Hyperloop-tåg kan färdas i 900 km/h i vakuum. Nu har det första testet av nya supertåget gjorts i EU. Forskarna har löst ett av de största problemen.
Tänk ett tåg som kan färdas nästan lika snabbt som ett flygplan. Men utan flygplatsköer och med mycket mindre energiförbrukning. Det är idén bakom Hyperloop – ett transportsystem i extremt hög hastighet som kombinerar det bästa från tåg, tunnelbana och flyg.
I Hyperloop färdas passagerarna i små kapslar, kallade pods, genom ett långt rör där luften nästan är borttagen, nästan som ett vakuum. Det gör att kapslarna kan glida fram utan motstånd från luften, vilket öppnar för väldigt höga hastigheter. Idén presenterades först av Elon Musk 2013, som ett smidigt och miljövänligt alternativ till tåg och flyg.
Och idén har fascinerat ingenjörer under en lång tid. Men trots de teknologiska framstegen finns det fortfarande många hinder som måste övervinnas för att tågen ska bli till verklighet. Detta har lett till att många som engagerar sig i tågen till slut ger upp – även Elon Musk.
Men inte alla ger upp. För ett år sedan genomfördes ett test i Schweiz, från Swisspod, som visade att hyperloop-teknologin faktiskt fungerar. Testet användes en modellkapsel i liten skala, som färdades 11,8 km i ett rör med mycket lågt tryck. Tåget nådde en topphastighet som motsvarade nästan 490 km/h i full skala. Resultatet var lovande och visade att konceptet faktiskt kan vara tekniskt genomförbart.
Och nu kommer utmanaren till Swisspod. Ett nederländskt ingenjörsteamet från Hardt Hyperloop har nyligen genomfört det första europeiska testet med ett hyperloop-tåg. Under testet lyckades kapseln inte bara färdas genom tunneln, utan också byta tågspår utan några rörliga delar. En milstolpe för säkerheten i den extremt höga hastigheten.
I testet från Schweiz förra året, genomförde teamet ett test med en hyperloopkapsel i mindre skala. Den färdades 11,8 km, vilket motsvarar 141,6 km i full skala. Testhastigheten var 40,7 km/h, vilket motsvarar ungefär 488 km/h i full storlek. Det kanske inte låter så imponerande, men testet gav lovande resultat för framtiden och visade att tekniken faktiskt fungerar.
Eftersom hyperloop-tågen färdas i nästan vakuum, blir luftmotståndet mycket lågt. Under det Schweiziska testet var trycket i tunneln 50 millibar, bara 5 % av det normala lufttrycket i atmosfären. Det betyder att energiförbrukningen per kilometer nästan är densamma oavsett hastighet. I teorin skulle kunna göra det möjligt att nå extremt snabba hastigheter på 750–950 km/h.
Det är just möjligheten att nå otroliga hastigheter som gör Hyperloop spännande. Tågen skulle kunna nå flyghastigheter utan långa väntetider på flygplatser, samtidigt som de använder mycket mindre energi och inte släpper ut någon CO2, tack vare elektrisk framdrivning.
Men det finns fler utmaningar. Att byta spår är en, men även att hantera växlar på ett säkert sätt. För ett hyperloop-tåg som färdas i 750–900 km/h skulle en vanlig växel vara mycket farlig. Både skiftet i sig och behovet av stora kurvradier för att minska centrifugalkraften gör det osäkert. Att sakta ner och sedan accelerera igen är ett alternativ, men det skulle egentligen bara vara slöseri med energi och obekvämt för passagerarna.
Men det nederländska teamet ligger i – och har nu löst växelproblemet. De använder ett magnetiskt system utan rörliga delar, där kapseln styrs till vänster eller höger i växelområdet. På så sätt kan hyperloop-tåget byta spår säkert och effektivt i hög hastighet.
Båda företagen, alltså Swisspod och Hardt Hyperloop, använder liknande principer i sin teknik. Kapslarna svävar med magnetisk levitation, vilket tar bort friktionen mot spåren, och färdas i rör med nästan vakuum för minimalt luftmotstånd.
De nederländska ingenjörerna på Hardt Hyperloop berättar att det fortfarande finns några steg kvar innan vi kan se riktiga hyperloop-tåg i Europa. De planerar nu att bygga en teststräcka på 3–5 km, där tekniken kan prövas i praktiken och små problem kan lösas. När den fungerar som den ska blir nästa steg en längre linje på 30–50 km i full skala, för att visa att systemet verkligen är driftsäkert och kan hantera riktiga resenärer.
När dessa steg är genomförda planerar Hardt att hyperloop-tågen ska kunna fungera. Tågen ska kunna erbjuda extremt snabb transport, spara mycket tid och samtidigt använda upp till tio gånger mindre energi per passagerare än ett vanligt flyg. Framtiden är inte här – men den är nära.
LÄS MER:
Anton Nordgren är en motorintresserad journalist med examen från Umeå Universitet. Han har tidigare arbetat som skribent inom mat och dryck samt som sportjournalist.
