Hemliga slingor övervakar oss i trafiken. Så här håller myndigheterna koll på våra trafikvanor.
– De mäter även hastigheten, säger Daniel Mossberg på Trafikverket.
Föreställ dig komma ensam på en öde landsväg en mörk höstkväll. Då är det lätt att känna sig som den ensammaste människan i hela världen. Men den känslan är bedräglig. Egentligen är Trafikverkets ögon och öron med dig hela tiden. Så fort vi startar bilen har de koll på våra rörelser.
Det handlar om alla de stationära mätstationer som finns över hela landet. De ligger nedbäddade under asfalten och ska mäta trafikflödet. Det är myndighetens tentakler i samhället. De här sensorerna ligger som ett spindelnät över hela Sverige. Från Haparanda i norr till Ale stenar i söder. Enligt Trafikverket handlar det om säkerhet och kunna planera trafik. Men samtidigt är vi alltid övervakade.
Tiotusentals osynliga kablar
Trafikverket mäter trafiktäthet och flöden på ungefär 23 500 svenska vägar med de här stationära mätstationerna. Det är kablar som ligger under vägen och är dragna till en central. Sedan skickas sedan datan till myndigheten.
– De mäter olika saker i trafiken. Främst mäter de hur mycket trafik som åker på en specifik väg, men även hastigheten, säger Daniel Mossberg på Trafikverket.
Det är lätt att missa de här mätstationerna. Men för ett tränat öga går det att upptäcka dem. Om det finns fyrkantiga spår i vägen så beror det oftast på att det ligger osynliga mätstationer under vägen. De osynliga kablarna mäter trafikflöde, hastighet och våra bilars acceleration. De kan också mäta hur långt det är mellan varje fordon.
Trafikverket samlar in all data och analyserar den. När man tar beslut om var fartkameror ska sättas upp kan det spela roll.
– Man tar beslut om var fartkameror ska sättas upp med tanke på trafikmängd, hastighet och olycksstatistik.
Svarta kablarna
Alla har vi sett de svarta kablarna som ibland ligger över vägen. Det är Trafikverkets mobila mätstationer.
– Dessa fungerar genom en trycksignal i slangen som är fylld med luft. När fordonet kör över slangen läser sensorn av varje puff, säger Daniel Mossberg.
Trafikverket behöver veta hur det ser ut på landets vägar. Därför har man både stationära och mobila mätstationer.
– Ibland används de endast för att mäta hastigheten på en specifik väg. Det är då en av flera parametrar som avgör om en trafiksäkerhetskamera ska placeras där, säger Daniel Mossberg.
Så övervakas vi i trafiken:
- Induktiva slingor: Nedgrävda metallyssnare i vägbanan som registrerar förbipasserande fordon och hastigheter.
- Radarsensorer: Mäter hastighet och trafikmängd vid sidan av vägen.
- Väder- och miljösensorer: Cirka 750 till 800 fasta väderstationer mäter temperatur, väglag och nederbörd.
- Fartkameror (ATK): Omkring 2 060 fasta stationer som övervakar hastigheter på utsatta vägsträckor
Hur mätningarna går till:
- ÅDT-mätningar: Står för Årsmedeldynamisk trafik / Årsmedeldygnstrafik, vilket visar genomsnittligt antal fordon per dygn.
- Temporära och permanenta mätningar: Trafikverket använder både permanenta detektorer och tillfälliga mätningar som rullas ut i cykler på upp till tolv år för att täcka in vägarna.
- Resultat: Data presenteras öppet i Trafikverkets vägtrafikflödeskarta där flöden och hastigheter för det statliga vägnätet visas.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
