Kristoffer plogade fast rattfyllo – prisas som Årets Trafikhjälte

Kristoffer Lundkvist från Piteå plogade in en rattfyllerist med sin plogbil.
Sedan höll han kvar rattfyllot på platsen och ringde polisen.
Nu prisas han som Årets Trafikhjälte
.

Årets Trafikhjälte är någon som utmärkt sig för att ha visat civilkurage, stor bragd och handlingskraft i risk-, och olyckssituationer i trafiken. Denne är en förebild vars exempel motiverar andra att ingripa när någon behöver en medmänniska eller för att förhindra en trafikolycka. I år går utmärkelsen till Kristoffer Lundkvist från Rosvik, Piteå.

”Har visat civilkurage och handlingskraft genom att med snö och snöplog hindrat en rattfyllerist att flytta sin bil”, lyder motiveringen.

–I år fick vi in ovanligt många röster. Rattfylleri är något som engagerar allmänheten,säger Lena Mörk, projektledare hos MHF som står bakom priset.

De två andra finalisterna var i år:
De brottande fotbollsspelarna från Glimåkra som sprang ikapp en misstänkt rattfyllerist och brottade ner honom och höll fast honom tills polisen kom.
Halmstadbon som försökte stoppa en misstänkt rattfyllerist från att köra iväg genom att ställa sig framför bilen, och själv blev påkörd och skadad.

Kristoffers sambo Elin såg i vintras en bil komma farande mot henne i oroväckande hög fart. Bilen körde ner i diket. Ut ur fordonet steg en man som såg ut att vara märkbart berusad. Han kunde knappt stå på benen men presenterade sig med namn. Hon skällde ut mannen, fick honom att lämna bilen och i stället ta sig hem till fots.

När Elin kom hem ringde hon sin make Kristoffer. Han visste vem den misstänkte mannen var när han hörde namnet. Kristoffer som jobbar med att skotta snö och var ute på plogrunda släppte arbetet och åkte till mannens bostad. Där sade Kristoffer åt honom att låta bilen stå kvar i diket.

När Kristoffer efter arbetspasset åkte hemåt med sitt plogfordon och passerade platsen där Elin nästan blivit påkörd såg han att den misstänkte rattfylleristen var där. Han satt bakom ratten och försökte få loss bilen ur diket för att köra från platsen.

Då fattade Kristoffer ett snabbt beslut och satte i plogbladet och körde mot bilen i diket. På så sätt lyckades han trycka in bilen mot snövallen så den satt fast. Kristoffer ringde polisen och försökte att hålla mannen kvar på platsen. Den misstänkte rattfylleristen lyckades smita men kunde ändå gripas av polisen senare på kvällen.

Priset delas ut av MHF och Körkortonline.se och består av ett kontant stipendium på 10 000 kronor, ett diplom samt en vacker hedersutmärkelse i form av en droppe i glas.

Dela med dig av Carup

Senaste nytt

Lyxbil med mörkerkamera säljs billigare än en Dacia

Den upptäcker människor i mörkret, har kylda säten och en rejäl dieselmotor. Nu säljs lyxbilen på Blocket. Priset är lägre än för många nya småbilar.

Det ser ut som en vanlig äldre BMW. Men bakom den svarta lacken döljer sig teknik som var långt före sin tid. Nu har en ovanlig lyxbil dykt upp på Blocket. Trots att den har 20 år på nacken har den bara rullat drygt 10 000 mil. Det handlar om en BMW 745d från 2006. När modellen var ny tillhörde den märkets absoluta toppskikt.

Under huven sitter en 4,4-liters V8-diesel med dubbla turboaggregat. Motorn levererar 329 hästkrafter och ett enormt vridmoment på 750 Nm. Den drygt fem meter långa lyxbilen väger över två ton men kan ändå nå en toppfart på 250 km/h med sin sexväxlade automatlåda. Men det mest uppseendeväckande finns varken under huven eller på utsidan.

Bilen har nämligen en mörkerkamera, något som fortfarande är ovanligt i många moderna bilar. Systemet som BMW kallar Night Vision använder en värmekamera för att upptäcka exempelvis människor och djur i mörkret. Bilden visas sedan på skärmen inne i bilen. Och lyxen slutar inte där.

Bilen har lädersäten som både kan värmas och ventileras, även i baksätet. Baksätespassagerarna får dessutom elektriskt justerbara stolar och solgardiner. Här finns även fyrzonsklimat, glastaklucka och dörrar som stänger sig själva med ett lätt tryck.

Det aktuella exemplaret uppges dessutom vara ovanligt välbevarat. Enligt annonsen har bilen aldrig körts på vintern och alltid stått i varmgarage.
– Bilen är i ett absolut toppskick mekaniskt och kosmetiskt tack vare det extremt låga miltalet och den pedantiska skötseln, skriver säljaren.

Länk till annonsen.

Mätaren visar 10 070 mil. En kontroll hos Biluppgifter visar att bilen godkändes vid besiktningen i september. Den importerades från Tyskland och registrerades för trafik i Sverige 2012. Men gammal lyx kan också bli dyr. Den officiella bränsleförbrukningen ligger på omkring 0,95 liter diesel per mil och årsskatten är hela 8 652 kronor.

Dessutom kan reparationer av den avancerade tekniken bli kostsamma. Det verkligt överraskande är ändå prislappen. För den 20 år gamla dieselvärstingen begärs nu 189 999 kronor. För pengarna får köparen en lyx-BMW med V8-diesel, 329 hästkrafter och en värmekamera som redan för två decennier sedan kunde avslöja vad som gömde sig i mörkret.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Nytt vägmärke med diamant – kan ge böter på 1 500 kr

En ensam vit diamant på blå botten. Skylten ser oskyldig ut, men kan bli en dyr fälla för svenska bilister. Den som väljer fel körfält riskerar 1 500 kronor i böter. Och det finns kameror som kan avslöja misstaget utan att polisen behöver stoppa bilen.

Du kör längs en motorväg i Frankrike. Trafiken börjar tätna och bilarna framför dig kryper allt långsammare. Men i vänsterfilen verkar det finnas gott om plats. Ovanför körfältet lyser en märklig vit diamant.

Ingen hastighetsbegränsning, inget förbudskryss och ingen text som förklarar vad den betyder. Det kan vara frestande att byta fil för att komma förbi kön. Men just det misstaget kan bli dyrt.

Diamanten visar att körfältet är reserverat för särskilda fordon. Den som kör där utan att uppfylla kraven riskerar 135 euro i böter, motsvarande omkring 1 500 kronor. På flera franska vägar används dessutom avancerade kameror som kontrollerar vilka bilar som får använda filen.

Kamerorna kan se hur många som sitter i bilen

Det ovanliga vägmärket har börjat bli en allt vanligare syn i Frankrike. Det finns både som en vanlig blå skylt med en vit diamant och som en upplyst symbol ovanför vägen. Syftet är att få fler att samåka och minska köerna på hårt trafikerade vägar.

Enligt den schweiziska bilistorganisationen TCS får körfältet normalt användas av bilar med minst två personer ombord. Även taxibilar, bussar och vissa helt utsläppsfria bilar kan vara undantagna.

De exakta reglerna beror på den aktuella vägsträckan. För en ensam bilförare i en vanlig bensin- eller dieselbil är huvudregeln enkel: Håll dig borta från diamantfilen när den är reserverad.

Den som tror att det går att smita förbi riskerar att bli avslöjad. På flera vägar finns kameror som med hjälp av bildanalys kan räkna hur många personer som sitter i bilen. Systemen kan också läsa av registreringsskyltar. Överträdelser kan sedan leda till böter.

Ibland är filen tillåten för alla

Det finns ytterligare en detalj som gör diamanten svår att förstå för utländska förare. På vissa motorvägar är körfältet reserverat enbart under rusningstrafik eller när köerna blir långa.

Då visas diamanten på en elektronisk skylt ovanför vägen. När symbolen är tänd gäller begränsningarna. När den är släckt kan vanliga bilister använda körfältet enligt de ordinarie trafikreglerna.

På andra vägsträckor gäller begränsningarna under fasta tider eller dygnet runt. Därför måste föraren uppmärksamma både diamanten och eventuella tilläggsskyltar.

Svenska bilister känner inte igen märket

Skylten kan bli extra besvärlig för svenskar som kör genom Europa. Något motsvarande vägmärke finns inte i det svenska vägmärkessystemet. I Sverige används i stället bland annat det runda blå märket D10, som markerar körfält för kollektivtrafik och andra särskilt tillåtna fordon.

Carup har tidigare frågat Transportstyrelsens vägmärkesexpert Christofer Elo om diamanten kan införas i Sverige. Han konstaterade då att det redan finns svenska regler och vägmärken som kan användas för att reservera körfält.
– Jag har svårt att se det, i Sverige finns redan möjligheten att avsätta vissa körfält för viss trafik, säger Christofer Elo.

För svenska bilister som reser genom Frankrike gäller det därför att lära sig den ovanliga symbolen. En till synes tom fil kan vara reserverad för samåkare och andra särskilt tillåtna fordon. Och ett snabbt filbyte för att slippa köerna kan i stället sluta med en dyr överraskning.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup

Dolt Volvofel avslöjas enkelt – med gummihandske

En vanlig gummihandske kan avslöja ett allvarligt motorfel på äldre Volvobilar. Det märkliga knepet används av Volvoexperter för att upptäcka problem som kan orsaka stora motorskador. På det enkla tricket kan man spara in mycket pengar.

Det finns många sätt att undersöka en bilmotor. Men ibland behövs varken dyra diagnosverktyg eller avancerade datorer. Hos den amerikanska reservdelsspecialisten FCP Euro visar Volvoexperterna ett betydligt enklare knep. De använder en vanlig gummihandske för att kontrollera motorns vevhusventilation. Det kan låta märkligt, men testet kan avslöja ett problem som annars riskerar att bli riktigt dyrt.

I en film visar experterna hur de undersöker en Volvo S60 från 2004. Först skruvar de bort oljepåfyllningslocket. Sedan trär de en gummihandske över öppningen och startar motorn. Om ventilationen fungerar som den ska finns normalt ett svagt undertryck i vevhuset. Handsken ska därför inte börja blåsas upp som en ballong.

Ibland är allt du behöver en vanlig gummihandske.

Handsken kan avslöja felet

Men om handsken blåses upp kan det vara ett tecken på att vevhusventilationen har täppts igen. Problemet förekommer bland annat på äldre Volvofemmor där avlagringar från olja och förbränningsgaser kan samlas i slangar och ventilationskanaler. Med tiden kan systemet bli så igenkorkat att trycket i motorn ökar.

FCP Euro visar hur en ventilationsslang har blivit helt blockerad av avlagringar. När trycket inte längre kan släppas ut på rätt sätt kan motorolja börja pressas förbi packningar och tätningar. I värsta fall kan det leda till omfattande oljeläckage och flera andra bevärliga motorskador.

Enkelt knep kan spara stora summor

Vevhusventilationen är särskilt viktig att hålla efter på äldre bilar. Bland symptomen finns visslande ljud från motorn, ojämn tomgång, ökad oljeförbrukning och oljeläckage. En motor som börjar visa sådana tecken bör undersökas innan problemen förvärras.

Handsktricket är ett enkelt första test. Om handsken blåses upp behöver mekanikern undersöka ventilationen närmare och kontrollera om slangar och kanaler är blockerade. Testet visar däremot inte exakt vilken komponent som är trasig. Så lite mer felsökning krävs – men handsken är ett raffinerat sätt att snabbt komma vidare med reparationen.

För Volvoägare kan det vara ett billigt sätt att upptäcka ett dolt problem i tid. Själva handsken kostar nästan ingenting. Men att ignorera en igensatt vevhusventilation kan i värsta fall bli en mycket dyr historia.

Dela med dig av Carup

Polisens okända styrning – avgör om fartkameran tar dig

Okända faktorn som avgör om fartkameran är igång och jagar fortkörare. Från sin central i Kiruna kan polisen styra exakt hur den ska ta fast bilister. Även om kameran inte blixtrar är den alltid igång.

Längs de svenska vägarna står tusentals fartkameror och håller uppsikt över trafiken. De flesta bilister passerar dem utan att fundera särskilt mycket över vad som händer inne i de grå skåpen. Men långt från vägarna finns en central där polisen styr den automatiska hastighetsövervakningen i hela Sverige.

Centralen ligger i Kiruna och tillhör polisens avdelning för automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK. Där kan polisen aktivera och avaktivera kamerornas kontrollfunktioner på distans. Enligt Polismyndigheten påverkas styrningen av hur mycket trafik som passerar och hur olycksdrabbad den aktuella vägsträckan är.

Men Carups tidigare intervjuer med polisen avslöjar ytterligare en viktig faktor. Hur många fortkörare kamerorna kan fotografera och skicka vidare för utredning påverkas också av hur många utredare polisen har tillgängliga.

Poliserna i Kiruna styr kamerorna

Det svenska systemet är uppbyggt kring en centraliserad hantering av hastighetsöverträdelser. Trafikverket ansvarar för att sätta upp och driva kamerorna, medan polisen sköter övervakningens styrning och utreder de fortkörningar som registreras.

Det gör att polisen kan anpassa verksamheten efter trafikläget och sina egna resurser. En väg med mycket trafik och hög olycksrisk kan prioriteras, samtidigt som utredningskapaciteten avgör hur många ärenden som kan tas om hand.

I en tidigare intervju med Carup berättade Lis-Marie Svonni, dåvarande chef för polisens ATK-avdelning, att fler anställda gjorde det möjligt att öka användningen av kamerorna.
– Vi på ATK-sektionen hade större utredningskapacitet 2024 än föregående år. Vi är fler medarbetare. Vilket innebar att vi kunde aktivera kamerorna mer än året innan, säger Lis-Marie Svonni till Carup.

Arkivbild på en fartkamera. Foto: Maths Nilsson (Carup)

Resultatet blev en kraftig ökning av antalet bötfällda förare. Under 2024 utfärdades omkring 105 000 böter genom fartkamerorna, jämfört med ungefär 79 000 året före. Det är lätt att tro att antalet fortkörare som fastnar i kamerorna enbart beror på hur många kameror som finns längs vägarna.

Men polisen måste också ha tillräckligt med personal för att gå igenom fotografierna. Varje ärende som kommer till ATK-sektionen granskas manuellt. Utredarna ska identifiera föraren och kontrollera att det finns tillräckliga uppgifter för att gå vidare med ett bötesärende.

Enligt Sabina Enbäck, enhetschef på polisens ATK-sektion, måste antalet ärenden anpassas efter resurserna.
– Vi kan styra inflödet av bilder efter hur mycket resurser vi har. Storleken på arbetsstyrkan är en sådan sak, sade hon i en intervju med Carup.

Under 2025 registrerades omkring 357 700 bilder i systemet. Det var ungefär 15 000 färre än året före, trots att Sverige fått 151 nya fartkameror. Polisen förklarade då att minskningen under årets sista kvartal hade samband med att inflödet av bilder drogs ner.
– När antalet bilder minskade berodde det på att vi drog ner inflödet på bilder. Sedan kan vi skruva upp det igen när vi får en större arbetsstyrka, säger Sabina Enbäck.

Därför räcker inte tusentals kameror

Även Trafikverket har tidigare pekat på att antalet utredare sätter en gräns för hur många hastighetsöverträdelser som kan hanteras.
– Vi skulle kunna ta fast miljontals med fortkörare, men det är en utredningsteknisk fråga. Man kan inte ha hur mycket personal som helst, säger Magnus Lindholm, djupanalytiker på Trafikverket, i en tidigare intervju med Carup.

Polisens mål har tidigare varit att kunna utreda omkring 400 000 kameraärenden om året. Men det faktiska antalet påverkas bland annat av bemanning och tekniska förutsättningar.
– Vår målsättning är att utreda ungefär 400 000 ärenden årligen. Sedan kan det variera beroende på personaltäthet och om det varit tekniska bekymmer, säger Sabina Enbäck.

Samtidigt finns en viktig skillnad mellan kamerornas tekniska funktion och polisens hantering av bilderna. Trafikverket har tidigare slagit hål på den gamla föreställningen att vissa kameraskåp står tomma eller att kamerorna bara mäter hastigheten under särskilda tider.
– De är alltid påslagna, de mäter och fotar alla överträdelser hela tiden, säger Jonas Nygren på Trafikverket till Carup.

LÄS MER:

Dela med dig av Carup