Många bilister har glömt bort vad vägmarkeringarna betyder. En av de vanligaste kan bli den dyraste. Ett enda misstag kan kosta dig 1 500 kronor.
Den heldragna linjen är en av de vägmarkeringar som flest bilister bryter mot. Regeln är enkel, ligger den på din sida av vägen får du inte köra över den. Markeringen används där Trafikverket bedömt att en omkörning eller ett körfältsbyte innebär en för stor risk, exempelvis i skarpa kurvor, vid backkrön eller där sikten är begränsad. Den som passerar en heldragen linje riskerar en ordningsbot på 1 500 kronor.
Det finns också vägsträckor med två heldragna linjer i mitten. De har samma innebörd, trafiken ska hållas åtskild och linjerna får inte passeras. Syftet är att minska risken för allvarliga mötesolyckor på särskilt utsatta vägavsnitt. Det handlar samtidigt om betydligt mer än böter. Ett fordon som plötsligt hamnar i mötande körfält eller gör en omkörning där sikten är dålig kan snabbt skapa en situation där andra trafikanter inte hinner reagera.
Många blandar också ihop den heldragna linjen med varningslinjen. Varningslinjen känns igen på att strecken är betydligt längre än på en vanlig mittlinje. Den betyder inte att omkörning är förbjuden, men den varnar för att förhållandena snart blir sämre. Därför krävs extra stor försiktighet innan du bestämmer dig för att köra om. En annan vanlig miss gäller spärrområden. Det är de snedstreckade fälten som ofta finns vid avfarter, korsningar och där vägar delar sig.
En del använder dem som ett extra körfält när det blir köer, men markeringen finns för att hålla området fritt och leda trafiken rätt. Även den som kör in i ett spärrområde riskerar en ordningsbot på 1 500 kronor. På vissa vägar finns dessutom en kombination av heldragen och streckad linje. Då är det alltid markeringen på din sida som avgör vad som gäller. Har du den heldragna linjen närmast dig får du inte passera. Har du den streckade linjen kan en omkörning vara tillåten om den kan genomföras säkert.

Under sommaren dyker det dessutom upp betydligt fler gula vägmarkeringar när vägar byggs om eller repareras. De får många bilister att tveka, särskilt när både gula och vita linjer syns samtidigt. Då gäller en enkel regel: de gula markeringarna har alltid företräde framför de vita. De visar hur trafiken tillfälligt ska ledas genom vägarbetet och ska följas även om de gamla vita linjerna fortfarande syns.
En gul heldragen linje kan däremot ha en helt annan betydelse om den är målad längs vägkanten. Då markerar den stoppförbud, vilket innebär att du varken får stanna eller parkera där. Vägmarkeringarna är samtidigt bara ett komplement till vägmärkena. Om en skylt och en vägmarkering skulle ge olika besked är det alltid vägmärket som gäller. För den som ger sig ut i den intensiva sommartrafiken kan det därför vara värt att friska upp minnet. En linje i vägbanan kan betyda betydligt mer än många tror.
Det här betyder vägmarkeringarna

M1 Vanliga vägmarkeringar:
Översta är skala 1:3 och det betyder att mellanrummet mellan strecken är tre gånger så långt som sträcket, denna vägmarkering gäller på vägar över 50 kilometer i timmen. Medan den under skala 1:1 gäller på vägar 50 kilometer i timmen eller lägre. Man ska dock tänka på att vägmarkeringarna inte är juridiska, ibland kan hastigheten vara sänkt och man har inte hunnit måla om. Det är vägmärkena som gäller.

M2 Kantlinje:
Den markerar vad kanten går.

M3 Varningslinje:
Här är strecken längre, det är en varning. Men det är inte förbjudet att köra om, däremot ska man spetsa ögon och öron en extra gång innan man kör om.

M4 Ledlinje:
Om det är två körfält som svänger vänster, då lägger man en ledlinje i svängen för att man ska förstå att man ska hålla sitt körfält, så man inte villar bort sig.

M5 Cykelfältslinjen:
Ser nästan ut som ett streck, men det är små fyrkanter och markerar att det är en cykelbana vid körfältet.

M6 Bussfilslinje:
Tjocka streck, markerar kollektivtrafik. Ibland är det svårt att veta om det är en på avfart eller kollektivkörfält eftersom det är samma tjocka streck, man måste utläsa detta av situationen.

M7 Reversibelt körfält:
Här kan du inte vara säker på vilket håll vägen går och det är viktigt att man läser noga på alla skyltar. Ofta kan det vara mittenkörfältet som leds om åt ett annat håll. Det finns ett bra exempel från Vämdövägen i Stockholm, där har man gjort ett extra körfält i vägen, på morgonen leds det in mot staden och på eftermiddagen går den tillbaka mot Värmdö, beroende på trafiksituationen.

M8 Heldragen linje:
Den ska man aldrig dra över, då får du bara vara på din sida.

M9 Spärrområde:
Där ska man inte uppehålla sig eftersom det är spärrat för trafik, det kan också bero på vägbygge eller olyckor.

M10 Mittlinje och heldragen linje:
Man får passera den heldragna linjen om den är på motsatt sida. Det är vanligt i en kurva om det är bra sikt från ena hållet, men dålig sikt från andra hållet.

M11 Varningslinje med heldragen linje:
Du får passera över om varningslinjen är på din sida, men du ska vara mycket uppmärksam.

M12 Kombination av varningslinje och mittlinje:
Om varningslinjen är på din sida får du passera, men man ska tänka efter noga först och vara uppmärksam.

M13 Stopplinje:
Heldraget och man ska tänka på att om det är snö kanske den inte syns, linjen är bara till hjälp, man ska följa skyltarna.

M14 Väjningsplikt:
Komplement till vägmärken.

M15 Övergångsställe:
Komplement till Herr Gårman.

M16 Cykelpassage:
Någon borde göra något åt detta så att det är samma sak som gäller, man kallar det för sockerbitsgodis, sockerbitar är någon sorts cykelpassage. Kan även kombineras med ett övergångsställe. behöver inte vara två rader, kan vara ihop med ett övergångsställe.

M17 Farthinder:
Checkersrutigt, för att man ska kunna se att det blir en vägbula.
LÄS MER:

Kevin Neemé har dubbla kandidatexamina i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Han har bland annat arbetat som reporter på Sveriges Radio och sportjournalist, bland annat på VLT och Örnsköldsvik Allehanda.





















