Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Biltemas medel som trollar bort frost och is från rutorna testas mot dyrare konkurrenter. Biltema-produkten överraskar.
– Det är ett problem som vi inte har med de dyrare produkterna, säger verkstadsprofilen Ron Provstgaard.  

Under vintern och hösten är det inte ovanligt att bilägare möts av rutor som är täckta av is och frost på morgonen. Det finns dock knep som hjälper mot detta iskalla problem. En som erbjuder detta är Biltema som säljer sitt de-icer medel för 32,90 kronor i Sverige. Men hur bra är egentligen medlet jämfört med konkurrenterna? Det bestämde sig danska verkstadsprofilen Ron Provstgaard för att undersöka.
– Vi har Biltema för 35 danska kronor, Autoglym för 60–65 danska kronor och Glaco för 100–120 danska kronor, säger Ron Provstgaard. 

Först undersöker han hur produkterna beter sig på vindrutan och om de hjälper vattnet att rinna av. Därefter testar han hur väl de fungerar när isen ska tas bort. Han lyfter tidigt fram en nackdel med Biltemas billigare medel. Enligt Ron kan det bildas en märklig beläggning på vindrutan efter appliceringen. Den kan göra det svårt att se genom rutan när mötande bilar närmar sig, eftersom sikten får en grönblå ton.

För att undersöka skillnaderna applicerar han de tre produkterna på olika delar av vindrutan. Biltemas medel läggs på först, följt av Autoglym och Soft99 Glaco. Redan efter den första jämförelsen tycker han sig se en skillnad. De två dyrare produkterna verkar få vattnet att rinna nedför rutan bättre än den billigare konkurrenten.
– Redan nu kan vi faktiskt se att de två dyrare produkterna klarar sig bäst. Det är i alla fall mer vatten som rinner nedåt här, säger han.

Därefter går Ron vidare till nästa del av testet, där han undersöker hur produkterna fungerar när vindrutan ska göras ren. Han konstaterar att det är svårt att bedöma skillnaderna helt rättvist, men ser ändå en tydlig fördel hos det dyraste medlet. Enligt Ron är friktionen betydligt mindre med Glaco än med de andra produkterna. Det ger den ett övertag i jämförelsen.

När testet är klart konstaterar han att samtliga tre medel klarar uppgiften. Det är alltså inte så att Biltemas billigare produkt misslyckas med att få bort isen, även om de dyrare alternativen presterar bättre i jämförelsen.
– Alla tre klarar alltså uppgiften, det hade jag också räknat med. Och vad kom vi fram till? Jo, den dyraste är bäst, säger Ron Provstgaard.
LÄS MER:

En ny sorts hastighetsskylt väcker uppmärksamhet på Europas vägar. Den har en grön ring. Men vad många svenskar inte vet är att vi redan har en skylt med nästan exakt samma betydelse i Sverige. Och det finns en avgörande skillnad mot vanliga hastighetsskyltar.

Svenska bilister som kör genom Europa kan stöta på en ovanlig vägskylt. Den liknar en vanlig hastighetsskylt, men i stället för den välbekanta röda ringen har den en grön ram. Skylten har uppmärksammats i flera europeiska länder, bland annat Spanien, där myndigheterna har undersökt möjligheten att använda den.

Men den gröna skylten betyder något helt annat än en vanlig hastighetsskylt. Siffran anger inte en juridiskt bindande högsta hastighet, utan en rekommendation till föraren. Det kan exempelvis handla om en väg som smalnar av, en skarp kurva eller andra förhållanden där det är olämpligt att köra så fort som den ordinarie hastighetsgränsen tillåter.

Den gröna ringen ska göra det tydligt att det handlar om en rekommendation och inte ett förbud mot att köra fortare. Liknande lösningar finns redan i flera europeiska länder, men skyltarnas utseende varierar. I bland annat Frankrike och Nederländerna förekommer blå skyltar med vita hastighetssiffror som används för att ange rekommenderad hastighet.

Men Sverige har faktiskt redan en motsvarighet
Här heter vägmärket E13 och visar högsta rekommenderade hastighet. Det är fyrkantigt med svart ram, vit bakgrund och svarta siffror. Till skillnad från vanliga hastighetsskyltar med röd ring innebär det inte att hastigheten är juridiskt begränsad till den siffra som visas.

– Märket används endast som omställbart vägmärke och anger att förhållandena tillfälligt är sådana att det inte är lämpligt att färdas med högre hastighet än den som anges på märket. Den angivna hastigheten är alltid lägre än den högsta tillåtna, förklarar Transportstyrelsen för Carup.

Det innebär att en bilist som passerar en rekommendationsskylt med exempelvis 70 km/h inte automatiskt gör sig skyldig till fortkörning genom att köra i 80 km/h, om den ordinarie hastighetsgränsen fortfarande är 90 km/h. Men rekommendationen är inte betydelselös. Föraren måste alltid anpassa hastigheten efter vägens skick, vädret, sikten och trafiken. Även den som håller sig inom den lagstadgade hastighetsgränsen kan köra för fort med hänsyn till omständigheterna.

Att de gröna skyltarna dyker upp i diskussionerna runt om i Europa betyder däremot inte att Sverige är på väg att byta färg på sina vägmärken. Transportstyrelsen har inga planer på att införa gröna hastighetsskyltar. Myndigheten anser att det svenska systemet redan har en fungerande lösning. – De färger som finns i vägmärkesförordningen ska användas, det ska till väldigt goda skäl om vi ska ta fram ytterligare färger, säger Kristofer Elo, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

En anledning är att färgerna på svenska vägmärken redan har särskilda betydelser. Grönt används bland annat på vägvisning för motorvägar och motortrafikleder. Att plötsligt börja använda gröna ringar runt hastighetssiffror skulle därför kunna skapa förvirring.

Det finns också internationella överenskommelser som styr hur vägmärken ska utformas. Sverige har anslutit sig till FN konvention om vägmärken och signaler, som ska göra trafiken mer begriplig när förare passerar nationsgränser.

Samtidigt är det tydligt att alla bilister inte känner till skillnaden mellan rekommenderad och högsta tillåten hastighet. För svenska bilister som kör utomlands gäller det alltså att vara uppmärksam. En hastighetssiffra behöver inte betyda samma sak överallt, särskilt när skylten har en annan färg eller form än den svenska varianten.
LÄS MER:

Du kan få körkortet indraget på obestämd tid. Även om du sköter dig helt prickfritt i trafiken. Ett vanligt läkarbesök kan bli början på processen.

De flesta förknippar ett indraget körkort med fortkörning, rattfylleri eller andra trafikbrott. Men det finns en annan anledning som kan drabba bilförare utan att de gjort något fel bakom ratten. I Sverige räcker det nämligen inte att följa trafikreglerna. Alla som har körkort måste också uppfylla särskilda medicinska krav. Första halvåret i år drogs 3420 körkort in av detta skäl.

Om hälsan försämras kan rätten att köra bil försvinna, även efter många år av problemfri bilkörning. Det kan exempelvis handla om försämrad syn, epileptiska anfall, hjärtproblem eller sjukdomar som påverkar minnet och reaktionsförmågan. Även vissa läkemedel kan påverka möjligheten att köra bil.

Men en diagnos innebär inte automatiskt att körkortet ryker. Enligt Transportstyrelsen kan personer med exempelvis diabetes, epilepsi och hjärt- och kärlsjukdomar i många fall fortsätta köra. Det avgörande är hur sjukdomen påverkar trafiksäkerheten. Det är också här läkaren kommer in i bilden.

Om en läkare bedömer att en patient inte längre uppfyller de medicinska kraven finns en skyldighet att anmäla detta till Transportstyrelsen. Patienten ska först informeras om anmälan. Det finns dock ett undantag. Om läkaren bedömer att patienten kommer att följa en uppmaning att avstå från bilkörning behöver anmälan inte alltid göras.

Det betyder däremot inte att personen har rätt att fortsätta köra som vanligt. När Transportstyrelsen får information om att en förare kan vara medicinskt olämplig kan myndigheten inleda en utredning. Föraren kan då behöva lämna ett läkarintyg för att visa att det fortfarande är säkert att köra.

I vissa fall räcker det med regelbundna kontroller. I andra fall kan körkortet återkallas helt. Bedömningen görs utifrån de medicinska kraven och förarens individuella förutsättningar. Även receptbelagda läkemedel kan spela roll. Vissa mediciner kan försämra uppmärksamheten eller reaktionsförmågan.

Samtidigt kan behandling vara nödvändig för att en person med exempelvis epilepsi eller diabetes ska kunna köra säkert. Att ta ett visst läkemedel innebär alltså inte i sig att körkortet måste återkallas. Reglerna har också förändrats.

Sedan den 15 januari 2026 gäller inte längre de särskilda medicinska körkortskraven för personer med adhd och autism. Tidigare kunde dessa diagnoser innebära krav på läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Men det finns ytterligare en fälla.

Även den som bedöms kunna köra bil kan bli av med körkortet om Transportstyrelsen kräver ett läkarintyg som aldrig skickas in. Och till skillnad från exempelvis fortkörning finns ingen bestämd spärrtid när körkortet återkallas av medicinska skäl eller på grund av ett uteblivet läkarintyg. Körkortet kan i stället vara återkallat tills föraren åter uppfyller kraven och får tillbaka sin behörighet.

Då kan du förlora körkortet av medicinska skäl

Orsak	Vad gäller?
Försämrad syn	Synskärpa eller synfält som inte uppfyller kraven kan leda till återkallelse.
Epilepsi	Anfall kan innebära körförbud. För vanligt B-körkort krävs vid epilepsi oftast minst ett års anfallsfrihet.
Diabetes	Framför allt risken för allvarligt lågt blodsocker och förmågan att upptäcka varningssignaler är viktig.
Hjärt- och kärlsjukdomar	Tillstånd som medför risk för exempelvis plötslig medvetslöshet kan påverka körkortet.
Demens och kognitiva svårigheter	Nedsatt minne, omdöme eller orienteringsförmåga kan göra bilkörning olämplig.
Läkemedel	Mediciner som påverkar körförmågan kan kräva en bedömning. Enbart läkemedelsanvändning innebär inte automatisk återkallelse.
Uteblivet läkarintyg	Körkortet ska återkallas om du inte lämnar det intyg som Transportstyrelsen kräver inom föreskriven tid.

Nya regler för körkort – träder i kraft i januari

LÄS MER:

Två svenska poliser dömdes för att ha kört i 281 km/h på E4. Nu vägrar de acceptera domen med 4000 kronor i böter. Försvararna ifrågasätter polisens hastighetsmätning och hävdar att det inte går att bevisa hur fort var och en körde. En av poliserna påstod tidigare att någon annan hade lånat både hans motorcykel och kläder.

En trafikpolis mätte hastigheten på en av motorcyklarna till hela 281 km/h, trots att hastighetsgränsen var 110 km/h. Det är en överträdelse med 171 km/h. Det var i augusti 2025 som tre motorcyklister kom körande i enorm hastighet på E4 vid Antnäs söder om Luleå.

När männen senare stoppades visade det sig att två av dem själva arbetade som poliser. De var lediga vid tillfället. Efter en omfattande utredning dömdes samtliga tre i tingsrätten till 4 000 kronor i böter vardera. Men nu kommer en ny vändning.

De båda polisernas försvarare meddelar att de tänker överklaga domen, rapporterar SVT Nyheter Norrbotten.
– Domen är fel kort och gott, säger advokaten Magnus Söderlind till SVT.

Försvararna anser att bevisningen inte räcker för att slå fast att båda poliserna gjorde sig skyldiga till de hastighetsöverträdelser som tingsrätten dömt dem för. En viktig invändning är att trafikpolisen bara mätte hastigheten på en av de tre motorcyklarna.

Enligt försvararna visar den mätningen inte vilken hastighet de andra två förarna höll.
– De är ju inte identifierade. Dessutom är det bara på en person som hastigheten är uppmätt på, säger Magnus Söderlind till Norrländska Socialdemokraten.

Försvararna ifrågasätter också själva mätutrustningen. De hävdar att instrumentet inte var kalibrerat vid tillfället. Det är alltså inte bara påföljden som poliserna vänder sig emot, utan själva bevisningen bakom domen.

En av polismännen har dessutom lämnat flera olika förklaringar till vad som hände under den extrema motorcykelfärden. När han först konfronterades med uppgifterna ska han ha medgett att gruppen hade ökat hastigheten.

Men när han senare formellt delgavs misstanke om brott uppgav han att han inte mindes om det var han som körde motorcykeln på den aktuella vägsträckan. Därefter kom en helt annan förklaring.

Polismannen hävdade att en bekant till hans bror hade lånat både motorcykeln och hans kläder.
– En brorsas kompis fick låna motorcykeln, körde iväg, kommer tillbaka, byter om, far hem, sade han i polisförhör enligt SVT.

Under rättegången medgav polismannen att han kört den aktuella sträckan, men förnekade att hastigheten hade varit omkring 280 km/h. Även den andre polisen ifrågasatte uppgifterna om hastigheten.
– Jag vet inte ens om min motorcykel går 280, sade han enligt SVT genomgång av målet.

Tingsrätten godtog inte förklaringarna. Domstolen bedömde att utredningen gav starkt stöd för att motorcyklisterna hade kört mer än dubbelt så fort som tillåtet. Rätten avfärdade också historien om den utlånade motorcykeln.
– Tingsrätten bedömer att berättelsen har framstått som ett försök till efterhandskonstruktion, som ändrats allt eftersom han ställts mot olika uppgifter, framgår av domen enligt SVT.

Fallet har väckt internationell uppmärksamhet även på grund av de förhållandevis låga böterna. Som Carup tidigare rapporterat fick samtliga tre män betala 4 000 kronor vardera, trots den extremt höga hastigheten. Orsaken är att de dömdes för hastighetsöverträdelse och inte för vårdslöshet i trafik. Beloppet 4 000 kronor är det högsta ordningsbotsbeloppet för en enskild fortkörning.

Men för poliserna kan följderna bli betydligt allvarligare än böterna. Polisens personalansvarsnämnd kan behöva ta ställning till om händelsen ska få arbetsrättsliga konsekvenser. Transportstyrelsen ansvarar separat för eventuella körkortsingripanden. Nu vill de två polisernas försvarare få tingsrättens bedömning ändrad.
LÄS MER: