Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Ett nytt prov för den som redan har körkort föreslås. Upplägget kan bli betydligt tuffare än en vanlig teorikurs. – Antalet dödsolyckor ligger fortfarande på en oroande nivå, trots Nollvisionen, säger trafikläraren Amer Adem.
I dag kan svenska bilister köra i årtionden utan att behöva visa att kunskaperna fortfarande sitter kvar. Trafikläraren Amer Adem vill ändra på det. Hans förslag är en ny återkommande utbildning för personer som redan har körkort. Med både teori, praktiska övningar och granskning av det egna körbeteendet. – Det är förarens beteende som i slutändan avgör trafiksäkerheten, säger Amer Adem, trafiklärare på Autoklar Trafikskola i Vällingby.
Amer har tidigare pratat om förslaget som en slags ”risktrea”. Tanken är att bygga vidare på riskettan och risktvåan som nya förare redan genomgår, men i stället rikta utbildningen till människor som haft körkort under en längre tid. Det skulle alltså inte handla om att göra om hela körkortsutbildningen. I stället ser Amer framför sig en fortbildning där föraren får fräscha upp sådant som lätt glöms bort och samtidigt tränas i situationer som kan bli avgörande ute på vägen.
Trafikläraren vill att förare ska få träna på verklighetsnära situationer, bland annat hårda inbromsningar, filbyten och sladdkontroll. Tanken är att kunskaperna ska kunna användas när något oväntat händer ute i trafiken.
Enligt hans upplägg skulle den första delen fokusera på riskmedvetande. Föraren får gå igenom vanliga olyckstyper och risker som trötthet, mörkerkörning och mobilanvändning. Verkliga olyckor kan användas som exempel och deltagarna får även granska sitt eget beteende bakom ratten. – Vi går igenom fallstudier av verkliga olyckor och deltagarna får göra självtester för att reflektera över sitt eget beteende, säger Amer.
Därefter skulle utbildningen bli mer praktisk. Simulatorer och observationer ute i riktig trafik kan användas för att träna förare på situationer där något plötsligt händer och beslut måste fattas på några sekunder. Men det är framför allt nästa del som gör utbildningen betydligt mer omfattande än en vanlig teorikurs. Amer vill låta deltagarna träna defensiv körning, kraftiga inbromsningar, filbyten och sladdkontroll. Även bilens säkerhet och viktiga kontrollpunkter skulle ingå.
Efter körningen skulle föraren dessutom få återkoppling. Amer beskriver individuell feedback från instruktör, analys av kördata via en app och diskussioner där deltagarna kan jämföra erfarenheter och följa sin utveckling. I dag finns inget motsvarande generellt krav på fortbildning för vanliga svenska bilförare som väl har tagit sitt körkort. Amers idé innebär därför en stor förändring jämfört med dagens system.
Trafikläraren Amer Adem.
Han framhåller samtidigt att en ny utbildning inte bara bör bestå av ännu en genomgång av trafikregler. Fokus måste enligt honom ligga på praktiska situationer och på att förändra hur människor faktiskt beter sig bakom ratten. – Det handlar inte om att upprepa regler, utan om att skapa långsiktig beteendeförändring, säger trafikläraren.
Om en sådan utbildning någon gång införs återstår alltså flera stora frågor – inte minst vilka förare som skulle omfattas, hur ofta den skulle behöva göras och om ett godkänt resultat skulle kunna kopplas till möjligheten att behålla körkortet. Det är inget som Amer slår fast i den tidigare intervjun. Hans konkreta förslag gäller framför allt själva innehållet.
Målet är att förare ska bli bättre på att upptäcka risker, fatta rätt beslut när något händer snabbt och få praktiska verktyg för att undvika olyckor. Amer vill därför att idén först prövas och utvärderas. – Med pilotprojekt, utvärdering och rätt upplägg kan det här bli ett viktigt steg mot målet – färre dödade och skadade i trafiken, säger Amer Adem.
Så kan en Risk3-utbildning se ut enligt Amer Adem
Stegvis införande: “Risk3” som Amer kallar den skulle först kunna riktas mot tydliga riskgrupper, exempelvis nyblivna förare och personer som begått trafikbrott som innebär högre olycksrisk eller kan leda till återkallat körkort.
Kan på sikt gälla alla: Efter pilotprojekt och vetenskaplig utvärdering skulle utbildningen kunna öppnas för frivilliga och längre fram omfatta alla körkortsinnehavare. Ett alternativ är vart tionde år eller i samband med körkortsförnyelse.
Inte bara nya trafikregler: Risk3 ska inte handla om att läsa om teoriboken. Målet är framför allt att förändra beteenden bakom ratten.
Förstå riskerna: Föraren ska först förstå varför ett förändrat beteende behövs och bli mer medveten om moderna risker i trafiken.
Uppdatera kunskaperna: Trafikregler, bilar och förarstöd förändras över tid. Därför ska utbildningen hjälpa förare att hålla kunskaperna aktuella även många år efter att körkortet tagits.
Praktisk träning: Kunskaperna ska omsättas i praktiken, exempelvis genom defensiv körning, riskbedömning och träning i att fatta rätt beslut i svåra situationer.
Personlig återkoppling: Efter träningen ska individuell feedback och uppföljning hjälpa föraren att behålla säkrare beteenden över tid.
Flera kan utbilda: Risk3 behöver inte bara hållas av trafikskolor. Även myndigheter och andra certifierade aktörer skulle kunna genomföra utbildningen under gemensamma kvalitetskrav.
Liknar YKB-principen: Adem jämför med yrkesförare, som redan måste fortbilda sig regelbundet genom YKB. Han vill se samma grundidé för privatförare, men i en mindre omfattande form.
Målet: Körkortet ska inte innebära att kompetensutvecklingen upphör. Risk3 ska enligt trafikläraren Amer Adem bidra till att minska antalet dödade och svårt skadade genom att förare fortsätter utvecklas under hela livet.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
Glöm allt om vanliga muskelbilar. Den här Camaron har en enorm kompressor – ovanför huven. Så här mycket väntas det kaxiga bygget säljas för.
Chevrolet Camaro fick ett sorgligt avsked 2023, när GM lade ner den sjätte generationen. Men för den som söker rejäl muskelbilskänsla finns just nu ett bra begagnat alternativ till salu. Det handlar om en klassisk Camaro Sport Coupe från 1972, som byggdes om helt och hållet under 2022. Och byggarna Garage Kept Motors har inte sparat på krutet.
De har kastat ut den gamla motorn till förmån för en 6-liters V8-motor med en enorm kompressor på toppen. Hela motorpaketet är så högt att det inte får plats under en vanlig motorhuv. Resultatet? Bilen säljs helt utan motorhuv. Istället sticker kompressorn rakt upp och tar över hela bilens utseende.
Kompressorn är så hög att bilen säljs helt utan motorhuv. Det handlar om en 8/71-kompressor med Holley Hi-Ram-insug. Alla bilder: Garage Kept Motors
Ombyggd motor För att ge motorn extra kraft körs den på E85, vilket bilhandlaren skämtsamt beskriver som en “miljövänlig touch”. Motorn är dessutom ombyggd med starka delar på insidan för att tåla effekten. Det har fått Gen 4-stakar, kolvar med flat topp, 243-toppar, vass kamaxel och dubbel rullkamkedja. För att klara av alla krafter har även bilens ram och bromsar byggts om och förstärkts.
Den ovanliga muskelbilen rullar på 17 tumsfälgar fram och 15 tum bak, med maffiga däck från Mickey Thompson och Firestone. Inuti bilen finns nu svarta skålsäten i läder, en ny modernare mittkonsol och en stereo från Boss. Men de flesta vill sannolikt inte lyssna på musik. Bilen har nämligen dubbla avgasrör som slutar direkt under bilen, strax före bakaxeln. Det gör att det maffiga motorljudet blir extra högt och kraftfullt.
Dubbla avgasrör som slutar under bilen strax före bakaxeln för ett extra maffigt ljud.Man missar inget från insidan.
Prislappen Garage Kept Motors erbjuder nu bilen för drygt 350 000 kronor (35 900 dollar). Det kan betraktas som ett bra pris, då liknande ombyggda bilar inte sällan kostar upp till en halv miljon kronor. Vill du ha en riktigt häftig bil till dragstrippen är den här svår att slå.
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
Dela med dig av Carup
Lyxmärkets första elbil läckte ut – chock för många
Bilderna läckta. Bentleys första elbil chockar många. Tidigare Volvo-designer bakom.
Det var tänkt att bli en hårt regisserad världspremiär. Men nu har bilderna på Bentleys allra första elbil redan läckt ut på nätet. Den nya SUV-modellen Bentley Torcal bjuder på en kontroversiell design. För den som förväntat sig de klassiska, strama och eleganta linjerna från ikoniska modeller som Continental GT eller Flying Spur blir mötet med Torcal något av en chockerande upplevelse.
Fronten domineras av en vräkig, belyst grill och delade strålkastare – ett formspråk som för tankarna direkt till den våg av nya kinesiska lyx-SUV:ar som sköljer över marknaden. Tidigare Volvo-designern Robin Page är en av hjärnorna bakom formen.
Taklinjen och formerna visar påtagliga likheter med den kommande eldrivna Porsche Cayenne Electric. Att Bentley lånar Porsches dedikerade elbilsplattform ger dock utdelning under motorhuven. Bentley har tidigare bekräftat att Torcal ska bli den mest kraftfulla modellen i märkets historia.
Exakta specifikationer är inte officiella ännu, men eftersom plattformssyskonet Porsche Cayenne Turbo Electric väntas få runt 1 156 hästkrafter lär Bentleyn landa på minst samma nivå. Det kan jämföras med dagens kraftfullaste förbränningsmodell, Continental GT Speed, som levererar 782 hästkrafter. LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
Dela med dig av Carup
Svensk bilindustri kan bli vapenfabriker: ”Historiskt”
Fordonsindustrin har nya inkomster i kikarsiktet. Svensk bilindustri blir vapenfabriker. – Detta är historiskt, säger Peter Bryntesson, vd för Fordonskomponentgruppen.
Vapenbranschen ska rädda den krisande svenska fordonsindustrin. Om bara ett par veckor arrangeras en historisk mässa i Saabs gamla lokaler i Trollhättan. Där ska representanter för de båda näringarna mötas och slå sina påsar samman.
Svensk fordonsindustri har länge letar efter nya möjligheter. När den egna branschen krisar blickar man ut över världen. Med en ny världsordning kommer också andra behov. Försvarsindustrin som tidigare var krisdrabbad – har nu ett jättestort uppsving. – Tanken är en mässa och ett möte mellan fordonsindustrin och försvarsindustrin. Det har inte arrangerats något liknande tidigare och nu får representanterna chans att lära känna varandra, säger Peter Bryntesson.
Mässan hålls i Saabs gamla lokaler i Trollhättan.
Tog initiativ Det var han och Fordonskomponentgruppen som kläckte idén för ungefär ett år sedan. Sedan dess har man arbetat hårt för att förverkliga detta. Med mässan hoppas de få en start på något nytt. – Jag tror att båda branscher kan lära sig av varandra. Tidigare har det pratats om att försvarsindustrin är så komplicerad och samtidigt omgärdad av sekretess. För att inte tala om alla typstandarder, men så är det hos oss också, säger Peter Bryntesson.
Trollhättan är en passande plats att arrangera tillställningen på. Här gick Saab från flygplanstillverkare till att bli en av bilvärldens mest älskade och excentriska småbröder. Nu blir det startplatsen för något nytt inom svensk industri. – Generellt finns det mycket att lära från fordonsindustrin för försvarsföretagen, och där finns betydande resurser. Det finns också teknologi och kunskaper som matchar väldigt bra mot de behov som försvarsföretagen har, säger Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagen, Soff till Dagens Industri.
Alla stora kommer till mässan På den stora mässan kommer jättar som Hägglunds att närvara. Alla giganterna är intresserade av att delta när svensk fordonsbransch vill ta en del av den stora krigskakan som den nya säkerhetspolitiken erbjuder.
Fordonsbranschen är jublande optimistisk. Medan försvarsindustrin är mer försiktig. Man är inte helt säkra på att företag som tidigare tillverkat bilar, lastbilar och reservdelar för vanligt folk klarar av att leverera för det hemlighetsfulla försvaret.
– Där ställs det krav på sekretess, säkerhetsskydd eller särskilda tillstånd, exempelvis enligt krigsmateriellagstiftningen eller utländska regelverk. Det är för många av fordonsindustrins produktionsbolag en tuff resa att göra och kräver ganska stora investeringar, säger Robert Limmergård.
Peter Bryntesson är däremot mycket optimistisk. Han tvekar inte på att fordonsindustrin faktiskt kan spela en stor roll när Sverige ska rusta upp för att möta nya hot i framtiden. – Det finns både erfarenhet och stort kunnande. Jag hoppas och tror att den här mässan i Trollhättan kommer att spela stor roll, säger han. LÄS MER:
