de stora japanska biltillverkarna och skakade hand regeln. Ingen ska bygga en standardbil med mer än 280 hästkrafter.
Motorn är en riktig diamant. Det handlar om en hårdtrimmad 3,5-liters V6:a med MIVEC-ventilstyrning och dubbla plenumkammare. Den levererar ett vridmoment på 348 Nm vid 3 000 varv och tillåter ett maffigt rödstreck på hela 7 000 varv/minut.
Det sällsynta exemplaret säljs nu i Kalifornien via Bring A Trailer. Bilen har nyligen renoverats grundligt, både på utsidan och i motorn. Karossen har fått helt nya Ralliart-dekaler, kritvita Ralliart-fälgar och fräscha terrängdäck från Toyo. På insidan sitter klassiska, sportiga Recaro-stolar. Det högsta budet ligger just nu på 40.500 dollar. Och för den som vill äga en unik del av den Japanska rallyhistorien är detta ett perfekt tillfälle.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Fallgroparna ruinerar 1000-tals svenska bilköpare. Samma fel återkommer gång efter gång hos ARN. Och kostar tiotusentals kronor att fixa.
Ett litet missljud från motorn. En varningslampa som plötsligt tänds. Eller en bil som känns helt normal tills verkstaden ringer med ett besked som kan kosta mer än vad bilen är värd. Varje år hamnar tusentals svenska bilägare i tvister om haverier, dolda fel och dyra reparationer. Många av fallen slutar hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN. I vissa fall får bilägaren rätt och slipper notan.
I andra fall blir kostnaden helt och hållet deras egen. Carup har gått igenom en lång rad ARN-fall, expertråd och tidigare granskningar. Mönstret är tydligt. Vissa fel återkommer gång på gång och de kan slå stenhårt mot plånboken. I värsta fall handlar det om reparationskostnader på över 100 000 kronor. Här är fem vanliga bilfällor som kan förvandla bilägandet till en ekonomisk mardröm.
Dolda rostskador Rost är fortfarande en av bilägarnas största fiender. Problemet är att skadorna ofta utvecklas långsamt och upptäcks först när bilen ska besiktigas eller säljas. Har rosten angripit bärande delar kan reparationskostnaden snabbt överstiga bilens värde. Carup har tidigare berättat om Veronica som köpte en nybesiktigad begagnad bil. Kort därefter upptäcktes omfattande rost på bakaxeln.
Bilhandlaren hävdade att skadan uppstått efter köpet, men ARN gav köparen rätt. Rost är dessutom inte bara ett problem på äldre bilar. I ett annat ARN-fall som vi rapporterat om rostade bakluckan på en Tesla Model 3 flera gånger. Efter två reparationer hävdade tillverkaren att ägaren själv orsakat skadorna genom att stänga bakluckan för hårt. Men just rost på bakluckan är ett vanligt problem för både Tesla Model 3 och Model Y.
För många bilägare blir den verkliga smällen inte verkstadsnotan när bilen rostar. Utan att bilens andrahandsvärde rasar över en natt. Kryp under bilen eller låt en oberoende verkstad kontrollera den före köp. Titta särskilt på bakaxel, fjäderfästen, trösklar och bärande balkar. En ny besiktning är ingen garanti för att bilen är fri från rostproblem.
Igensatt partikelfilter (DPF): Dieselägarnas största fälla Dieselbilar är beroende av att partikelfiltret regelbundet rengörs genom så kallad regenerering. Men den processen fungerar inte alltid som den ska. Kortkörningar, låg motortemperatur, låg batterispänning eller för lite bränsle i tanken kan göra att filtret inte rensas. – Partikelfiltret behöver regenereras och det finns många saker som gör att det inte fungerar som det ska, har Stefan Olsson på BSR tidigare sagt.
Resultatet blir varningslampor, nedsatt motoreffekt och i värsta fall ett dyrt filterbyte. Många dieselägare märker inte problemen förrän bilen går in i felsäkert läge. Då kan verkstadsräkningen redan vara på väg att bli femsiffrig.Diesel passar bäst för den som kör längre sträckor regelbundet. Kontrollera servicehistoriken och fråga hur bilen använts. En dieselbil som mest gått korta stadsturer kan vara en betydligt större risk än många tror.
Spökande elektronik Moderna bilar innehåller hundratals sensorer, styrenheter och datorer som kommunicerar med varandra. Det gör bilarna säkrare och bekvämare men också betydligt svårare att felsöka. I vissa fall kan ett till synes litet fel skapa en kedjereaktion av varningar och felkoder. I ett fall orsakade ett punkterat däck att bilens elektronik kunde utlösa ett trettiotal felkoder och slå ut flera säkerhetssystem.
Elektronikproblem dyker också ofta upp i ARN-ärenden. I ett uppmärksammat fall köpte en kvinna en nästan ny laddhybrid som visade sig ha 18 registrerade felkoder. Trots flera verkstadsbesök lyckades problemen aldrig försvinna helt. När elektronikproblem uppstår finns det ofta ingen snabb lösning. Verkstäder kan behöva lägga många timmar på felsökning innan de ens hittar orsaken.
För bilägaren innebär det ofta dyra verkstadsbesök utan garantier för att problemet försvinner. Kontrollera att inga varningslampor lyser vid provkörning. Be om ett diagnostikutdrag eller låt en verkstad läsa av felkoder innan köp. En instrumentpanel som lyser som en julgran är alltid ett varningstecken.
Volkswagens tidiga DSG-lådor har fått ett dåligt rykte om sig.
Havererad automatlåda Få fel skrämmer bilägare lika mycket som problem med automatlådan. Särskilt äldre dubbelkopplingslådor, som Volkswagens tidiga DSG-lådor, har genom åren gett många ägare kalla kårar. Ryckiga växlingar, vibrationer, slirande kopplingar och plötsliga felmeddelanden är några av symptomen som kan vara början på en mycket dyr historia.
När en automatlåda havererar är det sällan en billig historia. Byte eller renovering kostar ofta tiotusentals kronor och på vissa modeller kan notan närma sig 50 000–60 000 kronor eller mer. I ett ARN-fall som Carup rapporterat om fick en bilägare besked om att en trasig automatlåda skulle kosta 55 000 kronor att reparera. Tvisten slutade med att bilhandlare och försäkringsbolag försökte skjuta över ansvaret på varandra.
Växellådsproblem leder också ofta till omfattande felsökningar. I ett annat fall bytte en verkstad både motor och växellåda flera gånger utan att få bort ett missljud. Till slut visade det sig att problemet egentligen satt i ett hjullager. Det som gör växellådsproblem så lömska är att de ofta börjar försiktigt. Många bilägare vänjer sig vid små ryck, tveksamma växlingar eller ett svagt missljud.
När symptomen blivit tydliga kan skadan redan vara omfattande. Därför bör du provköra bilen både kall och varm. Känn efter om växlingarna sker mjukt eller om bilen rycker, tvekar eller vibrerar. Kontrollera att växellådsoljan bytts enligt tillverkarens rekommendationer och var extra uppmärksam på äldre bilar med dubbelkopplingslåda där servicehistoriken är bristfällig.
Ett kamremsbyte kan kosta sexsiffrigt.
Kamremsras – den ekonomiska katastrofen Det finns få bilfel som kan slå hårdare mot plånboken än en kamrem som går av. När kamremmen brister kolliderar ofta ventiler och kolvar inne i motorn. Resultatet blir ett totalhaveri där hela motorn kan behöva renoveras eller bytas ut. Vi har rapporterat om flera ARN-fall där kamremsproblem lett till enorma kostnader. I ett fall drabbades en Volvoägare av ett motorhaveri där reparationskostnaden uppskattades till omkring 150 000 kronor. Det motsvarade nästan hela bilens värde.
I ett annat fall visade det sig att en bilhandlare uppgett att kamremmen var bytt bara veckor före försäljningen. När bilen senare undersöktes visade det sig att bytet aldrig genomförts. Kort därefter rasade motorn. Just därför brukar experter återkommande peka ut kamremmen som en av de viktigaste punkterna att kontrollera vid köp av begagnad bil. Begär alltid kvitto eller verkstadsfaktura på utfört kamremsbyte. Nöj dig inte med muntliga uppgifter från säljaren. Saknas dokumentation bör du räkna med att kamremmen kan behöva bytas direkt efter köpet.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Många bilister har glömt bort sig – trots att de sett varningsskylten. Men hur fort kan du egentligen köra utan att det blixtrar? Här är den dolda marginalen i fartkamera-systemet.
De svenska vägarna vaktas i dag av över 2 800 fartkameror inom det som officiellt kallas ATK (Automatisk trafiksäkerhetskontroll). Men tekniken bakom kamerorna är omgärdad av rykten, gissningar och myter. Många bilister tvärbromsar precis vid skåpet fast de knappt kör för fort. Andra kör förbi strax över hastighetsgränsen utan att något händer. Så hur fungerar gränserna i verkligheten?
Den okända gränsen Fartkameran mäter inte din hastighet precis när du passerar stolpen. Skåpet är utrustat med en avancerad radar som låser på ditt fordon redan på cirka 100 meters avstånd. Själva farten mäts sedan när dinbil befinner sig 14 meter framför kameran. För att systemet ska utlösa och ta en bild krävs det i regel att radarn uppmäter en hastighet som ligger minst 6 km/h över gällande hastighetsgräns. Kör du exempelvis på en 80-väg krävs det alltså att din uppmätta radarhastighet är uppe i minst 86 km/h för att kameran ska aktiveras.
Din hastighetsmätare ljuger – till din fördel Anledningen till att många upplever att de “klarar sig” trots att mätaren stod på 90 km/h vid en 80-skylt beror på bilens egen hastighetsmätare. Enligt EU-lagstiftning får en hastighetsmätare i en bil aldrig visa för lite, men den får däremot visa upp till 10 procent plus 4 km/h för mycket. I praktiken visar nästan alla moderna bilar mellan 3 och 6 km/h för mycket i landsvägsfart. Om nålen i ditt mätarhus står på 86 km/h rullar bilen i själva verket bara i omkring 81–82 km/h i verklig fart.
Därför blixtrade det inte Har du råkat blåsa förbi en fartkamera i 100 km/h på en 80-väg och med hjärtat i halsgropen konstaterat att det inte kom någon blixt? Det är ändå inte säkert att du har klarat dig. Under vissa ljusförhållanden märks det inte att blixten utlöses. I regel tar det 2-3 veckor innan du får boten hem i brevlådan eller på Kivra. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Måste alltid ligga i bilen – bötesfällan många missar
Hundratusentals svenska bilister riskerar helt onödiga böter utan att ens veta om det. Om polisen stoppar dig vid en vanlig rutinkontroll och upptäcker att du saknar en obligatorisk detalj i bilen kostar det 500 kronor direkt.
Nyligen stoppade en polispatrull en personbil på väg 574 i Stora Höga, inte långt från Tjörnbron. Klockan hade hunnit passera midnatt. Förutom att kontrollera föraren gjorde polisen en inspektion av bilen – och upptäckte att bilisten saknade en varningstriangel.
Föraren fick surt erfar att det inte är valfritt att ha med sig triangeln i bilen. Det slutade direkt med en ordningsbot på 500 kronor. Enligt trafikförordningen är det ett absolut lagkrav att alla bilar ska vara utrustade med en godkänd varningstriangel.
Trots det vittnar polisen om att glömskan och okunskapen ute på vägarna är utbredd. – När vi rapporterar hastigheten brukar det inte vara något problem. Men när det kostar 500 kronor att inte ha med sig varningstriangeln brukar folk säga: ”Jag visste inte det”, säger Richard Nilsson, trafikpolis och operativ koordinator vid Polismyndigheten Region Väst, till Vi Bilägare.
Det kan låta som ett banalt krav. Men att ha triangeln med sig och att faktiskt använda den kan vara skillnaden mellan liv och död när en bil blir stående längs vägen. Det är inte ovanligt att bilar som stannat i vägrenen blir påkörda, särskilt i dagens läge när allt fler rattsurfar och kollar på bilens pekskärm. – Det är väldigt viktigt att man har en i bilen och att den placeras ut vid stopp. Under den mörka årstiden är stillastående fordon svåra att se, förklarar Herman Egelström, stationsbefäl, till NYHETERsto.
100 meters avstånd – annars blir det böter ändå Om olyckan är framme, eller om du får motorstopp på en väg där hastighetsbegränsningen är över 50 km/h, är du enligt lag skyldig att sätta ut varningstriangeln. Och det räcker inte med att ställa den strax bakom stötfångaren. Triangeln ska placeras minst 100 meter bakom bilen så att andra trafikanter hinner sänka farten i tid. Sätter du den för nära bilen riskerar du 800 kronor i böter för felaktig placering.
Skulle du helt strunta i att sätta ut triangeln vid ett haveri kostar det 800 kronor. Om polisen dessutom konstaterar att du inte ens har någon triangel i bilen kan böterna slås ihop: 500 kr + 800 kr = 1 300 kronor totalt. På senare tid har så kallade varningspuckar – elektroniska LED-blixtar som läggs på vägen eller fästs på bilen – blivit allt populärare. I länder som Spanien ska dessa nu till och med ersätta den klassiska varningstriangeln. Men i Sverige gäller fortfarande den gamla lagen benhårt.
Du får gärna använda en blinkande varningspuck för att synas bättre, men den är bara ett komplement. – Jag kan inte se att varningspuckar skulle vara förbjudna. Men det står i trafikförordningen att det ska vara en varningstriangel. Så man får inte ersätta den med en varningspuck, då riskerar man böter. Men att använda båda ser jag inget problem med, säger trafikpolisen Joakim Abrahamsson till Carup.
Ska du ut och bila i Europa gäller det att ha extra koll. I länder som Tyskland räcker det inte med varningstriangel; där är det även lagkrav på att ha reflexväst, förbandslåda och till och med munskydd i bilen.
FAKTA: Så mycket kostar slarvet med varningstriangeln
Saknar varningstriangel i bilen: 500 kronor.
Glömt att sätta ut triangeln vid haveri: 800 kronor.
Placerat triangeln på fel avstånd (för nära): 800 kronor.
Dubbelbot (saknar triangel + sätter inte ut vid haveri): 1 300 kronor.
Detta säger lagen (Trafikförordningen 57 §):“Föraren av ett fordon som ska vara utrustat med en varningstriangel ska sätta ut triangeln när fordonet på grund av en olyckshändelse, ett motorfel eller något liknande har blivit stående på körbanan eller vägrenen där den högsta tillåtna hastigheten är högre än 50 kilometer i timmen […] Varningstriangeln ska placeras på sådant avstånd från det uppställda fordonet och på sådant sätt att andra förare varnas i god tid.”
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
