Nordkorea vägrar betala för stulna Volvobilar. Så mycket är de skyldiga oss idag.
– Med räntepåslag och annat så är skulden idag uppe i tre miljarder kronor, säger Volvokännaren Thomas Näsström i Youtubekanalen Vparts.
Ibland dyker det upp bilder från Nordkorea. Då och då skymtar Volvo 140 från gatuvimlet i det slutna Pyongyang. De här bilarna har rullat där i över 50 år. Det är resultatet av en av de mest märkliga svenska exportaffärerna genom alla tider. Och Sverige har aldrig fått betalt.
Vi backar tillbaka till 1973. På en bilmässa dyker det upp två pomadapolerade herrar vid Volvos monter. De säger sig komma från Folkrepubliken Korea och vill köpa 1000 bilar till sitt land. Volvo blir intresserade. En affär med den exotiskt slutna diktaturen lockade. Volvo hade redan då ett världsrenomé. Men var ändå en uppstickare och lite udda fågel i bilvärlden fortfarande. Man förankrade affären med Exportkreditnämnden.
Garanterade affären
Det är en statlig organisation som fungerar som ett försäkringsbolag. Svenska bolag som ska göra affärer utomlands kan försäkra affären hos dem. Om betalningen inte kommer betalar nämnden ersättning. I början av 1970-talet var den svenska staten positiv med att göra affärer med Nordkorea. Man hade goda erfarenheter från länderna bakom östblocket. Och trodde nog att det skulle vara detsamma.
Under den här epoken ögnade Sverige nyfiket mot kommunistiska diktaturer i Asien. Vår egen Gunnar Myrdal hade kommit hem från Maos Kina. Den gode Myrdal såg då ut som ett gammalt skepparfyllo som precis blivit frälst vid ett tältmöte i mörkaste Småland.
Till skillnad från många andra länder i väst var Sverige intresserade av att ha en dialog och till och med göra affärer med nordkoreanerna.
– Då såg man Nordkorea som en intressant marknad, det var inte bara Volvo som var intresserade av att göra affärer där, säger Beatrice Arnesson på Exportkreditnämnden.
Gyllenhammar med på affären
Volvo med Pehr G Gyllenhammar i spetsen skeppade iväg 1000 Volvo 140 till Nordkorea. Tillsammans med flera andra svenska företag gjorde man en affär som var värd omkring 600 miljoner kronor.
– När betalningen uteblir så betalar vi ut ersättning och tar över fordran. Därför är det numera Svenska staten som har den mot Nordkorea. Volvo och de andra företagen som gjorde affärer med Nordkorea klarade sig bra, säger Beatrice Arnesson.
De här bilarna rullar fortfarande omkring i Nordkorea. Man tror att de fungerar som Taxibilar och ser nästan ut som de gjorde vid exporten. En av dem som har sett en är Lundaprofessorn David Dunér. Han företog sig en turistresa till landet för flera år sedan.
– Jag tror faktiskt att jag såg en där, säger han.
Varje år skickar Sverige en påminnelse till Nordorea.
– De har erkänt skulden, men detta är ett land som sticker ut. De bryr sig inte om att sanera sina skulder, säger Beatrice Arnesson.
Nordkoreanerna stiftar sina egna lagar i världen. Ändå lyckas de hålla skutan flytande medan världen omkring dem är i ständig förändring.
– Ibland kan stater som har svajig ekonomi få svårt att betala. Då brukar man gå in i ett program med andra länder för att hitta lösningar, avbetalningsplaner eller lättnader. Ett land behöver kreditvärdighet för att kunna ta nya lån. Men Nordkorea struntar i detta, säger Beatrice Arnesson.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
