Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil. Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen. Nu prisas han som Årets Trafikhjälte.
Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.
”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.
–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.
De två andra finalisterna var i år: De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom. Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.
Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.
När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.
När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.
Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.
Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.
Elchock väntar oss alla. Ekonomen förutspår en privatekonomisk fimbulvinter. – Jag har räknat ut hur dyrt det kommer att bli, säger Claes Hemberg till Carup.
Klockan halv åtta på måndagskvällen fick folk i de gamla östdanska landskapen en smärre chock. Plötsligt låg elpriset på nästan nio kronor per kilowattimme. Många skåningar, blekingar och hallänningar fick lite panik. Det bådade inte gott inför vintern. – Man kan räkna med att det kommer att bli dyrt. Även i Norrland så är priserna på väg upp, säger Claes Hemberg.
Med ens blev det dyrare att ladda elbilen än att tanka en bensinbil. Smärtgränsen är lite omstridd. Men på en höft kan man säga att fossila drivmedel blir billigare mellan fem och sex kronor per kilowattimme. – Jag tror ändå att det blir billigare i längden med elbilar. Dessutom kommer det mängder med billiga och begagnade elbilar ut på marknaden i vinter. Och nästa år kommer vi att få se subventioner när politikerna ska förverkliga sina löften, säger Claes Hemberg som är energiekonom på Nibe.
Den som bor i villa och ska ladda elbil riskerar högre kostnader i vinter. ”Jag tror ändå att det blir billigare i längden med elbilar”, säger Claes Hemberg.
Han ser en hastig uppgång Den tv-kända ekonomen med sina hängslen lutar sig över excelarken och räknar. Han spår en svår vinter för alla svenskar. Elpriset är på väg att stiga och på många platser i landet finns det risk att det spränger genom vallarna. – Det kommer att bli ett jobbigt år 2027. Vi har en nyvald regering och dessutom krisen i Hormuzsundet. Det gör allt dyrare och hushållen står inför prövningar, säger Claes Hemberg.
Hormuzkrisen driver upp gaspriserna på kontinenten. Amerikanernas till synes smått hopplösa krig går ut över europeerna. – Gaspriserna i Tyskland driver upp elpriserna i södra Sverige. Amerikanerna har egen gas och behöver inte tänka på det. Hos dem är det istället bensinpriset som är den stora frågan.
15 000 kronor ökning Claes Hemberg ser hur priserna stiger för varje år. Och det är inga små ökningar. Från 2025 till 2027 handlar det om nästan 15 000 kronor per villa och år. – Om vi tittar på siffrorna så kostar det 45 000 kronor per år med elen för en familj i villa. I år har det stigit till 55 000 och kommer att fortsätta stiga nästa år.
Alla som äger ett hus, eller kanske är på väg att bli husägare, blir nervösa. Det låter dyrt. Nästa år får det bli tältsemester i Vetlanda istället för Medelhavet. – Ja, beräkningen ligger på att elen kommer att kosta 59 000 kronor nästa år.
Var sparsamma! Claes Hemberg uppmanar oss alla till att vara försiktiga med pengarna. Värst kanske det blir för folk som inte behövt tänka på utgifterna tidigare. När plötsligt priserna skenar iväg så måste man vara på tårna och dra åt svångremmen om plånboken. – Vi kommer säkert att se folk hitta lösningar som de inte tänkte på tidigare. Man kanske köper en begagnad bil istället för en ny och gör besparingar som folk inte har behövt göra tidigare.
Vi får alla ställa hoppet till förhandlingar mellan USA och Iran. Om kriget skulle ta slut kommer det att göra situationen lättare. – Om krisen i Hormuz lägger sig så kommer vi att få lägre priset. Då kanske det bara blir några tusenlappar dyrare nästa år, avslutar Claes Hemberg. LÄS MER:
Carups läsare rasar mot chockhöjda avgifter för körkort och bilar. Transportstyrelsen vill höja din körkortsavgift med 20 procent. – Portot har blivit dyrare, svarar Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, till Carup.
Frimärkena har blivit dyrare. Dessutom har EU bestämt att vi ska ha ett fjärde körkortsdirektiv. För Transportstyrelsen innebär det ökade kostnader. Nu har myndigheten kläckt en idé om hur man ska få balans i budgeten igen.
Från den första januari föreslås en höjning av vägtrafikavgiften från 74 till 80 kronor. Det blir i så fall den andra höjningen på ett år. Samtidigt flaggar Transportstyrelsen för att höja priset på körkortsförnyelser. Idag betalar man 375 kronor för att förnya sitt körkort. Efter nyår vill Transportstyrelsen att priset ska ligga på 450 kronor. Det innebär en höjning med 20 procent.
Även registerhållningsavgiften höjs kraftigt. Men i kronor räknat är det inte så farligt, om du inte har många fordon.
– Först och främst behöver betonas att detta än så länge är förslag och inget beslut är fattat ännu. Men generellt när det gäller vår avgiftssättning är grundprincipen att de ska motsvara de kostnader vi har kopplat till den specifika avgiften, säger Mikael Andersson.
Vi på Carup berättade om planerna i fredags. Genast kom reaktionerna. Även om det inte handlar om stora pengar är folk förbannade över principen. – För en gammal man fortsätter bara bedrägeriet, på 1970-talet infördes en skyltavgift som bara skulle tas ut ett år när den nya typen av skyltar introducerades. Året därpå blev det en registerhållningsavgift bara sådär, skriver en läsare.
Många reaktioner Vi på Carup har tidigare berättat om de här höjningarna. Många bilägare blev förgrymmade. Även om det bara rör sig om några tior. Så är man irriterade på alla avgifter och kostnader som följer med bilägandet genom livet. – Vägtrafikregisteravgiften höjs för att motsvara våra kostnader att driva vägtrafikregistret. Transportstyrelsen bedriver i nuläget ett arbete med att utveckla ett nytt vägtrafikregister. Det är ett stort och omfattande arbete och avgiften höjs för att finansiera utvecklingen.
Sex kronors höjning är inte mycket. Ändå blir folk upprörda. – Som vanligt så kommer det nya avgifter och höjningar . Transportstyrelsen är ett djävla skämt ! Som allt annat staten öser över sina medborgare, kommenterar en läsare.
Däremot blir det ganska mycket dyrare att förnya sitt körkort. Transportstyrelsen hänvisar till EU och deras fjärde kökortsdirektiv. – Orsaken till höjningen av körkortsförnyelse är snarlik. 2029 ska reglerna från det fjärde körkortsdirektivet implementeras i svensk lagstiftning och även där handlar det om en hel del utvecklingsarbete som måste till. Därtill har våra kostnader för porto ökat och avgiftshöjningen handlar om att täcka upp för båda dessa kostnadsökningar, säger Mikael Andersson.
Volvo blåser nytt liv i 12 år gammal bilmodell. Volvo XC90 får jättebatteri och 111 mils total räckvidd.
Samtidigt som storsäljaren XC60 får även Volvos större lyxsuv XC90 en teknisk uppgradering. Under skalet stoppas ett nytt jättebatteri in som ger mer än två och en halv gånger längre räckvidd än tidigare. Men smakar det så kostar det – instegspriset spränger miljongränsen.
Medan mindre syskonet XC60 får en synlig ansiktslyftning med ny front och kaxigare grill, väljer Volvo att lämna designen på flaggskeppet XC90 orörd på utsidan. Modellen, som har sina rötter ända från 2014, har redan fått det nyaste utseendet med uppdaterade Tors hammare-strålkastare.
Istället har ingenjörerna lagt allt krut under golvet. Det gamla batteriet på 18,8 kWh kasta ut till förmån för ett nytt golvmonterat batteripaket på hela 41,2 kWh (varav 37,9 kWh är användbart). Räckvidden går från tidigare 6,2 mil till hela 16,4 mil (164 km) enligt WLTP.
Med både batteri och full bensintank kan XC90 rulla upp till 111 mil i ett sträck. Precis som hos XC60 saknas tyvärr snabbladdning (DC). Att ladda batteriet fullt via en standard laddbox (AC) tar cirka fyra timmar. I Sverige kommer uppdaterade XC90 som laddhybrid uteslutande att säljas i det starkare T8 AWD Long Range-utförandet. Drivlinan kombinerar en tvåliters fyrcylindrig bensinmotor på 250 hk med en ny, kraftfullare elmotor på bakaxeln som ger 177 hk och 309 Nm. Den sammanlagda systemeffekten landar på 461 hästkrafter.
Bränslepriserna rusar mot nya rekord i Europa. I Frankrike ligger priset som mest på 32-34 kronor litern och nu kommer varningen till svenska bilister. – Sverige går åt samma håll, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer.
På flera håll i Europa har priserna skjutit i höjden på bara några dagar. I Frankrike har vissa motorvägsstationer tagit motsvarande över 32 kronor litern för bensin och omkring 34 kronor för diesel. På en station utanför Angers har priserna varit så extrema att bilder på skyltarna fått människor att tro att de varit AI-genererade, rapporterar Automobile-Magazine. Utvecklingen syns också i Tyskland, enligt Adac. Där nådde E10-bensinen nytt rekord under helgen samtidigt som dieselpriset steg till nära tidigare toppnivåer.
Bakom prisrusningen ligger en pressad internationell bränslemarknad. Oljepriset har stigit kraftigt och Brentoljan har rört sig upp mot 110 dollar fatet. Samtidigt råder det enligt Christian Kopfer brist på både olja och diesel. – De underliggande bränslepriserna är inte lägre här, utan det är framför allt skatterna som skiljer. Det råder brist på både olja och diesel, så man får räkna med att priserna även i Sverige kan stiga till de här nivåerna, givet samma beskattning.
Prisrusningen i Frankrike och Tyskland blir viktig även för svenska bilister. Rekordnivåerna här hemma är ännu långt borta från 34 kronor litern. Men enligt Christian Kopfer pekar den underliggande utvecklingen åt samma håll.
Sverige har ett annat skattesystem och det är en viktig anledning till att prisnivåerna skiljer sig mellan länderna. Men själva råvaran och bränslet handlas på en internationell marknad, vilket gör att Sverige påverkas när priserna stiger ute i Europa. – Om vi hade haft samma skattesystem hade vi också haft ungefär samma priser, säger Christian Kopfer.
I Frankrike syns redan hur hårt uppgången kan slå. På vissa stationer längs motorvägarna har dieselpriset passerat motsvarande 32 kronor litern, medan de dyraste bensinsorterna närmar sig 34 kronor. Motorvägsstationer är normalt dyrare, men prisnivåerna har ändå väckt starka reaktioner. Även tyska bilistorganisationen ADAC reagerar på utvecklingen. Organisationen anser att de stigande oljepriserna och valutakursen bara förklarar en del av prisökningen och efterlyser större insyn i hur priserna sätts hos raffinaderier och grossister.
För Sverige kan nästa smäll dessutom komma från skatterna. De tillfälligt lägre nivåerna betyder att svenska pumppriser hålls nere jämfört med vad de annars hade varit. – Det kommer att märkas löpande, och sedan kan det komma ytterligare en rejäl smäll om skatterna höjs tillbaka. Sverige ligger till och med under EU:s miniminivå i dag, säger Christian Kopfer.
Effekten riskerar att bli betydligt större än bara en dyrare tankning. Diesel används av åkerier, lantbruk och stora delar av transportsektorn. När deras kostnader stiger kan det till slut slå vidare mot priserna i butikerna. – De högre kostnaderna kommer också till slut att slå igenom på livsmedelspriserna, eftersom transporter är en viktig del av kostnaden.
Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.
