Volvos okända namnbråk förändrade bilmodellerna för alltid. Inför bilsalongen i Frankfurt gick Audi till attack. Resten är historia.
Jan Wilsgaards pensionering från Volvo blev slutet på en era. Istället klev britten Peter Horbury in som den nya designchefen och skulle ta den svenska biltillverkaren in i framtiden. Det var inte helt lätt till en början. Jan Wilsgaards anda vilar tungt över hela företaget.
Jan föddes 1930 i New York och hade norska rötter men familjen flydde nazisterna under andra världskriget och fann en fristad i Sverige. Där kunde sonen få studera industridesign. Han hann knappt bli utexaminerad innan Volvo fick upp ögonen för honom.
Det var 1950 och Volvo längtade hett efter att få bli ett globalt märke. Med Jan Wilsgaard skapade man legendariska modeller från 200-serien till hans sista stora mästerverk, Volvo 850 som hade premiär samma år som han lämnade företaget, 61 år gammal.
Med britten Horbury skulle Volvo lägga de gamla kantiga formerna bakom sig. Han hade börjat karriären hos Chrysler och sedan navigerat sig fram genom bilindustrin tills han hamnade i Göteborg. Volvo V40 skulle bli hans första stora utmaning. En modell som var rundare i formerna och utmanade märkets klassiska identitet. Vid den här tiden samarbetade Volvo med japanska Mitsubishi. Deras Carisma blev systermodell till V40 och tillverkades på samma lina i fabriken i nederländska Born.
Själva utvecklingen av den här bilen gick som smort. Peter Horbury var relativt ung på posten. Endast 41 år gammal och oförstörd av åldrandets tvungna förkärlek inför det invanda – hade han inga problem med att tänka i nya banor. Bilen fick ny teknologi och former som liknade sina internationella konkurrenter. Om det här rådde det delade meningar bland Volvos fans. Men den stora saken skulle ändå bli namngivningen.
Först var det någon på Volvo som tyckte att man skulle döpa den till 500-serien. Men av någon anledning skrotades de här planerna. Istället började de leka med bokstäver för att hitta något som var lätt att uttala på alla språk. Och som dessutom inte skulle betyda något snuskigt för internationella öron.
Volvos marknadsstrateger och Peter Horbury tyckte att Volvo S4 i sedanversionen och F4 som kombi skulle vara passande namn: Det signalerade en modern tid och nytänkande. Han fick med sig företaget på tåget och man började lansera sin nya modell under de här modellnamnen. Andra kommande Volvomodeller skulle följa efter och heta S6, F7 och och S8.
Volvos fabrik i Born började att bygga bilar. Man skulle visa upp den vid bilsalongen i Frankfurt under september månad 1995,för prick 30 år sedan, något även Autoweek uppmärksammar. Samtidigt började tidningarna skriva om den nya Volvo S4 som ett nytt tekniskt under från den lilla ingenjörsnationen Sverige. Det här fiskas upp av Audicheferna i Ingolstadt. Den bayerska biltillverkaren har redan lanserat sina A-modeller, med en sportmodell som döpts till S4. Man blev förgrymmade. Rentav tvärilskna på svenskarna som hade mage att efterapa dem och sno deras namnidé.
Sagt och gjort hörde Audicheferna av sig till sina kollegor i Göteborg. Där blev man nervös inför de mäktiga tyskarna och slog till reträtt. Hellre fly än illa fäkta, resonerade Volvo och tänkte kanske på Karl XII. Samtidigt närmade sig bilsalongen i Frankfurt. Färdiga och blänkande Volvo S4 väntade på att få visa upp sig för hela bilvärlden. I ett sista panikdrag tillverkade därför Volvo skinande blanka och kromade nollor. De här satt upp på bilarna och fulländade deras modellnamn till S40 – trodde Volvo och Peter Horbury.
Kombimodellen var tänkt att heta F4. Men Volvo lade efter Audi-bråket till en nolla, så det blev F40. Då var det den italienska Ferraris tur att reta upp sig inför bilsalongen i Bologna. De stingsliga italienarna var kanske rädda att Volvos nya kombi skulle förväxlas med deras eldiga superbil F40. Så återigen tvingades Volvo att döpa om sin nya kombimodell. Det var då Peter Horbury kom att tänka på V40 för kombi och så fick det bli. Och än idag heter Volvos sedanmodeller något med S och två siffror och kombimodellerna heter V följt av en sifferbeteckning.
Men det hade kunnat vara annorlunda. Än idag finns det fortfarande spår ute i bilvärlden av det här spektaklet. Tidningsannonser och bilder på ett modellnamn som försvann i intigheten.
LÄS MER:
Andreas Jemn är journalist och författare.
