Konkursen i biltillverkaren Fiskers svenska bolag skedde efter att amerikanska Fisker tömt svenska bankkonton. Pengarna ska ha förts över till det amerikanska moderbolagets fordringsägare som hade panträtt.
– Borgenären har den 28 juni 2024 realiserat sin pant och tagit ut betydande medel från Fisker Sweden ABs bankkonto varefter det inte funnits några medel kvar för vidare verksamhet i Fisker Sweden AB, uppger konkursförvaltaren Linda Schenholm för Carup.
Biltillverkaren Fiskers kris pågick under flera månader, men den 18 juni tvingades de amerikanska bolagen att ansöka om konkursförfarande enligt Chapter 11. Fiskers svenska bolag som skötte import och försäljning var till en början inte på obestånd. Men i fredags ansökte bolaget till slut om konkurs.
Den svenska konkursen föregicks av ovanliga omständigheter, kan Carup avslöja.I svensk konkurslagstiftning och i brottsbalken finns strikta begränsningar hur fordringsägare får betalas när ett företag riskerar att komma på obestånd. I Fisker Swedens konkurs tömdes kassan och utbetalades till en enda borgenär en vecka före konkursen. Det handlade om en långivare som hade lånat ut pengar till Fiskers amerikanska bolag och uppges ha panträtt på svenska bankkonton. Därefter var kassan tom och Fisker Sweden AB tvingades begära sig själva i konkurs.
– En stor borgenär till moderbolaget har, enligt uppgift, flera olika säkerheter för sin fordran mot moderbolaget, bland annat ska borgenären ha Fisker Sweden ABs bankkonton i pant. Borgenären har den 28 juni 2024 realiserat sin pant och tagit ut betydande medel från Fisker Sweden ABs bankkonto varefter det inte funnits några medlen kvar för vidare verksamhet i Fisker Sweden AB, uppger Fisker Swedens konkursförvaltare Linda Schenholm i ett skriftligt svar till Carup.
Att en panträttsinnehavare mot ett moderbolag i ett annat land tömmer ett svenskt dotterbolag strax före en svensk konkurs är mycket ovanligt och kan eventuellt stå i konflikt med svensk konkurslagstiftning. Vid konkursen fanns enligt Kronofogden flera förfallna fordringar, förutom den amerikanska panten. Geeta Gupta Fisker, som är gift med grundaren Henrik Fisker, var styrelseordförande i det svenska bolaget.
Så här säger brottsbalken i den svenska lagen om att betala skulder till en viss borgenär inför en konkurs:
– Den som, då han eller hon är på obestånd, gynnar en viss borgenär genom att betala skuld som inte är förfallen, betala med annat än sedvanliga betalningsmedel eller överlämna säkerhet som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller genom att vidta annan sådan åtgärd, döms, om åtgärden medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt ska förringas avsevärt, för otillbörligt gynnande av borgenär till fängelse i högst två år. Detsamma ska gälla, om någon som är på obestånd i otillbörligt syfte gynnar en viss borgenär på annat sätt än som nyss sagts och detta medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt ska förringas avsevärt.
Är det verkligen ett korrekt förförande enligt svensk lagstiftning att en borgenär som har panträtt mot ett utländskt bolag kan realisera sin fordran genom att ta tillgångar på ett svenskt bolags bankkonto?
– Under konkursen ska vi granska bolagets bokföring och ta ställning till fem olika punkter (se nedan). Resultatet kommer att presenteras i en rapport (förvaltarberättelse) inom sex månader från konkursbeslutet. Vi kommer då bland annat att granska pantsättningen, skriver Linda Schenholm till Carup.
Advokat Rolf Åbjörnsson är en av Sveriges mest erfarna konkursförvaltare och har varit förvaltare för några av Sveriges största och mest uppmärksammade konkurser. Under sin långa karriär har han inte varit med om ett liknande förfarande där ett utländskt moderbolag tömmer pantförskrivna bankkonton.
– Om bankkontona verkligen är pantförskrivna kanske de kan göra det. Men det låter konstigt och jag har aldrig varit med om det. Det måste förvaltaren reda ut, säger han till Carup.
Detta ska konkursförvaltaren fastställa i Fisker Sweden AB
1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,
2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet,
3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är skyldig att återlämna olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag utge skadestånd till ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag,
4. en uppgift i förekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan klarläggas, och
5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.
LÄS MER:
Maths Nilsson är motor- och ekonomijournalist och grundare av Carup, har mångårig erfarenhet från stora mediehus och tidningar. Mer information och kontaktuppgifter
